Polistidningens decembernummer gavs ut 11 december.
 

Arkiv

Viktigt att våldtäktsoffer
blir trodda

Publicerad 2007-06-18

Reportage Våldtäkt är ett brott som väcker starka känslor hos de inblandade. Det ställer stora krav på bemötandet. A och O är att inte visa några tvivel på kvinnans berättelse.

Polisen har länge dragits med dåligt rykte för sitt sätt att utreda våldtäkter och bemöta de våldtagna.

Av sexualbrottsofferutredningen som kom 2005 framgick att många kvinnor var oroliga för att genomgå en kränkande rättsprocess och för att anmälan inte skulle gå till åtal. Det visade sig också att många våldtäktsoffer i förhören känt sig kränkta och ifrågasatta av polisen på grund av deras sätt att ställa frågor. Ibland har de också fått ovidkommande frågor om tidigare sexuella erfarenheter och i invandrade kvinnors fall irrelevanta frågor om huruvida de har uppehållstillstånd eller inte, trots att det inte ska påverka utredningen.

När Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen samma år gjorde sin första gemensamma granskning av våldtäktsutredningar, framkom också kritik. Då handlade det bland annat om otillräckliga utredningar, dåligt bemötande och om dålig information till de våldtagna om deras rätt till målsägandebiträde.

Men mycket tyder på att det nu håller på att vända.

Bemötandet har blivit bättre

Det har blivit vanligare att våldtagna tycker att de blivit väl omhändertagna. Många som arbetar med sexualbrottsofferfrågor menar att det under senare år skett en positiv utveckling och att bemötandet av brottsoffren på många håll har blivit bättre.

Också Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens senaste granskning, som kom i mars, vittnar om att utredningarnas kvalitet också har förbättrats. Åtalen har blivit fler och målsägandebiträden förordnas oftare. Dessutom har våldtäktsanmälningarna ökat.

Men länspolismästare Seppo Wuori, som lett granskningen tillsammans med överåklagare Birgitta Fernqvist, tror mer att det är den allmänna debattens förtjänst, än polisens arbete för ett bättre bemötande.

– Jag har funderat en del på det, men jag tror inte att vi kan slå oss för bröstet. Men om offret får ett bra bemötande och utredningen hanteras på rätt sätt, bidrar det förstås till att förbättra polisens rykte. Så vad polisen gör är viktigt, säger han.

Seppo Wuori säger att han har en känsla av att medvetenheten har blivit större.

– På sina håll har vi genomfört interaktiva teaterföreställningar kring problematiken, och jag vet att det har fått många att stanna upp och reflektera, säger han.

Första mötet extra viktigt

Kicki Hamilton är kriminalinspektör och arbetar på Stockholmspolisens familjevåldsgrupp i City. På utredningsroteln där hon arbetar hanteras cirka 1000 ärenden på ett år. Av dem är en femtedel våld- eller sexualbrott mot barn, en femtedel är våldtäkter och resten misshandel som ibland också inbegriper våldtäkt.

Enligt hennes erfarenhet är det första mötet med den våldtagna extra betydelsefullt. Det är där grunden läggs för den framtida utredningen. Det gäller att få den våldtagna, oftast är det en hon, att känna sig så trygg att hon klarar av att berätta om våldtäkten. Utan samarbete från den våldtagna är det svårt att komma vidare med dessa brott, som är så svåra att bevisa, eftersom ord ofta står mot ord.

– Tydlighet med att kvinnan är trodd och ett engagemang från utredarens sida är viktigt, säger Kicki Hamilton.

Förklara varför frågan ställs

Att berätta om våldtäkten och detaljerna kring den är påfrestande för den utsatta. Därför brukar Kicki Hamilton förbereda för varje fråga genom att förklara varför hon ställer den, särskilt när det handlar om intima saker.

På det viset blir det lättare för kvinnan att förstå varför frågorna är viktiga för utredningen, även om de är obehagliga.

– Däremot får man som utredare av sexualbrott inte vara rädd för att ställa frågor. Ofta är det intima detaljer man behöver veta och då duger det inte att sitta och rodna, då vågar den våldtagna inte säga någonting, säger hon.

­Målsättningen är att den våldtagna ska bli trygg med att också berätta om sådant som är till hennes nackdel. Det kan vara att hon varit berusad eller till en början ville ha sex, men sedan ångrade sig. Annars finns det risk att försvaret tar upp det vid domstolsförhandlingen och då riskerar det att få onödigt mycket tyngd.

– Dessutom får både åklagaren och den våldtagna en chans att förbereda sig på att det kan komma upp om vi har det dokumenterat, säger Kicki Hamilton.

Relevant med frågor om klädsel

Hon berättar att vid det första förhöret brukar den våldtagna få information om hur polisens arbete går till, om brottsofferstöd och om rätten till målsägandebiträde.

– Vi brukar också tidigt tala om för henne att det ofta kan vara svårt att väcka åtal, men att det inte betyder att vi tvivlar på hennes trovärdighet.

Sedan gås händelseförloppet noga igenom. Vid förhöret tas också frågor om berusning och ibland också klädsel upp. Frågor om klädsel är relevanta när det inte finns någon misstänkt. Det är för att ta reda på om det går att koppla ihop övergreppet med andra våldtäkter där kvinnan varit klädd på liknande sätt.

Berusningen har betydelse, eftersom det enligt sexualbrottslagstiftningen räknas som våldtäkt att ha samlag med en person som är så berusad att hon inte kan bjuda något motstånd.

– Vi brukar också fråga om senaste frivilliga samlag, för att kunna utesluta sperma från partnern. Det görs tidigt i utredningen så att vi kan topsa och skicka DNA till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, berättar Kicki Hamilton.

Utredaren ska vara oblyg och empatisk

Att utreda en våldtäkt är många gånger ett tungt arbete, eftersom det väcker många och starka känslor hos de inblandade och som utredare gäller det att vara objektiv, oblyg och empatisk.

– Vissa mår väldigt dåligt och gråter och även om jag känner för kvinnan gäller det för mig att behålla min profession. Annars skulle det bli omöjligt att utreda, säger hon.

De som anmäler våldtäkter representerar alla samhällsskikt. Många av dem är unga kvinnor som är mycket ute i svängen. Förövarna är ofta vanliga män, trevliga och väletablerade.

– En våldtäktsman är inte synonymt med en psykopat. Det kan lika gärna vara en kille som tror att han är en don Juan. Ibland har han inte uppfattat att hon sa nej. I lagens bemärkelse krävs inte längre lika mycket för att bli misstänkt för våldtäkt.

Utredarna får handledning

Att arbeta med grova brott påverkar också den egna personen. Det gäller att hitta sätt att hålla arbetet på en professionell nivå. Därför har poliserna på familjevåldsenheten handledning var tredje vecka. Då finns det möjlighet att bolla särskilt svåra ärenden, att ta upp frågor om bemötande, ibland utifrån videoinspelningar av förhör med både misstänkta och målsäganden.

– Ibland kan det vara skönt att få gräva sig ner djupt i ett ärende som känns extra svårt. Normalt sett finns det inte tid till det.

Bra med sammanfattning till åklagaren

Seppo Wuori efterlyste efter granskningen en större medvetenhet hos utredande poliser om hela rättskedjan. För Kicki Hamilton är det självklart.

– Vi strävar alla åt samma håll och delar i mångt och mycket samma problem. Det är många ärenden som ska klaras av så fort som möjligt

För egen del tycker hon att det kan vara bra att gå på en del domstolsförhandlingar för att se vad förhöret och åklagaren trycker på i domstolen. Är det svårt att hinna med det, går det istället att begära ut domen och läsa den.

– Det är nyttigt att följa domstolsförhandlingarna, eftersom det till stor del är mitt material som presenteras i rätten. Ibland kan jag upptäcka att åklagaren missar att ta upp sådant som jag själv tycker är relevant.

Det kan till exempel vara om målsäganden eller den misstänkte ändrat sin utsaga vid förhören. Ofta är utredningsmaterialet omfattande, vilket gör att detaljer lätt missas. Därför kan det vara bra med en sammanfattning av materialet till åklagaren, eller en tjänsteanteckning om sådant som är viktigt att det kommer fram.

– Jag kan skriva ner sådant som är värt att notera som en service åt åklagaren, säger Kicki Hamilton.

Att tänka på:

– Om förhöret spelas in blir det blir det lättare att lyssna aktivt och vara koncentrerad på det som sägs. Men dokumentationen blir mer omfattande, därför är det bra med en skriven sammanfattning.

– Visa aldrig kvinnan några tvivel kring hennes trovärdighet. Det är viktigt att få den våldtagna att känna sig trygg, annars berättar hon ingenting.

– Förbered för varje fråga genom att förklara varför du måste ställa den. Särskilt när det gäller intima saker.

– Tala på ett tidigt stadium om att våldtäkt är svårt att bevisa och att utredningen kanske läggs ner, men att det i så fall inte betyder att målsägandens trovärdighet är ifrågasatt.

– Läs domarna för att se vad i utredningsmaterialet som kan behöva lyftas fram nästa gång.

Annette Wallqvist