Annons
Annons

”Vi vet ju att vi kommer att drabbas av fler attentat”

27 oktober 2016, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.
paris4
.

13:e november 2015. Det värsta attentatet i Frankrike sedan andra världskriget. I tre parallella attacker dödas 130 personer.

Grafik: Ali Moosavian
Grafik: Ali Moosavian

Sedan snart två år tillbaka arbetar franska poliser under ständig press. Ett utvidgat självförsvarsbegrepp och rätten att bära vapen på fritiden är nya verktyg i deras kamp mot terrorismen.

– När jag gick i skolan hade vi brandövningar. På måndag ska min dotter delta i en attentatövning, berättar polisen Loic Travers, ombud för ett av de största franska polisfacken, Alliance.

Det är näst sista veckan i september. Myndigheterna är särskilt oroade över att IS pekar ut skolorna som ett möjligt attentatsmål.  Även yngre elever får därför lära sig hur de till exempel kan gömma sig under en bänk om en främmande person tar sig in i lokalerna.
– Vi vet ju att vi kommer att drabbas av fler attentat. Det är oundvikligt, säger Loic Travers.
En ständigt närvarande fråga är var terrorister kan slå till nästa gång. På en folkfest, i ett köpcentrum, en buss, i ett gathörn…? Situationen är exceptionell, även om Frankrike inte är novis vad gäller risken för attentat.

Periodvis har hoten kommit från separatistgrupper på Korsika eller Baskien. På 90-talet genomfördes flera blodiga dåd med kopplingar till den algeriska islamistiska rörelsen GIA. Men sedan några år tillbaka plågas landet av inhemska islamistiska terrorister, som är beredda att offra sina liv, och därför inte skyr några medel.

För poliskåren har en händelse under det gångna året satt särskilt starka spår;
I juni mördades en polis och hans sambo av en islamist i deras eget hem i Magnanville, nordöst om Paris.

Philippe Capon
Philippe Capon

– Det var en chock. Vårt yrke medför ju alltid risker. Men med det här kände vi att vi inte ens är skyddade i våra hem. Vi vet fortfarande inte hur mannen hittade hem till dem, och varför han mördade just dem, säger Philippe Capon som är generalsekreterare i facket UNSA Police.

Händelsen har gjort att facken kräver ett allt större anonymitetsskydd för poliser.
– Det handlar till exempel om att våra bilar ska ha registreringsskyltar som inte går att spåra, säger Philippe Capon.

Den nya islamistiska terrorvågen i Frankrike inleddes 2012 när en ung man åkte runt på en vespa i södra Frankrike och mördade sju personer, som antingen var militärer eller judar.
Vid attackerna i januari 2015 var terroristernas fiender fortfarande definierbara: journalister, judar och poliser.
– Men i och med attentaten i Paris i november förra året förstod vi att vem som helst är en möjlig måltavla, säger Loic Travers.

Ett tiotal tungt beväpnade män åstadkom det värsta blodbadet i Frankrike sedan andra världskriget, när de sköt mot människor i barer, på restauranger och i konserthallen Bataclan. Parisarna drabbades dessutom för första gången av självmordsbombare.
Den grupp som låg bakom massmordet förmodas till största delen vara oskadliggjord idag. Ändå tycks hotbilden mot landet successivt svälla.

Sedan attentatet i Nice i juli, när en lastbilschaufför mejade ner ett stort antal nationaldagsfirare, är det tydligt att terrorister är beredda att ta till alla tänkbara mordvapen.
Under den senaste tiden verkar det också som om IS har en allt bredare rekryteringsbas. I början av september grep polisen både kvinnor och flera minderåriga misstänkta för att ha haft långtgående attentatsplaner.

paris5

Polisen påverkas förstås starkt av att hotbilden tycks sakna konturer och gränser. Det gäller både vid ingripanden och i det förebyggande arbetet.
Eftersom det är omöjligt att skydda alla tilltänkta mål har man blivit mer mobil och arbetar mer dynamiskt.  Insatsstyrkorna har omorganiserats för att kunna mobiliseras blixtsnabbt.
– Målet är att de ska kunna vara på plats på högst 20 minuter efter ett larm. Och det överallt i landet, förklarar Vincent Ehrhard, informationschef för den nationella polisen.

En annan förändring är att självförsvarsbegreppet har utvidgats.
– Vi har insett att det inte går att förhandla med en massmördare. Polisen kan numera neutralisera personer för att förhindra att de fortsätter att döda, även vid ett tillfälle när de inte har dragit vapen, säger han.

Attackerna har också lett till att poliser får bättre utrustning för att kunna möta terrorister som är beväpnade med krigsutrustning. Tidigare var det framförallt polisens och militärens nationella speciella insatsstyrkor, Raid och GIGN, som var tungt beväpnade. Andra brottsbekämpande brigader har haft tillgång till tyngre vapen av äldre modell. Nu ska alla poliser som ingriper mot grova brottslingar utrustas med nya automatkarbiner av märket HK G36. De får också tyngre skyddsvästar och skyddshjälmar.

En annan stor förändring för poliskåren är att varje enskild polis numera har rätt att ständigt bära pistol, både på fritiden och under semestern. Kravet är inte nytt, men aktualiserades efter attentatet i november. En polis som fanns i publiken på Bataclan blev allvarligt skadad. Han har sagt att han hade kunnat ingripa, om han bara hade haft sin pistol.
Enligt de nya reglerna får alltså poliser använda sina vapen för att delta i brottsbekämpning utanför tjänsten. Men det är obligatoriskt att de då drar på sig en armbindel så att det framgår att de är poliser.
– Frågan är känslig. Antalet självmord inom poliskåren är ju ovanligt högt. Det handlar om en balansgång mellan den risken, och möjligheten för polisen att rädda liv vid en terroristattack. Just nu väger det sistnämnde tyngst, säger Loic Travers i facket Alliance.

Han förklarar att en chef kan besluta att anställda, som inte verkar må bra, inte får ta med sig vapnet hem.

Facken försöker nu också förhandla sig till att poliser ska kunna åka gratis på bussar och tåg, om de är beredda att ställa upp som en extra säkerhetsresurs under resor.

En stor förändring för det polisiära arbetet i Frankrike är att det sedan i november 2015 råder undantagstillstånd. Tanken var först att det skulle vara i tre månader, men Parlamentet har flera gånger beslutat om förlängning, och det senaste beslutet gäller fram tills i början av nästa år.
– Det ger oss verkligen möjligheten att jobba mer effektivt, säger Loic Travers.

För polisen är den största skillnaden att det har blivit betydligt enklare att genomföra husrannsakningar. En domare kan till exempel besluta att polisen får gå in i en bostad, utan att det finns bevis, eller föreligger starka misstankar om ett brott.
– Det räcker med misstankar om att personen förbereder ett attentat, säger Loic Travers.

Övervakningen av personer som uppfattas som en stor säkerhetsrisk förenklas av att de kan placeras i ”husarrest”, vilket bland annat betyder att de måste anmäla sig hos polisen regelbundet.
Det är också på grund av undantagstillståndet som polischefer har kunnat stoppa vissa stora folkfester och evenemang under sommaren.
De flesta tycks dock vara överens om att det framförallt är genom en bättre underrättelseverksamhet som terrorismen kan besegras.

Flera av dem Polistidningen talar med säger att ett väl utbyggt nätverk av informatörer delvis slogs sönder när poliskåren skulle centraliseras runt 2010.  Parallellt minskade antalet poliser över hela landet.
– Man hade en övertro på tekniken. Istället för att ha poliser ute i bostadsområdena, som själva kunde iaktta förändringar, skulle man satsa på telefonövervakning och utveckla datasystem, säger Luc Poignant i polisfacket Unité SGP Police FO.

Vincent Ehrhard
Vincent Ehrhard

Men enligt Vincent Ehrhard, som alltså är informationschef hos den nationella polisen, håller man på att bygga upp ett nytt informationsnät. Regeringen har till exempel, på liknande sätt som i Sverige, öppnat en särskild telefonlinje dit anhöriga, vänner, grannar, eller andra personer kan ringa och anmäla någonting som de uppfattar som oroväckande.

I Frankrike renderar telefonlinjen många tips.
– Målet är att falska anklagelser ska vara bortsorterade inom två dagar, men att resten ska kollas upp, säger Vincent Ehrhard.

Idag är omkring 10 500 personer i landet registrerade som en säkerhetsrisk, på grund av kontakter med islamistiska radikala rörelser, sa premiärministern Manuel Valls nyligen. Det är förstås omöjligt att sätta så många under ständig polisövervakning.

En rad politiker till höger vill därför att man resolut låser in samtliga så kallade ”S-registrerade”, även om de inte har dömts i domstol. Motståndarna säger att idén är absurd eftersom säkerhetsregistreringen är ett arbetsredskap för polisen och att låsa in misstänkta bara skulle sabotera utredningar – förutom att det strider mot de mänskliga rättigheterna.

Flera polisfack håller med kritikerna, medan andra inte är så pigga på att uttala sig om saken, med motiveringen att det är presidentval i Frankrike till våren, och att de vill vara politiskt neutrala.

Facken hoppas i alla fall att poliserna ska få betalt för en del av allt det övertidsarbete de har samlat på sig under det senaste året. Att kompa ut tycks vara omöjligt.

Pressen på den franska poliskåren under det gångna året beror inte bara på terrorhotet. Parallellt har landet bland annat organiserat klimatmötet Cop21 och fotbolls-EM. Polisen har även övervakat ett stort antal demonstrationer i protest mot en ny arbetslagstiftning.

Dessutom finns det en oro för att attentaten ska skapa våldsamma motreaktioner från delar av befolkningen, till exempel rasistiska brott. Hittills har inget riktigt allvarligt inträffat. Detta kan enligt Vincent Ehrhard hos den nationella polisen bero på att polisen är så närvarande ute på fältet idag.

300 presumtiva terrorister …

…. har gripits i Frankrike sedan i januari 2016, uppger inrikesminister Bernard Cazeneuve i början av september.

Men även om trycket är stenhårt verkar polisyrket vara populärare än på länge. Regeringen har lovat att antalet poliser och gendarmer ska bli betydligt fler under de kommande åren, och det är, enligt Vincent Ehrhard, inga problem att fylla på leden.
– Efter attentaten i november har antalet sökande till polisutbildningarna ökat enormt. Vi har 36 000 sökande till 5000 platser.

 

paris4

13:e november 2015. Det värsta attentatet i Frankrike sedan andra världskriget. I tre parallella attacker dödas 130 personer. 493 skadas fysiskt och tusentals chockas. IS säger sig stå bakom dådet.

21:19 spränger sig en självmordsbombare utanför Stade de France i Saint-Denis, där en vänskapsmatch i fotboll mellan Frankrike och Tyskland pågår. Den franske presidenten François Hollande finns i publiken.

21:22 sker en andra explosion utanför en annan entré till arenan.

21:24 avlossar en grupp på tre terrorister en första skottsalva med Kalashnikovs mot barer och restauranger i Paris tionde arrondissement.

21:26 skjuter de mot uteserveringar i det elfte arrondissementet.

21:36 riktas nya skottsalvor mot en annan restaurang i kvarteret.

21:40 spränger sig en av de tre terroristerna på en bar i kvarteret, men denna attack kräver inga ytterligare dödsoffer.

21:49 går tre andra terrorister in på konserthallen Bataclan i närheten, där 1500 personer besöker en konsert med gruppen Eagles of Death. Ett 90-tal av dem mister livet.

21:53 spränger sig en tredje självmordsbombare utanför en snabbmatsrestaurang i närheten av Stade de France.

Strax efter klockan 22 är polisen på plats vid gisslandramat i konserthallen, och kan börja evakuera delar av publiken. En av gärningsmännen skjuts också nästan omedelbart av polisen. När en första polisstyrka går in i lokalerna vet man inte exakt var de andra terroristerna befinner sig.

23:15 har man lyckats lokalisera männen. Polisen försöker förhandla med dem.

0:18 anfaller polisen. De två terroristerna hinner spränga sina bombbälten innan polisen skjuter dem.

Gruppen som gick in på Bataclan var hemmahörande i Frankrike, men hade anslutit sig till IS i Syrien. De tre männen var kända av polisen, men hade lyckats komma tillbaka till Frankrike utan att upptäckas.

De tre män som sköt mot uteserveringarna var bosatta i Molenbeek utanför Bryssel. En av dem hade gjort ett misslyckat försök att ta sig till Syrien, medan de andra två hade varit där.

 

Anna Trenning-Himmelsbach
frilansjournalist Frankrike

Den nationella polisen i Frankrike har 150 000 anställda.  Gendarmerna, som också tjänstgör som poliser – men räknas som militärer är 99000.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst