Initiativtagare till studien är Jan Åström, samordningsansvarig för vapen och taktik på utbildningen. Han har länge noterat felbeteenden hos studenterna, som han så småningom har kommit att koppla ihop med smällen och rekylen hos tjänstevapnet.
Jan Åström
– Vi har ju ett brett spektrum av studenter. För många är det ju första gången de avfyrar ett vapen när de kommer till utbildningen. Andra är vana – jägare, sportskyttar och militärer. I slutändan blir det stora flertalet godkända, men det kan ta några gånger. Vår förhoppning är att få fler godkända fortare.
Forskaren Hans Löfgren är med i projektet för att studera studenternas mående och reaktioner.
– Den är ju som en liten kanon, säger han om den niomillimeterskalibern som tjänstevapnet har.
Han förklarar att hypotesen är att adrenalin och kortisol frigörs hos studenterna när de övar sig på att avfyra ett tjänstevapen. Adrenalinet påverkar kroppens omedelbara reaktioner. Kortisolet får en mer långsiktig stresseffekt.
– Man kanske går och oroar sig för ”vad händer om jag missar”, säger Hans Löfgren.
Hans Löfgren
Bland annat vill man ta reda på om studenterna, i samband med att vapnet avfyras, kompenserar omedvetet för rekylen med ett hårdare grepp eller böjning i handleden. Man vill också undersöka om smällen framkallar skotträdsla. I båda fallen rör det sig, enligt Hans Löfgren, om reaktioner och kompensationer som går att träna bort.
– Kan vi mäta tillräckligt noggrant så skulle vi nog se att alla ligger på olika nivå när det kommer till hur man reagerar på stress.
Studien kommer att göras i den klass som nu börjat andra terminen på polisutbildningen i Umeå. Halva klassen kommer att få skjuta med nio millimeters kaliber som vanligt och den andra halvan, som har slumpats fram via lottning, kommer att få inleda vapenträningen med en mildare kaliber monterad på tjänstevapnet. En som låter betydligt mindre och har minimal rekyl för att sedan gå över till att skjuta med den normala kalibern. Studien kommer att pågå under ett år.
På frågan om inte personer som söker sig till polisyrket borde klara av smällar och rekyler svarar Jan Åström att det snarare är sunt att tycka det är lite obehagligt om man inte är van.
– När vi bygger en utbildning måste vi ju försöka ta reda på hur man lär sig bäst. Då handlar det ju också om att vänja sig vid de moment som poliser förväntas kunna utföra. Någon sa någon gång att vara modig, det är att kunna vara rädd men ändå klara att lösa sin uppgift.
Projekt Kaliber 22
Inleds under höstterminen 2019 och ska pågå under ett år.
Forskningsledare är Jonas Hansson, lektor vid polisutbildningen.
Hans Löfgren är medicine doktor i psykiatri.
Två grupper om cirka trettio poliselever får under början av andra terminens utbildning två olika varianter av Sig Sauer pistoler, en med ordinarie 9 mm kaliber och en med .22 kaliber. Efter den 5:e lektionen med skarp ammunition (vapenlektion nr 13) övergår samtliga till Sig Sauer 9 mm.
