I Västerbotten har länspolismästaren förbjudit tre poliser att ha politiska uppdrag i socialnämnden. Det går inte att förena med polisrollen, menar arbetsgivaren. Men Polisförbundet anser att förbudet strider mot grundlagen och går nu till Arbetsdomstolen.I Västerbotten har länspolismästaren förbjudit tre poliser att ha politiska uppdrag i socialnämnden. Det går inte att förena med polisrollen, menar arbetsgivaren. Men Polisförbundet anser att förbudet strider mot grundlagen och går nu till Arbetsdomstolen.
I över 20 år har Kenneth Fahlesson haft politiska uppdrag för socialdemokraterna i Skellefteå kommun på sin fritid. Han sitter bland annat i kommunfullmäktige och är sedan 17 år ledamot i socialnämnden, de senaste åren som vice ordförande i nämndens arbetsutskott. Samtidigt har han haft kvar sitt arbete som polisinspektör. Men nu sätter arbetsgivaren stopp. Enligt polismyndigheten i Västerbotten går det inte att förena arbetet som polis med uppdraget i socialnämnden, på grund av den rapporteringsskyldighet man har som polis.
Polismyndigheten anser att uppdragen i socialnämnden ”bäddar för en intressekonflikt som kan rubba förtroendet för din opartiskhet i arbetet”.
– Jag är oerhört förvånad över att det här kommer nu, efter 17 år. Arbetsgivaren har aldrig tidigare sagt att det inte skulle fungera. Som polis kan man komma i konflikt med anmälningsskyldigheten överallt när man rör sig ute i samhället. Det gäller alla politiska, fackliga och andra förtroendeuppdrag, och det måste man förhålla sig till, säger Kenneth Fahlesson.
”Uppdraget krockar med rapporteringsskyldigheten”
Länspolismästaren i Västerbotten, Krister Sandqvist, drog i handbromsen när det blev känt att en annan polis i myndigheten, moderaten Katarina Hahlin, skulle bli ordförande i socialnämnden i Vilhelmina. Då beslutade han att alla poliser i Västerbotten som har uppdrag i socialnämnder måste avsäga sig sina uppdrag, sammanlagt rör det sig om tre personer.
– Grunden för beslutet är rapporteringsskyldigheten. I socialnämnden avgörs frågor som ligger väldigt nära vår egen verksamhet. Till exempel när det gäller lagen om vård av unga, där socialnämnden fattar beslut om att frihetsberöva ungdomar, ofta på grund av det underlag vi som poliser förser nämnden med. Självklart är det bra om poliser engagerar sig i samhället, till exempel politiskt. Men det finns en särskild problematik när det gäller socialnämnden, säger Krister Sandqvist som är länspolismästare i Västerbotten.
Polisförbundet har protesterat mot beslutet, först vid förhandling och nu genom att vända sig till Arbetsdomstolen för att få saken prövad.
– Att vara politiskt engagerad är en grundlagsskyddad rättighet, som gäller även för poliser. Här har man tagit upp det område som kanske innebär svårast frågeställningar – den enskilde polisen som sitter i en socialnämnd, med risk för krockar mellan rapporteringsskyldigheten och sekretesslagen. Men det finns massor med paralleller – sitter man i miljönämnden kan man få kännedom om miljöbrott, i skattenämnden om skattebrott och listan kan sannolikt göras hur lång som helst, säger Lars Bergman, andre vice ordförande i Polisförbundet.
AD får avgöra
Men på Arbetsgivarverket, som företräder staten och Rikspolisstyrelsen i Arbetsdomstolen, har man en annan syn på saken. Där hänvisar man just till den absoluta personsekretess som gäller i socialärenden, vilket kan krocka med polislagens skyldighet att agera och anmäla ett brott man får kännedom. Arbetsgivarverket anser att det är olämpligt att poliser hamnar i sådana intressekonflikter.
Arbetsdomstolen kommer nu att pröva ärendet. I väntan på det har man beslutat att poliserna tillfälligt får sitta kvar på sina politiska uppdrag.
– Ytterst handlar det här om demokrati – poliser ska ha samma rättigheter som alla andra medborgare och yrkesgrupper, säger Polisförbundets andre vice ordförande Lars Bergman.
”Poliser tillför värdefull kompetens”
Det går inte att skilja ut yrken som inte ska få sitta i olika politiska organ. Det säger Jan Turvall som är expert på kommunalrätt vid Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.
Lektor Jan Turvall ställer sig mycket frågande till polismyndighetens och Arbetsgivarverkets inställning att poliser inte bör få sitta i socialnämnder.
– Det finns ingenting i lagstiftningen som säger att någon yrkesgrupp inte ska få sitta i fullmäktige eller vissa nämnder. Däremot är det klart att en polis kan hamna i en situation där han eller hon kan vara jävig. Men det kan hända för vilken yrkesgrupp som helst, och då är det bara att man inte deltar i just det beslutet.
Jan Turvall tycker tvärtom att det är viktigt att poliser sitter just i socialnämnder.
– Det är bara värdefullt att olika grupper deltar i det politiska arbetet. Och när det gäller poliser så har de ju specialkunskaper i sociala frågor och tillför värdefull kompetens när de sitter i en socialnämnd.
