Nyligen uppmanade Polistidningen läsarna att skicka in sina frågor om Polismyndighetens fordonspark. Ett tydligt tema bland frågorna var bristen på bagageutrymme i radiobilarna i ingripandeverksamheten (IGV).
Vi tog läsarnas frågor vidare till Ulf Granath, chef för polisiär teknik på Nationella operativa avdelningen. Han basar över den grupp som kravställer myndighetens fordon. Han är inte polis utan bilmekaniker från början. Nu har han jobbat inom Polisen i snart 30 år, framför allt med IT-frågor. Men bilintresset är fortfarande starkt och fick honom att söka sin nuvarande tjänst för åtta år sedan.

Ulf Granath, chef för gruppen polisiär teknik på Noa.
Foto: Per Hagström.
Han är medveten om att många poliser tycker att det är dåligt med bagageutrymme i radiobilarna.
– Den kritiken kommer upp med jämna mellanrum. Jag kan tänka mig att det triggas av det här med bakrutor som exploderar när man slår igen skuffluckan. Det blir ju en rätt tydlig indikation.
Men just det problemet tror han beror på stress i de flesta fall.
– Jag kan tänka mig att det händer när poliser har bråttom ut på ett larm, kastar in all utrustning och smäller igen bakluckan så att bakrutan går sönder. Jag tror inte det är så vanligt med trasiga bakrutor när de bara ska ut och patrullera utan att ha något stresspåslag.
Vad gäller problemet med att få in utrustningen för två poliser och en aspirant är svaret enkelt, enligt honom. Det har aldrig har varit meningen.
– När de nuvarande bilarna kravställdes så var det för två poliser plus en omhändertagen i baksätet. Och vi har provpackat både Volvo V90 och Volvo XC60 med den utrustning som finns på den nationellt beslutade utrustningslistan. Utrustning för två fullt utrustade poliser ryms i bilarna.
Sedan har han förstått att vissa regioner har tagit beslut om annan utrustning utöver den nationella listan, till exempel hjärtstartare. Han har också fått frågor från vissa regioner som undrar om det finns skydd för sköldarna de har med, eftersom de blir repiga. Så han tror att det kan variera från region till region hur stor platsbrist man upplever i bagageutrymmet.

