När en polis är åtalad för ett brott vill tingsrätten veta om han eller hon kommer att förlora jobbet vid en fällande dom. Då hamnar ärendet hos Pan, som ska lämna ett yttrande, där det framgår om man anser att personen kan fortsätta att jobba som polis om han eller hon blir fälld.

När en polis är åtalad för ett brott vill tingsrätten veta om han eller hon kommer att förlora jobbet vid en fällande dom. Då hamnar ärendet hos Pan, som ska lämna ett yttrande, där det framgår om man anser att personen kan fortsätta att jobba som polis om han eller hon blir fälld.

Om en person blir av med jobbet är dock inte något som domstolen ska ta hänsyn till när det gäller att avgöra om en någon är skyldig eller inte skyldig. Däremot kan det spela roll för hur straffet blir. Rätten ska då, enligt brottsbalken, ”i skälig omfattning” ta hänsyn till om personen kommer att bli av med jobbet.
– Rätten dömer normalt ut ett lindrigare straff om nämnden i sitt yttrande har sagt att den tilltalade kommer att avskedas vid fällande dom. Det är till exempel inte ovanligt att rätten istället för ett måttligt fängelsestraff (1-2 månader) dömer till villkorlig dom och dagsböter, säger Lotta Gustavson, chefsjurist på Rikspolisstyrelsen och vice ordförande i Pan.

När domen har vunnit laga kraft är det dags för Pan att ta slutlig ställning i frågan om polisen ska få fortsätta sin anställning eller inte. Nämnden ska då i möjligaste mån följa sitt tidigare yttrande.
– Under huvudförhandlingen eller i domen kan det dock komma fram omständigheter som nämnden inte kände till när den yttrade sig och som gör att det finns anledning att göra ett annat ställningstagande. Den situationen försöker nämnden lösa genom att skriva sina yttranden så heltäckande som möjligt, säger Lotta Gustavson.