Det är en solig morgon i början av oktober när vi svänger in på den halvtomma parkeringen vid Överåsvallen i Lunden i Göteborg. Framför oss ligger fotbollsplanen och en kombinerad scoutstuga och förskola omgiven av lummig grönska – sinnebilden av en idyll. Men för ganska precis en månad sedan sköts två män ihjäl här på parkeringen, samtidigt som ett gäng åttaåringar spelade på fotbollsplanen bredvid.
– Trots att det var mycket folk i rörelse var det ingen som reagerade först. I vanliga fall brukar en sådan händelse generera en mängd 112-samtal för att man hört skott, säger Johan Axelsson, operativ samordnare på sektionen för utredning av grova våldsbrott i region Väst.
Mikael Söderblom
Händelsen är ett av drygt 50 gängrelaterade våldsbrott i Göteborg under 2024 och 2025. I många fall har man ganska snabbt kunnat gripa och lagföra utförarna. De flesta är unga, många gånger utan egen gängkoppling.
– Vi har sett en allt tydligare utveckling mot ”crime as a service”, där unga utförare åtar sig att utföra grova våldsbrott för pengar. Uppdragen läggs ut på krypterade chattar och ungdomarna har oftast ingen aning om varför de ska utföra uppdraget eller vem som ligger bakom, säger Mikael Söderblom, utredningsledare på sektionen för utredning av grova våldsbrott i region Väst.
Startskottet för den nya ”paraplymetoden” kom under hösten 2024 efter att flera separata våldsbrott inträffat i Kungsbacka, Angered, Partille och Kärra med bara några dagars mellanrum. Brotten i form av skjutningar och sprängningar utfördes av unga gärningsmän utan tydlig koppling till brottsoffren. Men det fanns en gemensam nämnare – ett alias i en krypterad chatt som verkade ha styrt de unga utförarna.
Eftersom Johans och Mikaels sektion tidigare framgångsrikt arbetat med att ”klustra” ihop olika förundersökningar utifrån gemensamma nämnare som målsäganden, misstänkta eller konflikter fick de frågan om de kunde tänka sig att göra samma sak igen.
– Syftet med arbetssättet är att de olika förundersökningarna ska kunna få draghjälp av varandra i bevishänseende och att resurser och kunskaper ska kunna användas mer effektivt, säger Björn Palm, som är tillförordnad sektionschef för sektionen för grova våldsbrott i region Väst.
Skillnaden i det här fallet var dock att det inte fanns någon tydlig koppling mellan målsäganden eller misstänkta och att orsakerna till våldsbrotten var okända. Så frågan var om det fanns en poäng med att klustra ihop förundersökningarna. Kunde det finnas något annat sätt?
– När utförarna är unga är häktningstiderna mycket kortare och domstolen förväntar sig att förundersökningarna ska hanteras skyndsamt. Samtidigt är det oerhört tidskrävande och personalintensivt med dörrknackning och annan informationsinhämtning som man behöver göra vid den här typen av ärenden. Det är svårt att hinna med att hantera både anstiftare och förövare på samma gång. Vårt förslag blev därför att förundersökningarna med de frihetsberövade ungdomarna skulle ligga kvar på respektive enhet för att snabbt kunna hanteras där och att vi skulle ägna oss åt de bakomliggande orsakerna och vem som anstiftat brotten, berättar Johan Axelsson.
Johan Axelsson
Utifrån denna idé bildades en tillfällig utredningsresurs på regionen som arbetade med utredningsverksamhet ur ett paraplyperspektiv – genom att identifiera gemensamma nämnare i underkanten av paraplyet skulle man nå toppen.
I det här fallet hade man upptäckt att det fanns ett gemensamt alias som hade haft kontakt med alla de unga utförarna. Med hjälp av olika digitala spår kunde gruppen efter hand koppla aliaset till David Berntsen Lundin, medlem i det kriminella nätverket T-falangen med bas i Mölndal.
– I några av förundersökningarna hade man gjort beslag av telefoner där det gick att hitta spår utifrån chatthistoriken. Vi kunde se att det fanns ett alias som kommunicerat med utförarna hur de skulle göra, var de skulle åka och så vidare. För utredarna i de separata förundersökningarna blir informationen ganska begränsad och det kan vara svårt att gå vidare. Men med hjälp av paraplyverksamheten kunde vi lägga ihop information, både från digitala spår och genom underrättelseverksamhet kring målsäganden och pågående konflikter, berättar Mikael Söderblom.
I samband med att gärningsmannen vid skjutningen på Kungsmässan greps hade man också tagit en pistol i beslag. Senare hittade man bilder på en pistol som aliaset tidigare skickat via Snapchat till de två andra unga utförarna som frihetsberövats för sprängningar i Partille och Angered.
– Kunde det vara bilder på den pistol som tagits i beslag? Efter att ha skickat pistolen och bilderna till NFC fick vi utlåtandet plus 4 på en skala som sträcker sig från minus 4 till plus 4, det vill säga den högsta sannolikhetsgraden. En dna-analys visade dessutom att pistolen innehöll dna från David Berntsen Lundin, en bevisning som senare ledde till att han dömdes som medhjälpare i Kungsmässanärendet. Det här är bara ett av flera exempel på hur vi kunde hitta information i de båda utredningarna som berikade varandra – och få mycket pang för pengarna, säger Mikael Söderblom.
