Hela processen började med en hemställan från Säkerhetspolisen till regeringen om att reglerna för säkerhetsprövningar ska skärpas och bli enhetligare. Detta mot bakgrund att säkerhetshoten från statsaktörer, kriminella och terrorgrupper ökat.
En fråga som har varit uppe på agendan länge handlar om möjligheten att överklaga för anställda som underkänns i säkerhetsprövning och förlorar sin säkerhetsklass. Polisförbundet har på senare tid bedrivit flera ärenden till Arbetsdomstolen kring detta. Och fler ärenden är enligt uppgift på väg.
Utredaren föreslår att överklaganden ska hanteras av en ny statlig nämnd. Hur den ska fungera och vilka som ska sitta där en kommitté att undersöka. Utgångspunkten är att alla som får ett säkerhetsprövningsbeslut till sin nackdel ska få ett skriftlig motivering. Men det ska finnas ”särskilda undantag” från den skyldigheten, exempelvis om det finns hemlig underrättelseinformation som ligger bakom beslutet, förklarar Cathrine Lilja Hansson på en pressträff på tisdagseftermiddagen. Beslutet som fattas av nämnden ska inte gå att överklaga till högre instans.
Trots att utredningen dragit ut på tiden finns obesvarade frågor.
– Vad gäller överprövningen har vi inte kommit hela vägen fram. Det kommer krävas mer utredning för att ha något att sätta i sjön, säger Cathrine Lilja Hansson.
Från facket kommer kritik. Kriterierna för vad som ska ingå i säkerhetsprövningen är för vaga och överprövning bör ske i domstol. Det skriver nio fackförbund, däribland Polisförbundet, i ett gemensamt uttalande.
– Polisförbundet är kritiska till utredningens förslag om att en nämnd ska hantera de överklagningsärendena. Det handlar om svåra, viktiga ärenden som påverkar individers möjligheter och då ska självklart det hanteras i domstol, av domare och med möjlighet att kalla vittnen med mera säger Tomas Stjernfeldt andre vice ordförande i Polisförbundet, till Polistidningen.
I förslaget som överlämnades till justitieministern idag innehöll också åtta kriterier som en säkerhetsprövning bör ta hänsyn till
- Brottslighet
- Samröre med kriminella, terrorister och extremister
- Ekonomiska förhållanden
- Anknytning till utlandet
- Missbruk
- Hälsotillstånd
- Samarbetsvilja, felaktig bild eller bristande information
- Andra i säkerhetshänseende relevanta omständigheter.
Ett nytt regelverk för säkerhetsprövningar föreslås träda ikraft 1 juni 2026.