Annons

Annons

Rekrytering viktigaste
frågan i Västerbotten

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Västerbotten har landets lägsta brottslighet. Men länets extrema glesbygd har svårt att locka poliser och rekryteringen har blivit en viktig facklig fråga. Med fokus på arbetstider och jämställdhet är förhoppningen att de som anställs ska trivas och stanna.Västerbotten har landets lägsta brottslighet. Men länets extrema glesbygd har svårt att locka poliser och rekryteringen har blivit en viktig facklig fråga. Med fokus på arbetstider och jämställdhet är förhoppningen att de som anställs ska trivas och stanna.

Det råder byggiver på Ridvägen i Umeå, eftersom tomterna intill polishuset ska bebyggas med bostäder och det är ganska stökigt i området. Men i polisens entré är det stilla, en vanlig vardagseftermiddag som den här. Några familjer med småbarn kommer för att ordna sina pass och får sträcka upp sig framför kameran. Från receptionen är det öppet upp mot andra våningen och då och då syns poliser som kilar mellan arbetsrum och trapphus.

I den stora, ljusa restaurangen intill receptionen ruskar Claes Källstedt av sig de 13 resmilen från Lycksele. Han är luttrad, ett signum för arbetssituationen i Västerbotten är just avstånden. Länets yta motsvaras av storleken på länen Jönköping, Södermanland, Stockholm, Östergötland, Västmanland, Uppsala och Örebro och för den som ska ta sig från Umeå upp till stationen i Tärnaby är det 35 mil. Det tar över fem timmar att köra dit, ännu längre tid om man vill vidare till gränsen mot Norge.

Kraftigt ökad personalstyrka

Claes Källstedt har arbetat som polis i Lycksele sedan han blev färdig med utbildningen för fyra år sedan. Sitt fackliga uppdrag har han haft i ett drygt år och det har också inneburit en hel del resor kors och tvärs i länet.

– Det blir många möten, men vi försöker lägga dem på olika orter så att vi turas om att köra, annars blir det för jobbigt, säger han.

Claes Källstedt sitter i styrelsen för förbundsområdet och har ansvar för de frågor som rör jämställdhet och arbetstider och det är en uppgift som han känner ett stort engagemang för. Att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar från början borde vara självklart, säger han, men går samtidigt tillbaka till sin egen tid med småbarn och konstaterar att ekonomin fick styra.

– Förändringarna på det här området går inte så fort precis men vi tar små steg framåt. Det finns fortfarande mycket av negativa attityder och värderingar inom myndigheten, som vi måste jobba med. Mycket av det handlar om generationsfrågor och att man har olika uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.

En tydlig generationsväxling har ändå satt igång i Västerbotten. Med större anslag från Rikspolisstyrelsen har myndigheten för första gången på många år, fått en budget i balans och kunde förra året öka personalstyrkan kraftigt med 50 poliser. Det var efterlängtat, eftersom det krävs stora personalresurser för att klara bemanningen för hela länet.

Arbetstiderna kritiska

Polisen i Västerbotten har stationer på 17 orter och ska bland annat ha två patruller i beredskap i södra Lappland. Det kräver att facket är uppmärksamt på arbetstidsfrågorna och det är ett område som tagit en del tid de senaste månaderna. Facket har gjort en översyn av det lokala arbetstidsavtalet men fick frysa förhandlingarna med arbetsgivaren efter tolkningssvårigheter.

– Det är framförallt inlandet som har sin särskilda problematik med arbetstiderna. Vi jobbar inte nätter på de mindre orterna, men vi har beredskap och nu försöker vi anpassa våra förhållanden efter de avtal som gäller. Idag tycker vi inte att arbetsgivaren följer dem helt. Och det är just arbetstider och lönefrågor som medlemmarna vill att vi ska jobba med, framförallt är det de yngre som tycker att det är viktigt. Lönefrågan diskuteras mycket och jag känner verkligen att många är negativt inställda till det här med individuella löner. Jag har förståelse, för det blir en del inkörningsproblem kring vad som ska vara lönegrundande.

