Annons
Annons

Fler poliser – men inte poliser med barn?

Amndreas debattare
Andreas, T3 Distans Umeå Universitet

Foto: privat

Idag läser jag termin tre på polisutbildningen. Redan hos pliktverket lyfte jag ett önskemål om aspirantplacering. Det var fulltecknat då, men handläggaren uppgav att det kommer gå att byta. Jag skulle bara höra av mig för att invänta lediga platser.

Efter prövningen var jag i kontakt med arbetsgivaren med jämna mellanrum fram till dess att studierna började. Då fanns det inte någon bytesmöjlighet. I stället hänvisades jag till att hitta en annan student att byta med. Jag lade ut frågan i en Facebook-grupp, administrerad av en student, om byten under termin ett och två. Ingen respons. 

Den senaste tiden har det blivit ett måste för mig att byta aspirantplacering. Jag och min fästmö väntar vårt första barn i april. Jag har därför haft upprepad kontakt med ansvarig för regionen, ansvarig för aspiranten i Västerbotten respektive Västernorrland. Jag har även försökt bolla med Polisförbundet. Men jag förstår det som att det inte tas hänsyn till särskilda omständigheter vid önskemål av aspirantplacering gällande område.

En mängd olika utbildningar i Sverige tar hänsyn till särskilda omständigheter. Sjuksköterska, läkare och fysioterapeut för att nämna några. Jämförelsen här tycker jag är relevant eftersom aspiranten är en utbildningstid också. Hur kan Polismyndigheten inte vilja möjliggöra för särskilda omständigheter? Varför fyller polismyndigheten inte upp tomma platser om en student tagit uppehåll eller hoppat av sina studier? Vi är en myndighet, ekonomin för att ha en aspirant inom en och samma region kan inte skilja så mycket från olika områden.

För mig innebär det här att jag kan hamna på ett LPO som ligger tre till fyra timmar hemifrån under en period då vi har ett spädbarn hemma. Det finns då alltså inte möjlighet att dagpendla. Ska jag genomföra min aspirant behöver jag lämna fästmö och spädbarn ensamma större delen av veckorna. Alternativt ska de lämna tryggheten – familj, närstående och vänner – på vår hemort för att följa med mig till en ny plats långt hemifrån.

Ett annat alternativ är att jag tar studieuppehåll mellan termin tre och fyra för att ändå behålla min aspirantplacering i Västernorrland. Detta för att senare göra färdig utbildningen och hoppas på att någon i terminen under önskar ett byte. Ytterligare ett alternativ är att jag läser utbildningen klart, tar ut föräldraledighet och skjuter upp aspiranten.

Som ni säkert förstår är det inte aktuellt för mig att tvinga med mig min fästmö långt hemifrån när vi har ett spädbarn. Samtidigt vill jag inte vara en frånvarande förälder som lämnar henne och barnet ensamma. Det här systemet är enligt mig väldigt dåligt och skapar hinder för mig. Säkerligen också för andra som vill bli poliser. Samtidigt lyfts det upprepade gånger från politiken att vi behöver fler poliser, polismyndigheten själva har också sagt att vi behöver bli fler poliser ute i verksamheten. Med dagens system är det inte möjligt att som blivande förälder bli polis utan offra familjen eller tvinga dem till stora uppoffringar.

Ämnen i artikeln

Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
X
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst