Polisutbildningen i Växjö har vuxit så det knakar och är nu störst i Sverige. Men har utvecklingen också inneburit växtvärk?
Polisutbildningen i Växjö har vuxit så det knakar och är nu störst i Sverige. Men har utvecklingen också inneburit växtvärk?
Det är i början av februari och öppet hus på Linnéuniversitetet och därmed också på den polisutbildning i landet som har flest studenter. Christoffer är ordförande för polisstudenterna i Växjö. Tillsammans med 85 andra medverkar han under dagen genom att förevisa delar av det polisiära hantverket, bland annat grepptekniker, skytte och kriminalteknik.
Själv står han inför att påbörja aspiranttjänstgöringen och förmedlar en delad upplevelse av tiden på skolan. Mycket har varit bra, men den stora tillväxten har resulterat i en anonymare miljö.
– Det har varit kämpigt med så många ansikten, vi känner knappt varandra över terminsgränserna. Det blir problem med praktiska grejor som träningstider och gruppaktiviteter.
Studentnumerär Växjö
HT 13: 75
VT 14: 99
HT14: 101
VT 15: 72
HT 15: 94
VT 16: 70
HT 16: 244, varav 51 på distans
VT17: 303, varav 48 på distans
Källa: Polisutbildningarna vid Linnéuniversitetet.
Det som har varit bäst är studiesituationen och pedagogiken. Christoffer påpekar att det aldrig har uppstått någon lärarbrist. Nyanställningar har hela tiden balanserat det ökande antalet studenter. Han understryker att det är tydligt att lärarna är måna om att de som kommit in på utbildningen också ska klara sig hela vägen.
– De har satsat stenhårt på oss. De studenter som har svårt med något moment, det kan vara allt från skytte till någon teoretisk del, har fått enormt mycket hjälp.
Att svensk polis befinner sig i en pressad situation, präglad av svårigheter att fylla utbildningsplatser och att poliser slutar, är ingenting som Christoffer tycker färgar av sig på inställningen bland studenterna. Någon generell oro för hur den framtida karriären kan utvecklas tycker han sig inte märka.
– Dels har vi ju inte erfarenhet av något annat än hur det är nu, dels är lärarna väldigt positiva och lyfter det som är bra. Men det är klart att man märker medierapporteringen och funderar, speciellt då det snart är dags att börja arbeta.
Vad vill du själv jobba med?
– Att bli polis är mitt livsmål, något jag drömt om sedan jag var liten och tidigare ville jag till span. Nu har jag fått min aspirantplacering i Norrköping och är nöjd om jag hamnar i yttre tjänst. Det är inte helt givet har jag förstått.
Ordförandebyte i Växjö
Den 21 februari övertog Anna ordförandeklubban efter Christoffer.
Anna är 28 år gammal, går termin två och är tidigare vice ordförande. Polisjobbet har alltid funnits i hennes bakhuvud, med släktingar i yrket som inspirationskälla. Men länge kände hon sig inte redo att skicka in en ansökan. Istället gick hon Balettakademien och jobbade under en tid som professionell musikalartist och sedan som anställd inom kriminalvården.
– Nu vet jag att jag hamnat rätt. Det är roligt att alla har så olika bakgrund, man lär av varandra. Generellt tror jag att det alltid är bra att engagera sig fackligt, man lär sig alltid något.
Finns det några frågor som du tycker är extra viktiga att driva?
– Jag har ju precis börjat och tycker att det är för tidigt att säga specifikt, men jag vill fortsätta att föra den goda andan vidare och kämpa för ett bra samarbete mellan studenter, lärare och ledning.
1 Hur kommer det sig att du studerar i Växjö?
2 Hur har det varit hittills?
3 Vad vill du göra efter examen?
Carl, termin 3
1 Jag sökte mig hit för att ha nära hem till Kalmar.
2 Mycket hektiskt, mera utmanande än jag föreställt mig i förväg. Men på det hela taget har det varit bra, jag har lärt mig mycket och känner mig förberedd.
3 Då hoppas jag kunna söka mig tillbaka till Kalmar. Till en början vill jag vara inom IGV, vad som händer senare har jag inte planerat för.
Christoffer, termin 3
1 Det är en lagom stor stad kände jag, dessutom hade jag hört mycket gott om utbildningen här.
2 Över förväntan, vi som går här har bra kontakt med varandra. Själv är jag 20 och yngst och har fått smeknamnet Valpen, de äldsta skulle kunna vara mina föräldrar, men det är inga konstigheter med det.
3 Komma hem, till Karlstad.
Frida, termin 4
1 Jag funderade på Umeå också, men det kändes som om det är för långt bort så jag valde Växjö.
2 Jag är jättenöjd. Det som är dåligt är att vi måå te tillbaka efter aspirantenunåligt är att som om det är för långt bort så jag valde Växjö.
mnet Valpen, de äldsta skulle kunste tillbaka efter aspiranten, det ställer till enorma praktiska problem för många när det ska fixas boende och annat.
3 IGV i Göteborg är drömmen.
Maria, termin 2
1 Eftersom jag har två barn och är ensamstående i Göteborg var jag tvungen att söka närmaste utbildningen.
2 Jag har fått vänner för livet här, en bra utbildning som är rolig att gå. Jag jobbade tidigare på häktet och har en del nytta av den bakgrunden. Samtidigt är pluggandet svårare än jag trodde, det har väl att göra med att man är lite äldre. Men vi hjälper varandra, alla är duktig på något.
3 Jobba med barn och ungdomar. Kanske som kommunpolis?
Andreas, termin 2
1 Jag är från Stockholm och ville läsa någon annanstans.
2 Lite oroligt har det varit när det började så många. I värsta fall blir det så att man inte känner samhörighet eller har personliga band med varandra.
3 Som gammal ordningsvakt i tunnelbanan kan jag mycket väl tänka mig att jobba som polis där, jag vill till Stockholm i vilket fall. Hundförare är en annan tanke jag har.
”Lätt att rekrytera lärare”
Lärarkollegiet har gått lätt att fylla. Enligt nytillträdde prefekten Ola Kronkvist är det lokalsituationen och tillgången på övningsbilar som ställt till problem.
Den 1 januari 2017 efterträdde Ola Kronkvist Betty Rohdin på tjänsten som prefekt vid polisutbildningen i Växjö.
Han gick själv PHS under tidigt 1990-tal och arbetade som polis till 2001, för att sedan byta spår och bli lärare och forskare på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet. 2013 lade han fram sin doktorsavhandling med fokus på förhör med individer som misstänks för grova brott.
Ola Kronkvist tar vid i en turbulent tid med rekordtillväxt av antalet elever, samtidigt som det är svårt att fylla platserna. Tidigare har antalet elever legat på mellan 75 och 100 stycken per termin. Nu är siffran 300 och det samlade studentantalet förväntas fortsätta att öka under ytterligare två terminer, även om de nya kullarna sannolikt inte blir större än 2017.
Hur har det fungerat hittills?
– Bra tycker jag, det har varit lätt att rekrytera lärare. Men det är klart att en så omfattande expansion inte går helt friktionsfritt. Även om vi har fina lokaler har det blivit trixigt att få till det med övningslokaler och vi har tvingats hyra från externt håll. Men våren 2018 har vi ett nytt hus klart.
– Specialiserade lokaler som skjutbanor är fullbelagda, vilket leder till att de måste schemaläggas kvällstid. Vi saknar också marginaler om en övningsbil går sönder. Vi har 20 stycken, men flera är i väldigt dåligt skick.
Finns risken att det blir färre studenter
framöver på grund av besparingar?
– Vi har inte fått vår fördelning för 2018 än, bara att det ska antas 800 totalt, men nej det har jag svårt att tänka mig i nuläget. Problemet är snarare att Rekryteringsmyndigheten har svårt att fylla platserna. Det har medfört att vi är ganska välförsedda med lärare den här terminen, men behöver fylla på igen inför hösten.
Ola Kronkvist påpekar också att det i Sverige är underförstått att den student som klarar utbildningen och andra krav som säkerhetsprövningen också anställs som polis. Det finns emellertid inga garantier för att det måste vara så. I Norge har det till exempel uppmärksammats att det finns arbetslösa poliser, men det tror Ola Kronkvist inte kommer att inträffa i Sverige.
– Sedan finns det ju scenariot att nedskärningar gör att de som utbildas inte kan anställas, men det förutsätter jag att man löser i budgeten, säger han.
239 tomma platser på tre omgångar
En månad in på polisutbildningen var bara 640 av 800 studieplatser fyllda.
8380 sökte till polisutbildningarna som drog igång nu i januari 2017,
Födelseår på de som godkändes i testerna
(motsvarande förra antagningen inom parentes):
1979 eller tidigare: 46 personer, 6,3% (16=2,8 %)
1980-84: 66 personer=9,1% (37=6,4%)
1985-89: 138 personer=19,0% (106=18,5%)
1990-94: 360 personer=49,5% (257=44,8%)
1995-99*: 117 personer=16,1% (158=27,5%)
28 procent – av de nya polisstudenterna är kvinnor. 60 av studenterna har utländsk bakgrund (en eller två utlandsfödda föräldrar).
ansökningar som skickades in förra våren. Det är fler än på länge. Men så många som 2 345 fyllde inte i det webbformulär som ingår i
antagningsprocessen, där man bland annat ska uppge vikt och längd. Drygt en tredjedel av de som kallades till testerna kom inte.
De senaste tre antagningarna har sammanlagt 239 platser gapat tomma en månad in på utbildningen. På Polistidningen.se finns redovisat hur de sökande föll bort i olika testmoment dessa tre sökomgångar.
De som började på utbildningen i januari är 19-49 år gamla.
Enligt Rekryteringsmyndigheten är antalet sökande 5926 inför studiestarten i höst.
ES