Polisanställdas arbetsmiljö vid stora narkotikabeslag hamnar ofta i skymundan. I Sundsvall blev en anställd så yr av att hantera cannabis att personen fick ledas ut i en park av en kollega. Nu har Sundsvallspolisen tagit krafttag kring beslagshanteringen.
Polisanställdas arbetsmiljö vid stora narkotikabeslag hamnar ofta i skymundan. I Sundsvall blev en anställd så yr av att hantera cannabis att personen fick ledas ut i en park av en kollega. Nu har Sundsvallspolisen tagit krafttag kring beslagshanteringen.
Beslagslagren hos polisen i Sundsvall ser i bästa fall ut som en bättre loppmarknad. I förråden finns allt från bilbatterier och gasoltuber till fordon och bensin. Liksom misstänkt narkotika, som ska paketeras och skickas till SKL i torkad form. Det berättar Carl-Johan Scott, huvudskyddsombud i Västernorrland. Han understryker att många beslag kan vara rent skadliga för hälsan. Ändå hanterades de slentrianmässigt hos Sundsvallspolisen fram tills för bara några år sedan.
– Många gånger ligger de här arbetsuppgifterna på administrativ personal, som kunde ta med beslagen till sitt skrivbord och hantera dem bredvid sitt kaffe och äpple, säger han.
Att torka narkotika innan den skickas vidare ställer stora krav på polisens lokaler. I Sundsvallsregionen ökar narkotikabeslagen och allt oftare får polisen i Västernorrland in stora mängder färsk cannabis som luktar starkt. Tidigare hängde bladen på tork i vapenrum och i förrådsrum i anslutning till korridorer där anställda jobbar. Men nu arbetar Carl-Johan Scott och kollegan Ulf Viklund, chef för enheten Intern extern service, medvetet för att råda bot på problemet.
Personal har utbildats och ombyggnationer gjorts. Bland annat finns nu ett låst rum på godsavdelningen där narkotikan försvaras i försäkringsskåp med förstärkt ventilation. Narkotikan hanteras sen av personalen i ett annat rum med dragskåp och ögonduschar. Drivmedel läggs i en lokal utanför polishuset och färsk cannabis torkas på hyllor i ett bergrum som Sundsvallspolisen hyr för ändamålet.
– Vi var dåliga på att använda höjden i våra förråd så vi köpte pallställningar och en truck och såg till att personalen fick truckkörkort, säger Ulf Viklund, som medger att satsningen kostat stora pengar.
Bara att ordna rätt ventilation till ett litet laboratorium med dragskåp är dyrt, eftersom rören måste dras separerat från fastighetens ventilationssystem.
– Över tid har vi lagt hundratusentals kronor, kanske över en miljon. Men det är lite pengar i förhållande till om vi får en person skadad eller långtidssjukskriven.
Att återgå till den gamla skrivbordsmodellen lockar inte.
– Ta exempelvis drogen fentanyl som kan orsaka svåra kroppsskador och dödsfall om den inte hanteras rätt. Det är från den nivån vi försökt lyfta oss med högt säkerhetstänkande, säger Ulf Viklund.
Färskvara uppskattas inte
SKL analyserar polisens narkotikabeslag – och får mer att göra för varje år som går. Men alla växter som kommer in är inte torkade, trots det krav som finns.
– Det är ganska äckligt faktiskt, det blir blött och möglar på vägen hit, säger Anna Stenfeldt Hennings.
hemlig hantering
På SKL:s droganalysenhet ökade antalet inkomna ärenden från drygt 26 000 år 2009 till drygt 30 000 år 2012. Ett ärende kan bestå av ett väldigt litet beslag, eller ett som väger flera hundra kilo. Hur beslagen förvaras och förstörs är hemligt.
Hon är chef för droganalysenheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, i Linköping där ett sextiotal personer jobbar. Enheten får in narkotikabeslag från landets polismyndigheter liksom från Tullen när de behöver hjälp.
– Tullverket har ett eget laboratorium men har ett begränsat antal analysmetoder. Vi hjälper dem ganska mycket, framför allt när det gäller nya substanser, säger Anna Stenfeldt Hennings.
Antalet narkotikaärenden som kommer in till SKL har ökat med fem- tio procent årligen det senaste decenniet, uppskattar hon. Av de 33 500 ärendena förra året var hälften växtmaterial, främst cannabis. SKL behåller beslagen några månader innan de förstörs. Ibland hävs de nämligen, eller så begärs en kompletterande analys.
– Det händer att de ska skickas tillbaka. Det kan till exempel vara tabletter som det visar sig att någon har recept på, säger Anna Stenfeldt Hennings.
Vad som ligger bakom SKL:s ärendeökning är oklart.
– Det finns fler poliser, fokus ligger på ungdomar där narkotika finns, det kanske är lättare att komma över. Jag kan bara gissa.