Vad ordet preliminär egentligen innebär kan bli betydelsefullt när Arbetsdomstolen avgör om övergången i den nya Polismyndigheten genomfördes korrekt.
Vem hade den primära förhandlingsrätten när den nya Polismyndigheten skulle bildas? Och vad innebar det egentligen att inplaceringen av anställda kallades preliminär? Det ska Arbetsdomstolen ta ställning till senast 14 december (Uppdaterad 23/11).
I två omgångar har Polisförbundet stämt staten för hur det gick till när de 21 polismyndigheterna skulle slås ihop till en. Polisförbundet ifrågasätter om Genomförandekommittén, med Thomas Rolén i spetsen, verkligen kunde förhandla i egenskap av arbetsgivare.
– Genomförandekommittén har aldrig varit funktionell arbetsgivare, slår Annett Olofsson, Polisförbundets juridiska ombud på LO-TCO-rättsskydd fast under huvudförhandlingarna.
Hon anför också att även om de haft rätt att förhandla så har det inte gjorts på rätt sätt då inga slutgiltiga förhandlingar om de anställdas placeringar i den nya myndigheten gjorts. Polisförbundet menar att man hela tiden uppfattade inmappningen av poliserna i den nya myndigheten som preliminär, i den mening att den skulle MBL-förhandlas vid ett senare tillfälle.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz vittnade om att betydelsen av ordet preliminär var något arbetsgivaren och facken diskuterade ingående
– Ja, det ordet vände vi och vred på, säger hon och intygar att hon känt sig trygg med att ”de skarpa förhandlingarna” skulle äga rum senare i processen. Mycket beroende på att just ordet preliminär förts in i handlingarna gick man med på att lämna förhandlingarna om den inplaceringen i enighet i juni 2014.
Göran Malmborg, som är den ombudsman som för Polisförbundets räkning varit mest involverad i omorganisationen, vittnade också. Han förde bland annat fram det faktum att ingen verksamhetsanalys gjorts inför den preliminära inmappningen varför han heller aldrig hade kunnat tro att inmappningen skulle bli fast.
Thomas Rolén däremot ställde sig oförstående till att det kunde ha blivit något missförstånd
– Alla fyra fack sa till mig personligen, inklusive Polisförbundet, att de aldrig hade varit med och jobbat på ett sådant öppet och transparent sätt, sa han under rättegången.
Kajsa Möller, som hade ansvar för HR-delen i Genomförandekommittén och numer är HR-direktör på Polismyndigheten, beskrev det i sitt vittnesmål som att preliminär avsåg att inmappningen kunde komma att behöva justeras från det att den förhandlats till dess att Polismyndigheten sjösatts. Ungefär 7000 placeringar av poliser (9000 anställda totalt) har också justerats. Den bild Kajsa Möller och Thomas Rolén ger av förloppet är snarare att Polisförbundet, sent i processen, plötsligt velat backa – vilket inte hade låtit sig göras. Enligt dem till stor del för att det inte skulle gå att överföra personalen till de nya datasystemen och ändå behålla den gamla strukturen. Den första januari 2015 skulle man ha en fungerande myndighet med alla bitar på plats. Att så varit fallet och att det tydligt kommunicerats sades även i telefonförhör med it-chefen Thomas Landeström.
Polisförbundets ombudsman Charlotte Nichols vittnade vid två tillfällen under huvudförhandlingarna. Första gången för att mer allmänt ge sin bild av de premisser Polisförbundet menat att de ställts inför. Andra gången för att bemöta Thomas Landeströms bild av it-förutsättningarna inför övergången. Hon beskriver ett möte i november 2014 då hon och Göran Malmborg varit noga med att försäkra sig om att it-systemen inte skulle påverka hur övergången i den nya myndigheten skulle gå till.
– Och på den frågan svarade han, nej det hade ingen inverkan.
– Jag har nog aldrig blivit så besviken, sa Charlotte Nichols angående det tillfälle då hon förstod att den preliminära inmappning av de anställda som skett inför övergången i den nya Polismyndigheten var skarp och inte skulle förhandlas ytterligare.
Fotnot: Från början var datumet för domen satt till den 23:e november. Det är nu framflyttat och dom väntas meddelas den 14:e december
”2000 poliser är inget undantagsfall”
”I stället har man låtit den preliminära inplaceringen bli gällande och därefter beslutat om ett stort antal enskilda omplaceringar. Resultatet har blivit en organisation i kaos”
LO-TCO Rättsskydd i stämningsansökan.
ur artikeln Polisförbundet stämmer staten
Vad gäller saken?
Polisförbundet har stämt staten genom Arbetsgivarverket i två omgångar för brott mot MBL. Den första stämningsansökan lämnades in för ett drygt år sedan. Den andra i början av 2016. Förbundet yrkar på att staten betalar 10 miljoner kronor i skadestånd i båda fallen.
Den första stämningen riktar sig mot hur Genomförandekommittén agerat innan sjösättandet av den nya myndigheten.
Den andra stämningen gäller att Polismyndigheten, som”i egenskap av förvärvare” inte har fullgjort sin skyldighet att MBL-förhandla de förändringar som genomfördes vid övergången.
