Annons

Annons

Utryckning hemifrån

I södra Lappland har poliserna slutat med nattpass och gått över till att ha beredskap från sängen. Polistidningen åkte hem till två av dem för att se hur det funkar.
I södra Lappland har poliserna slutat med nattpass och gått över till att ha beredskap från sängen. Polistidningen åkte hem till två av dem för att se hur det funkar.

Det är en stillsam söndag i Vilhelmina. På huvudgatan glider pensionärerna fram på spark mellan matbutiken och eftermiddagsfikat på Café Stenman. En ungdom i A-traktor skumpar förbi med stereon på högsta volym. ”Send nudes” står det på en dekal på förarrutan. Ingen verkar ta notis.

Polisen Regina Johansson är ledig men har lämnat lägenheten för att ta en sväng till polisstationen. Hon behöver hämta hem sin uniform och sin utrustning så att hon är beredd om RLC ringer i natt. Regina är ny, både i Vilhelmina och i yrket. Hon gjorde aspiranten i Umeå och hade gärna stannat kvar i storstan några år till. Men som färdig PA placerades hon i Vilhelmina. Det var inte förstahandsvalet, medger hon. Fast ska man jobba i inlandet finns det värre ställen.

Hon och hennes sambo har hittat en lägenhet med fin utsikt över Volgsjön. Sambon pluggar på distans och kan bo lite var som helst. Och själv ser hon fördelar med att börja poliskarriären på ett litet ställe.
– Här har man tid att göra alla jobb grundligt. Jag har inte varit med om att vi har blivit omprioriterade någon gång. Vi kan hålla förhör i lugn och ro och tänka igenom alla beslut ordentligt

IGV-polisen Regina Johansson fyller bakluckan med utrustning som hon behöver ha hemma när hon är i beredskap.

Fast ibland är det lite väl lugnt. Särskilt på nätterna. När nattpatrullen har kollat av alla intressanta adresser och kört fram och tillbaka till Dorotea kan det fortfarande vara många timmar kvar till gryningen.
– Jag har tagit på mig lite utredningsjobb vid sidan av men det är svårt att få något gjort i utredningarna när ingen annan är vaken.

Men nu har jobbtillvaron förändrats för henne och kollegorna. Lokalpolisområde Södra Lappland är det första i landet där IGV ar gått över från treskift till att jobba tvåskift med ingripandeberedskap vissa nätter. Det betyder att de är lediga, men står till arbetsgivarens förfogande om något händer. Rent praktiskt går det till så att de har tjänstemobilen påslagen på nattygsbordet. Kommer det ett prio 1- eller prio 2-larm ringer RLC och väcker dem, och så rycker de ut direkt hemifrån.

Kollegorna påstår att de sover som gudar när de vet att de får betalt samtidigt.

Inne på stationen plockar Regina ut uniform, bälte, vapen och radio och packar ner allt i två stora tygväskor som hon langar in i bakluckan på en civil polisbil. Sedan åker hon hem igen, fortfarande civilt klädd. Hon vill inte skylta med polisrollen när hon rör sig nära hemmet.
– Kollegorna säger att alla i den här byn vet att jag är polis vid det här laget. Men jag undrar om de verkligen gör det. Jag har bara varit här i ett par månader.

Förhoppningsvis kan hon gå under radarn ett tag till.
– Jag tycker inte jag får polisblicken av folk än så länge. Snarare ”ny i byn”-blicken. Men visst, efter några år kommer alla veta.


Vad är ingripandeberedskap?

En polis som har ingripandeberedskap är ledig men står till arbetsgivarens förfogande om det händer något under natten som kräver ett polisingripande. Händer inget börjar polisen ett dagpass följande morgon. Blir det däremot en utryckning går polisen i tjänst från det att RLC ringer upp och nio timmar framåt, enligt huvudregeln.

Lokalpolisområde Södra Lappland är först ut med att testa ingripandeberedskap och där är tanken att en polis ska göra ungefär fyra pass med ingripandeberedskap under en sexveckorsperiod. För varje pass utgår ett tillägg som beräknas på polisens individuella lön. För en polis som tjänar 28.000 kronor i månaden blir tillägget omkring 1.500 kronor per pass. Däremot får polisen bara sin ordinarie lön om han eller hon rings ut under passet, det vill säga ingen ob eller andra tillägg.

Avtalet om ingripandeberedskap togs fram med Norrlands inland i åtanke, men är inte begränsat till någon särskild del av landet.

Läs mer i Lokalt kollektivavtal om ingripandeberedskap (A.362.121/2020).

Regina delar garage med grannarna i hyreshuset så hon drar ett kapell över tjänstebilen som en extra säkerhetsåtgärd. Annars kan ett tränat öga se att det är en civil polisbil. Sedan bär hon upp väskorna till lägenheten, ställer kängorna vid ytterdörren och lägger ut uniformen i påklädningsordning på sovrumsgolvet. Hon har inte klockat hur lång tid det tar att komma i väg, men tror inte det handlar om många minuter. Det här är bara hennes tredje beredskapspass och under de första två kom inga larm, så det har inte prövats i skarpt läge ännu.

Hur bra sover du när du är i beredskap?
– Kollegorna påstår att de sover som gudar när de vet att de får betalt samtidigt. Men jag tycker att det är en viss stress. Det händer att jag vaknar och kollar så att mobilen verkligen står på högsta volym. Det är lite som att ha två jobb i huvudet samtidigt. Antingen blir jag utringd under natten, eller så blir det ett dagpass som börjar tidigt på morgonen.

Regina Johansson har lagt uniformspersedlarna i en ordning som hon ska fatta även när hon är nyväckt ur djupsömn.

Eftersom Regina är ung och inte har barn tillhörde hon dem som skrev upp sig på många nattpass. Nu när lokalpolisområdet har gått över till ingripandeberedskap har ansvaret för nätterna spridits ut på fler kollegor, även de som knappt jobbade natt tidigare. Själv har Regina inte så mycket emot att vara i tjänst nattetid, men hon tror att det kan vara tufft i längden.
– Det sliter på kroppen. Och det är det kanske inte värt om inte ens de kriminella är vakna. Jag tror vi kan göra mer nytta på dagen genom att till exempel besöka skolor och vara synliga när folk faktiskt rör sig ute.

Hur påverkas er månadslön av det nya schemat?
– Vi tjänar betydligt mer än vi gjorde tidigare. Så det här avtalet är en bättre deal för oss.

Det är ingen vits att ha patruller som rullar runt på nätterna och tittar på tallarna.

Modellen med ingripandeberedskap bygger på ett särskilt kollektivavtal som tecknades mellan fack och arbetsgivare på nationell nivå förra året. Ingripandeberedskapen skiljer sig från den beredskap som regleras i det generella arbetstidsavtalet ASA/ Polis 2017. Bland annat är det ett högre lönetillägg för själva beredskapen, alltså den del som betalas ut oavsett om polisen får sova hela natten eller blir väckt och måste jobba.

För den tid som polisen faktiskt jobbar är ersättningen dock lägre än enligt ASA/ Polis. Den räknas nämligen som ordinarie arbetstid och genererar varken övertids- eller OB-ersättning. Å andra sidan slipper polisen det dagpass som annars skulle ha börjat på morgonen.

Om Regina Johansson får rycka ut i natt kommer hon att bilda patrull med kollegan Fredrik Persson som bor på landet en bit utanför Vilhelmina. Antingen sammanstrålar de någonstans på väg ut till jobbet eller så ses de på plats.

Fredrik kommer ursprungligen från Umeå. Men han har tjänstgjort i Södra Lappland i fyra år, och vid det här laget är han ett välkänt ansikte i byn. På eftermiddagen innan beredskapspasset åker han in till stationen, sätter på sig uniformen, hämtar ut en målad polisbil och åker hem och ställer den på uppfarten utanför huset.
– Alla som bor häromkring vet att jag är polis och alla jag träffar inne i Vilhelmina vet var jag bor så det är inga konstigheter.

Största oron med att ha bilen hemma i stället för i polishusets garage är att den inte ska starta när termometern kryper under 30 minus.


stort som danmark

Lokalpolisområde Södra Lappland omfattar sex kommuner i Norrlands inland. Bland annat det så kallade Drottninglandet med orterna Fredrika, Dorotea och Vilhelmina som är uppkallade  efter Fredrika av Baden, Sveriges drottning 1797–1809. Lokalpolisområdet är nästan lika stort som Danmark till ytan.

Källa: Polismyndigheten och Wikipedia. 

Från utsidan ser Fredriks hus ut som vilken rödmålad enplansvilla som helst. Men på insidan är känslan mer fjällstuga. I vardagsrummet och köket är det öppet upp till nock med träpanel och älghorn på väggarna. Här finns en öppen spis och en samling fina whiskysorter på en hylla över köksbordet. Golvet i hallen är fullt av vita tussar och på en spegel syns stänk från en blöt päls. Jämthunden Tor får tydligen komma in i värmen ibland, annars är han i hundgården bakom huset.

Fredrik tycker att det är svårt att utvärdera ingripandeberedskapen efter så kort tid. Men han saknar inte nattpassen.
– Det var antingen heldött eller så fick man slita häcken av sig. Det kanske var en av tre nätter som det hände något, men då hände det sent på natten och långt borta. Med avrapporteringen var man hemma först vid lunch fast man skulle ha slutat på morgonen. Restiden gjorde att det kunde bli tre timmars övertid för ett skitjobb.

Att det är polisen Fredrik och jämthunden Tor som bor i det lilla röda huset vet alla i byn. En målad polisbil på uppfarten gör varken till eller från.

När en polis med ingripandeberedskap blir utringd under natten räknas det som ordinarie arbetstid och inte övertid. Det betyder att den totala årsarbetstiden inte blir högre för att en polis tar på sig många pass med ingripandeberedskap. Det är ingen slump att avtalet är konstruerat så, enligt Joakim Moritz, arbetstidsansvarig på Polisförbundet i region Nord.
– Poliser har en tendens att samla på sig mycket övertid. Inte alla, men många. Och vi vet att en ökad årsarbetstid påverkar hälsan negativt. Ju mer du jobbar, desto mer går du sönder rent krasst.

Att arbetsgivaren har gått med på avtalet förklarar han med att det finns en tydlig verksamhetsnytta, åtminstone i glesbygd.
– I Umeå, Sundsvall och Stockholm händer det saker dygnet runt. Men om du räknar antalet HR på natten i Södra Lappland så förstår du att det är bättre att poliserna sover då och att resurserna flyttas till dagen. Det är ingen vits att ha patruller som rullar runt på nätterna och tittar på tallarna.

Utrustningsbältet ligger redo i Fredriks hall om det blir utryckning.

Beslutet att sluta patrullera nattetid har uppmärksammats i lokalmedia och fått viss kritik eftersom det ses som en försämrad service. Men IGV-polisen Fredrik Persson tycker att förändringen är lätt att försvara.
– Jag tror att missnöjet grundar sig i okunskap, att man inte vet hur det var innan. Det ser fint ut på pappret att det finns en patrull i tjänst, men om Vilhelminaborna hade vetat att den patrullen fanns i Lycksele så vet jag inte hur glada de hade varit.

Enligt Fredrik innebär det nya schemat att man kan ha en patrull i beredskap på båda orterna i stället för att bara ha en patrull i tjänst på en av dessa.
– Överlag har vi betydligt bättre chanser att vara snabba fram på ett 112-samtal nu än tidigare.

Och hur sover du när du vet att RLC kan ringa när som helst?
– Som en stock. Jag har haft beredskap i det militära så jag är van.

Fotnot: Natten när Polistidningen var på besök hände inget som krävde ett polisingripande, så Regina och Fredrik behövde aldrig rycka ut.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser