ANNONS:

 

På Twitter

 

Lenas ledare

Tillsammans är vi som bäst
Lena Nitz, ordförande
 
Polistidningen nummer 5 delades ut runt 19 oktober. Nästa nummer når brevlådorna 7 december.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Foto: Anna-Karin Nilsson

”Den träffade viker sig dubbel”

Publicerad 2018-09-05

Aktuellt Testerna av elchockvapen pågår för fullt och flera användare lyfter särskilt den avskräckande effekten. Samtidigt finns det problem med rapporteringen som ska ligga till grund för den vetenskapliga utvärderingen.

Niclas Lindqvist, lokal taserinstruktör på Södermalm i Stockholm, tycker att testerna så här långt visar att elchockvapnet är effektivt. Han menar att den avskräckande effekten är påtaglig.
– För en vecka sedan var jag själv med om att en stor, aggressiv och muskulös kille bara gav upp när jag visade tasern, säger han.

Anders Pettersson, ingripandepolis i Borås, använde det nya vapnet redan i början av januari. Därmed är han en av de första svenska poliserna som avfyrat en taser i skarpt läge.
– Personen som träffades bar en tjock jacka. Som många andra vittnat om fungerar elschocksvapen bäst sommartid då folk har tunnare kläder.

Det är optimalt om pilarna kommer i kontakt med hud, men tasern fungerar även om de inte helt tränger igenom kläderna. Det är också viktigt att avståndet mellan pilarna är tillräckligt stort. Helst ska en av dem träffa i underkroppen och en i torson.
– Det gör ju ont ändå men man får inte till vikeffekten, då den träffade viker sig dubbel.

Har du själv testat att träffas?
– Inte av pilar men då tasern använts för att utdela en drivstöt. Det gör obeskrivligt ont. Busarna är livrädda för den, de vet att vi använder den.
För att sammanväxlingsrisken ska bli så liten som möjligt bärs vapnet på tjänstevapnets motsatta sida – eller, som i Anders Petterssons fall, på bröstet.
– Har en angripare något i händerna är det alltid tjänstevapnet som gäller, då överväger jag inte ens tasern.

Också Kjell Borgström, huvudskyddsombud i Halland, som även ingått i testverksamheten, menar att vapnets avskräckande effekt är stor. Han upplever även att användningen av OC-sprej har gått ner.
Han berättar om ett tillfälle då en person som hotade polisen med en pistolreplika kunde omhändertas utan att skadas. Mannen försökte, enligt Borgström, att ta sitt liv genom att tvinga polisen att döda honom.
– Poliserna vapenväxlade och använde elchockvapnen. Utan dem hade de varit tvungna att skjuta mannen.
Åtskilliga av de poliser som under testat det nya vapnet har också, enligt Borgström, nämnt att de känner större otrygghet då de lämnat tillbaka det.
– De upplever helt enkelt en försämrad arbetsmiljö, de saknar ett vapenalternativ.

En polis som arbetar inom Insatsstyrka Syd berättar för Polistidningen att han använt vapnet en gång – då för att utdela en drivstöt
– Vi har lägre användandegrad än vissa lokalpolisområden. Ofta kommer vi in mera förberett i en situation.
Vid det aktuella tillfället gjorde han bedömningen att alternativet var en utdragen och våldsam brottningsmatch:
– Han var aggressiv och i värsta fall hade han fått skelettskador, då var en sekundlång stöt ett klart bättre alternativ.
Den aktuella polisen nämner också att en flyende person kan råka illa ut. Vid en bra träff faller den skjutne handlöst och beroende på underlag kan han eller hon till exempel få ansikts- och tandskador.
– Jag jämför med att släppa en hund, en skadenivå upp till det finns med i beräkningen. Om det finns risk för värre skador skulle jag inte skjuta en flyende med taser.

Försöken ska utvärderas vetenskapligt av Umeå universitet. Enligt huvudskyddsombudet Kjell Borgström är det ett stort problem att många poliser missar att fylla i forskningsenkäterna.
– Sannolikt upplever de att de inte hinner. Men faktum är att hela projektet äventyras om vi inte får in statistiskt underlag.
Svarsfrekvensen var 35 procent, enligt en sammanställning i maj. Samtidigt som Polistidningen sökte användare för en kommentar om detta skrev en polis som jobbar på Södermalm i Stockholm på Instagram att han inte ens fått veta att han skulle fylla i en blankett. Sedan tillägger han:
”Vet ingen hos oss som fått någon enkät, vare sig på mejl, via Intrapolis eller i pappersform. /…/ Vi vill ju att utvärderingen ska fungera gällande detta utmärkta hjälpmedel.”

– Det stämmer att man har varit dålig på att fylla i enkäterna som ska till universitetet. Men vår interna rapportering är det inga problem med, säger Pär Wärdig vid Noa som leder Polisens elchockvapenprojekt.
För att komma till rätta med detta beslutade Pär Wärdig om en andra chans. Fram till den sista augusti gick det att skicka in den första enkäten, som egentligen skulle ha varit på plats innan försöksperioden inleddes.
– För att få lite mera tryck i frågan har jag mejlat till lokalpolisområdescheferna så att de kan understryka hur viktigt det är att uppgifterna kommer in, säger Pär Wärdig och fortsätter:
– Med detta sagt, jag har all förståelse för att många kollegor känner att tiden knappt räcker till för allt som ska genomföras. Att det är svårt att prioritera bland alla enkäter.

Forskaren och före detta polisen, Jonas Hansson vid Umeå universitet, leder utvärderingen. Han berättar att det i vetenskapliga sammanhang snarare är regel än undantag att det är svårt att få in enkätsvar.
– Jag har hållit på med forskningsprojekt där det är betydligt svårare att få in svar.
I varje pilot- och kontrollområde har han fått kontaktpersoner som i sin tur ska sprida enkäterna vidare.
– Före årsskiftet skickade jag ut till 1 018 personer och fick 433 svar, efter en påminnelse kom det in ytterligare 59.

Hela förfarandet är anonymiserat, och i princip går det inte att se vilka poliser som missat och rikta påminnelser till dem. Men deltagarna ombeds att uppge sitt bricknummer.
– Därför kan vi koppla ihop svar från samma person i analysskedet. Dessvärre är det vanligt att de som lämnat svar låter bli att meddela sitt nummer, säger Jonas Hansson.

Omfattande tester

  • Testen av elchockvapen pågår under 2018 och 2019 och involverar 385 poliser, utrustade med taser, i pilotområden och lika många i kontrollområden (referensgrupp) samt 248 poliser som ingår i olika insatsstyrkor.
  • Vapnen används i snitt en gång per dygn. Den vanligaste legala grunden är laga befogenhet, följt av nödvärn.