Svårt att hitta poliser som vill flytta

Samtidigt som fler och yngre poliser kommit in i verksamheten har de äldre och erfarna börjat gå i pension och det innebär för få erfarna poliser i yttre tjänst, ett problem som facket uppmärksammat. Ett exempel är Skellefteå, där det av en grupp på 35 poliser på ordningssidan nu bara finns en eller två som har mer än 15 års tjänst.

Men det är svårt att få tag i poliser som är intresserade av att bosätta sig och arbeta i inlandet. Därför medverkar facket nu i ett helt nytt försök som går ut på att nyanställda får sin tjänst i Umeå, men förbinder sig att vara beredda och gå in och täcka upp i södra Lappland vid behov. Under de perioderna får poliserna bo på hotell. Från fackets sida understryker man att det här ska ses som en tillfällig lösning i en situation där det faktiskt inte går att långsiktigt rekrytera poliser till orter som Tärnaby, Sorsele och Lycksele.

Claes Källstedt kommer från Göteborg och vet av egen erfarenhet vad det vill säga att flytta till glesbygden.

– Men jag trivs jättebra med att arbeta i Lycksele. Det hänger helt klart ihop med att jag gillar mitt jobb, jag vet aldrig vad dagen ska innehålla. Men jag har ingen idé om hur vi ska kunna locka dit fler poliser, utöver arbetet med löner och arbetstider.

Jämställdheten behöver förbättras

Vi återvänder till att diskutera kvinnor och män i det vardagliga arbetet. Andelen poliskvinnor i myndigheten har nästan fördubblats de senaste fem åren, men jämställdheten har inte tagit lika stora kliv framåt. Som ansvarig för de här frågorna får Claes Källstedt ibland samtal från kvinnor i organisationen som känner sig särbehandlade eller kränkta. Det kan handla om att de blivit förbisedda vid en tjänstetillsättning eller att någon fällt en olämplig kommentar i fikarummet. Det är inte alltid som folk tänker på vad de säger och på en del ställen finns det en jargong som kan vara svår att bli av med, tror han. Kvinnorna känner också att de måste prestera mer än männen för att ses som lika dugliga.

– Jag för upp de här ärendena i styrelsen, men ibland är det svårt att veta vad man ska göra. Är det någon som känner sig kränkt så kan vi i facket förmedla en kontakt med myndigheten så att man kan arbeta vidare med ärendet. Men det är sällan något som de drabbade vill. De drar sig ofta för att stöta sig med de andra på arbetsplatsen och jag kan förstå att det är känsligt.

Personfakta

Namn: Claes Källstedt

Ålder: 37

Fackliga uppdrag: Ledamot i förbundsområdets styrelse sedan mars 2006

Viktigaste fackliga frågan: Vill jobba medattityder och värderingar kring jämställdhet, där finns massor att göra.

Hobby: Fiske, familjen och att träningarna med sonens fotbollslag

Bor: Lycksele

Fakta Polismyndigheten Västerbotten 

– Polismyndigheten Västerbotten är uppdelad i två polisområden, Umeå/Södra Lappland och Skellefteå

– Antalet anställda poliser är cirka 400 och av dem är 187 i yttre tjänst. En femtedel av poliserna är kvinnor. Det finns också 140 civilanställda.

– Västerbottens landareal är 55 400 kvadratkilometer, största delen består av skogsmark, berg och fjäll.

– Länet har 260 000 invånare och 70 procent av dem bor i någon av kustkommunerna.

 

Fakta Förbundsområde Västerbotten

-371 medlemmar den 1 april 2007. Medlemsantalet väntas stiga under året när nyanställda och aspiranter går med.

– Den 20 april lades polisföreningen i Skellefteå ner efter 87 års arbete. Nu arbetar facket utifrån en enda förening för hela Västerbotten. Styrelsen har 14 medlemmar, varav tre är kvinnor.

– Samverkansavtal finns och fackliga representanter ingår i samverkansgrupper både centralt och på polisområdesnivå

Källa: Kenneth Fahlesson, ordförande Polisförbundet Västerbotten

Clara Osvald

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser