Ovanligt många misstänkta dataintrång har landat hos Riksenheten för polismål under hösten. Men antalet sökningar som polisanställda har gjort på eget personnummer har i själva verket minskat drastiskt.
Ovanligt många misstänkta dataintrång har landat hos Riksenheten för polismål under hösten. Men antalet sökningar som polisanställda har gjort på eget personnummer har i själva verket minskat drastiskt.
Antal slagningar på egna uppgifter i Webbversionen av Polisens Multifråga
2011
April: 600
Maj: 679
Juni: 536
Juli: 399
Augusti: 546
September: 393
Oktober: 325
November: 339
December: 271
2012
Januari: 341
Februari: 408
Mars: 360
April: 277
Maj: 314
Juni: 110
Juli: 87
Augusti: 97
September: 98
Oktober: 79
Det är egentligen aldrig okej att slå frågor om sig själv i Polisens register. Ändå finns den möjligheten. På senare tid har systemen försetts med flera varningsfunktioner, där det bland annat framgår att alla sökningar loggas. Och RPS får numera automatiskt veckovisa rapporter om vilka som gjort sådana slagningar.
Förändringarna har gjort att antalet slagningar på eget personnummer minskat markant, enligt RPS statistik. Samtidigt har de också inneburit att antalet polisanställda som upptäckts och anmälts till polisens internutredningar blivit fler.
Det har märkts på Riksenheten för polismål, berättar Lars Göransson, en av enhetens tolv åklagare. Han har fått flera sådana ärenden på sitt bord varje vecka. Ofta handlar det om att någon slagit in sitt personnummer på Polisens multifrågesida, där det bland annat går att se om man förekommer i misstankeregistret.
– De flesta medger de faktiska omständigheterna, men uppger att det inte fanns något brottsuppsåt, berättar han.
Vad anger man för skäl till slagningarna?
– En person satt i telefon med resebyrån, som ville ha passnumret, och slog på sig själv via en multifråga. En annan skulle kolla ett fordon via vägtrafikregistret.
Om någon gått direkt till folkbokföringsregistret avskrivs brottsmisstankarna.
– Det är ju uppgifter som vem som helst kan få reda på.
30 dagsböter brukar bli straffet för dem som erkänner dataintrång och accepterar ett strafföreläggande. Går ärendet vidare till åtal är det förstås upp till domstolen att avgöra utgången, men Lars Göransson brukar yrka på 30 dagsböter i normalfallet.
– Men det finns ju olika allvarlighetsgrad.
För det händer ändå att polisanställda som ser att de förekommer i misstankeregistret också går vidare och kollar där. Senast Lars Göransson hade hand om ett sådant ärende var i januari.
Henrik Engelkes arbetar med internutredningar på RPS, där alla de här anmälningarna hanteras. Han anser att möjligheten att söka på sitt eget personnummer helt borde spärras i Polisens system.
– Det sägs att det är för dyrt. Men hur mycket kostar det att ha ett gäng kommissarier som sitter och utreder allt det här?