Gåtan Arctic Sea utlöste den mest uppmärksammade internationella utredning som svensk polis deltagit i. Nästa steg är att kontakta ryska myndigheter och diskutera den fortsatta rättsprocessen.Gåtan Arctic Sea utlöste den mest uppmärksammade internationella utredning som svensk polis deltagit i. Nästa steg är att kontakta ryska myndigheter och diskutera den fortsatta rättsprocessen.
Svensk polis har aldrig tidigare medverkat i en JIT (Joint Investigation Team) av den omfattning som sattes igång efter kapningen av Arctic Sea. En JIT kan beskrivas som en EU-gemensam utredningsgrupp. Flera länder samarbetar och skriver ett avtal om till exempel myndighetsutövning i annat land och utväxling av information.
– Fem länder är med och det har inte hänt tidigare. Ett nordiskt samarbete har vi sedan urminnes tider men att sammanlänka skilda rättssystem som vi gör nu är något helt annat, säger Maria Lönegård, biträdande chef för Rikskriminalpolisens Kriminalpolisenhet.
Orsaken till att så många nationer är inblandade är bland annat att den misstänkta brottsligheten skett i åtskilliga länder och riktats mot flera intressen.
Den 24 juli vid tretiden på natten kapades det maltaflaggade lastfartyget Arctic Sea på svenskt vatten, utanför Öland. Fartyget ägs av ett finskt rederi, som i sin tur ägs av en rysk medborgare. Den ryska besättningens öde förblev i princip okänt till den 17 augusti då ryska myndigheter säkrade fartyget i närheten av Kap Verde. Då hade kaparna hunnit rikta utpressningskrav mot det finska rederiet. I samband med detta tog den finska polisen initiativ till en första JIT med Finland, Sverige och Malta som berörda länder. Senare visade det sig att några av de åtta misstänkta som gripits kommer från Estland och Lettland. Då tillkom polis från dessa länder i avtalet som reglerar JIT:en.
Enkelt att samarbeta över gränserna
Utredarna har sedan dess träffats vid flera möten i Riga och Helsingfors. Den stora fördelen är att det ramavtal som är JIT:ens viktigaste beståndsdel medger att en serie insatser regleras vid ett tillfälle. Vid samarbete med icke EU-länder krävs istället att åklagaren i Sverige – och motsvarande i andra inblandade länder – skriver en särskild rättshjälp. Om förutsättningarna ändras krävs en ny rättshjälp och så vidare.
– Det är så vi jobbar vid kontakterna med de ryska myndigheterna nu när den fortsatta rättsprocessen diskuteras, säger Maria Lönegård.
Den ryska inblandningen har delvis kritiserats. Var det rätt att föra de misstänkta kaparna över halva jordklotet för lagföring i Ryssland? Enligt Maria Lönegård var agerandet helt korrekt och i linje med internationell rätt.
– De följde sjörätten till punkt och pricka. Det finns tydliga regler som säger att vilken nation som helst får gripa och lagföra pirater.
Maria Lönegård berättar att sedan kapningen genomfördes har Arctic Sea, Sverige och samarbetsländerna haft världens ögon på sig. Enligt rapporteringen utfördes kapningen som ett led i ett försök att pressa rederiet på lösenpengar.
Missiler till Persiska viken?
En annan teori går ut på att Arctic Sea fraktade något helt annat än vad som uppgivits, inte timmer utan eventuellt missiler på väg till Persiska viken. Enligt det senaste beskedet från den ryska åklagarmyndighetens experter fanns dock inget annat än timmer i lasten.
– Spekulationerna har varit extrema och många. För närvarande pågår en förundersökning, liksom alla poliser vill vi veta vad som hände och det jobbar vi för, säger Maria Lönegård.
Fakta JIT
– Oftast är en förundersökning redan inledd då den gemensamma utredningsgruppen påbörjar sitt arbete.
– Myndighetsutövning i annat land förenklas.
– All personal som ingår i JIT:en måste vara namngiven.
– Sverige bistår med åklagare och utredare. Centraleuropeiska länder knyter också ofta spanare till den gemensamma utredningen.
– Eftersom viss information kan beröra ett lands säkerhet är det möjligt att avtalsvägen bestämma att inte samtliga länder i en JIT ska ha tillgång till all information.