– I andra fall kan det vara förhören eller andra typer av forensiska bevis som blir nyckeln för att knäcka ett alias. Vid ett tidigare fall hade vi till exempel många bomber i Göteborg som visade sig vara byggda på ett speciellt sätt. Då kan man kanske ana att det är samma person som ligger bakom, tillägger Johan Axelsson.
En viktig del av paraplyarbetet handlade också om att fungera som relä och sprida information mellan de olika förundersökningarna till samtliga förundersökningsledare, både hos Polisen och Åklagarmyndigheten.
– Information från en förundersökning kunde i flera fall ge svar på hur:et i en annan förundersökning. Paraplytänket gjorde dessutom att vi kunde bli mer proaktiva och inte bara utreda, utan också lyfta upp och aktivera andra avdelningar och sektioner, som områdespoliser och span, berättar Johan Axelsson.
När arbetet påbörjades omfattade det nio förundersökningar där man kunde se spår av samma alias, något som till slut kokades ner till fyra förundersökningar.
– Vi hade ett femtontal utredningsledare i region Väst som var inblandade i de olika utredningarna. Utöver det samarbetade vi också med utredningsledare från Syd, Nord, Stockholm och även med Finland, berättar Mikael Söderblom.
Utredningarna har inte bara omfattat grova våldsbrott, utan också narkotikabrott och penningtvätt.
– Historiskt sett har vi främst jobbat med att utreda delarna som handlar om våld. Men eftersom huvudsyftet är att få slut på våldsvågen, funkar det lika bra om vi hittar andra brott med höga straffvärden som vi kan frihetsberöva personen för, säger Johan Axelsson.
Johan Axelsson
I fallet med David Berntsen Lundin ledde utredningarna till slut fram till att fyra åklagare åtalade honom för ett stort antal grova brott. Flera av åtalspunkterna ledde till en fällande dom i tingsrätten med en samlad strafftid på 17 år och 10 månader, något som senare överklagades till hovrätten. När vi ses har målet just avgjorts i hovrätten utan några större ändringar. Strafftiden ökade dock något, till 18 år.
– Nu när det är klart blir det lite som att luften går ur en och att man kan andas ut, säger Mikael Söderblom.
– Domen blir ett kvitto på att vi gjort rätt. Men vi kommer också att analysera domen och se vad vi kan göra ännu bättre till nästa gång, säger Johan Axelsson.
För närvarande är de mitt uppe i uppbyggnaden av en ny paraplyutredning. Den här gången ska de titta på en pågående konflikt i gängmiljö som innefattar flera mord och andra våldsbrott. Det innebär en betydligt mer omfattande utredning än förra gången, med ett stort antal utredare inblandade, liksom resurser från andra enheter som span, cyber och it-forensiker vid Regionalt it-brottscentrum, RC3.
Johan och Mikael kan tydligt se hur gängkriminaliteten ändrat karaktär under de senaste åren. Vid tidpunkten för den omtalade skjutningen på Vår krog och bar i Biskopsgården för tio år sedan, som slutade med flera döda och skadade, hade de flesta gängen en geografisk koppling. Så är det inte längre. Kommunikationen förs via krypterade chattar som Signal eller Snapchat och gängmedlemmarna har flyttat och finns numera utspridda över hela stan.
– På grund av det kan den här typen av gängrelaterade våldsbrott ske var som helst i stan, även på vanligtvis lugna ställen som här, säger Johan Axelsson.
Mikael Söderblom
De nya spelreglerna har inneburit att gamla lojaliteter övergivits. Johan och Mikael berättar hur individer som fungerar som möjliggörare eller mellanhänder omväxlande kan befinna sig på än den ena än den andra sidan i en konflikt. De rekryterar sedan unga utförare utan gängkoppling mot löfte om stora summor pengar, orealistiskt stora summor som utförarna oftast inte ser röken av.
– Man offrar de här barnen. De vet ingenting, kan inte berätta något och om de åker fast efter uppdraget så slipper man betala. Om de skulle ångra sig under resans gång hotar man dem eller deras familj så att de inte vågar annat. Det finns också exempel på hur man sålt ut uppgifterna om vem som är utförare till motståndarsidan. På så vis kommer de här barnen att leva under ett ständigt hot, säger Mikael Söderblom.
Som exempel nämner han den trettonåring som fick i uppdrag att skjuta mot ett israeliskt företag i Kallebäck i Göteborg.
– Han trodde att han skulle bli upphämtad efteråt, men det fanns ingen exit-plan, det var ingen som kom. Gängen ser barnen som förbrukningsvara och det går ständigt att hitta nya. Förr fanns det inte någon ingång till den kriminella världen för en trettonåring. Nu är det bara en knapptryckning bort på Snapchat. Därför spelar det ingen roll att uppklarningsprocenten på utförarsidan gått från 20 till 80 procent på några år. Vi måste komma åt dem som ligger bakom och det är därför det här arbetet är så viktigt, säger Mikael Söderblom.
Sektionen för grova våldsbrott i region väst
Kvalitativt utredningsarbete med ett reaktivt och proaktivt fokus i grova våldsbrott och andra komplexa ärenden som påverkar den regionala eller nationella problembilden.
Sektionen har också en stor roll i regionens RDC och regionens cybersensor. Sektionen har regionalt samordningsansvar över regionberedskapen, ILG, FLO, DVI, metodutveckling för utredning av grova våldsbrott, operativ analys, människorov och kalla fall.
Antal medarbetare: drygt 60.