Vill du läsa utrustningslistan?
Den nationellt beslutade utrustningslistan för radiobilarna får inte spridas externt eftersom den kan avslöja vilken förmåga myndigheten har och inte har, men poliser kan begära ut den. Listan beslutades den 16 november 2018 och har diarienummer A424.577/2015. Kopia kan begäras ut via registrator.kansli@polisen.se.
Men varför fanns det inte med i kravställningen att man skulle kunna ta med en aspirant i bilen?
– Det kom inga sådana önskemål från verksamheten när vi kravställde de nuvarande bilarna inom ramen för Polisbil 2018. Då hade vi ändå en referensgrupp med personal från alla regioner plus huvudskyddsombud och fackliga företrädare. Två poliser och en omhändertagen var det som betraktades som det normala i vardagen.
Nu när myndigheten växer så mycket har kanske två poliser och en aspirant blivit det nya normala?
– Det går ju i vågor. Ibland har det varit anställningsstopp. Nu är det i stället stora aspirantkullar. Och då har det här blivit en fråga.
Om patrullen ska ha med en aspirant på passet är det myndighetens rekommendation att man åker i en polisbuss i stället.
– Men vad jag förstår finns det inte tillräckligt många bussar överallt, säger Ulf Granath.
Så grundtanken är att aspiranterna bara ska åka buss. Behöver de inte träna på att köra och sitta på radioplats i de vanliga radiobilarna?
– Bussen har samma förmåga och samma uppdrag som en XC60 eller V90, så det borde inte vara ett problem om de bara får köra buss. Radion hanteras på samma sätt. Du har Polman, Titan och allt det andra.
När det gäller kritiken om att dagens radiobilar är trängre än sina föregångare ger Ulf Granath frågeställarna rätt. Så är det. Men han tycker inte att det senaste bytet från XC70 till XC60 och V90 var så dramatiskt ur den synpunkten (se faktaruta om måtten för de tre modellerna).
– Dock var det så att det inte fanns någon vapenförvaringshurts i XC70 och den tar plats i bagageutrymmet.
Mått bagageutrymme (i millimeter)
Källa: Volvo Cars
Loading..........
The Data is Not Available
Ett problem, enligt honom, är att myndigheten inte kan påverka själva grundutförandet av de bilar som används i verksamheten.
– Vi är en alldeles för liten spelare för att biltillverkarna ska vara intresserade av att ta fram särskilda bilmodeller för oss. Vi får med andra ord välja bland de modeller som tillverkas för världsmarknaden.
Och på den marknaden har trenden sedan länge varit att bilarna blir större utvändigt, samtidigt som de blir mindre invändigt, förklarar han.
– Tar du en gammal Volvo 240 så var den ungefär lika stor utanpå som inuti. Det var ett lager plåt och inte så mycket mer. Dagens bilar har mycket isolering för att de ska vara tysta och komfortabla, men det blir på bekostnad av det inre utrymmet.
Måste inte myndigheten ta konsekvenserna av den utvecklingen och gå upp en storleksklass då?
– Det är en kostnadsfråga. Om vi skulle gå upp ett steg och köpa in fler Volkswagen Touareg eller byta till BMW X5 eller Volvo XC90 så skulle inte pengarna räcka till lika många bilar som vi har idag. Man får nästa två XC60 till priset av en Touareg.
Det nuvarande avtalet med Volvo om leveranser av XC60 och V90 till ingripandeverksamheten går ut i maj 2028. Polismyndigheten har inte börjat arbeta med kravställning för nästa generation radiobilar, enligt Ulf Granath.
– När det väl påbörjas kommer det säkert att läggas extra fokus på frågan om bagageutrymme, men om utfallet blir större fordon eller förändringar gällande utrustning vet jag inte.
Fördelning mellan XC60 och V90
Polismyndigheten har i sitt avtal med Volvo förbundit sig att köpa in 244 Volvo XC60 och 32 Volvo V90 per år .
Avtalet med Volvo går ut i maj 2028.
Källa: Polismyndighetens ekonomiavdelning
Vad görs då på utrustningssidan? Om myndigheten inte kan skaffa större bilar kanske man kan dra ner på mängden utrustning som ska in i bilarna. Det är dock inte en fråga för Ulf Granath utan för hans kollega Daniel Gidemar som jobbar på samma sektion på Noa.
Han är tillförordnad chef för en grupp som heter just Polisiär utrustning. Gruppen har flera utrustningsprojekt på gång, och utreder bland annat om poliser ska få större frihet att välja vad de har i bältet under passet.
– Nu när vi har tillfört elchockvapnet kanske man kan plocka bort något annat eller göra det valbart? Är det alltid nödvändigt att ha batongen på sig till exempel? Idag har poliser ingen möjlighet att välja, utan det är reglerat i våra styrdokument.
Men det enda projektet som verkar ha direkt bäring på mängden utrustning i bagageutrymmet på bilarna är ett som handlar om hjälmar. Där tittar man på om poliser i yttre tjänst skulle kunna klara sig med färre varianter av hjälmar. Men att hitta en hjälm med alla nödvändiga egenskaper är inte helt lätt, enligt Daniel Gidemar.
– Det är tveksamt om det finns en hjälm idag som kan ersätta både den vita SPT-hjälmen och den ballistiska hjälmen i först på plats-kittet. Men utvecklingen går hela tiden framåt så kanske på sikt.

Polisens utryckningsbilar (i urval)
Fordonstyp – antal
Utryckningsbil (Volvo XC60 och Volvo V90) – 1.640
Utryckningsbil kombi för trafikövervakning (Volvo V90 T6) – 570
Stor utryckningsbil (Volkswagen Touareg) – 100
Lätt utryckningsbuss – 470
Civil utryckningsbil dolt utförande – 780
Utryckningsbil hund – 350