IGV-polisen Micael Källerklint minns med värme när polisområde Örebro hade ett patrullstöd. Det var ett gäng civila, men även poliser, som satt och lyssnade på polisradion och erbjöd sig att göra delar av dokumentationen när en patrull fick ett ärende. Det kunde vara att skriva fritexten i en anmälan om stöld eller dokumentera olika tvångsmedel.
– Det var skitbra. Tiden vi ägnade åt avrapportering krympte avsevärt och vi kunde lägga den på att vara ute i stället, säger han.
Dessutom minskade stressen och övertiden för honom och kollegorna.
– Man hade mindre i benfickan efter passet. Annars kan det ju vara att man kollar i sitt block och upptäcker att jävlar, jag har sju olika ärenden att avrapportera. Det är en stress som i sin tur innebär en risk att man glömmer något.
Han tror att fler skulle stanna längre i yttre tjänst om de fick hjälp med administrationen. Polisförbundet är inne på samma linje och har talat sig varmt för idén under lång tid. Men just nu är det inte mycket som talar för att patrullstöd, turlagssekreterare och liknande funktioner kommer att införas på bred front inom Polisen.
Rikspolischefens eget kansli avfärdade tanken i en rapport som kom i början av förra året. Polisens internrevision tycker visserligen att patrullstöd är en bra och kostnadseffektiv lösning, men är tveksam till att det kommer att bli verklighet med tanke på att myndigheten nu lägger allt krut på att anställa fler poliser, snarare än civila administratörer.
Ur Klas Fribergs rapport.
I mitten av juni i år kom tidigare Säpochefen Klas Fribergs rapport i ämnet, som han har skrivit på uppdrag av rikspolischefen. Patrullstöd finns inte med bland hans förslag för att lätta den administrativa bördan i yttre tjänst. Han konstaterar att försöken med patrullstöd har fallit väl ut och varit uppskattade, men att de ofta har självdött efter en tid, bland annat på grund av hög personalomsättning.
– De som har jobbat med det här är duktiga medarbetare som har sugits upp av annan verksamhet inom Polisen.
Handlar det inte om att man måste göra de här funktionerna mer attraktiva så att folk stannar kvar?
– Jo, men då tycker jag att vi har annat i polisverksamheten som är viktigare att göra attraktivt. Man kan till exempel lägga den budgeten på att anställa civila i utredningsverksamheten.
I stället för att flytta administration från poliser till civila, vill Klas Friberg att myndigheten ska identifiera onödig administration och ta bort den. Samtidigt skulle den nödvändiga administrationen kunna bli mindre krånglig, enligt honom, bland annat genom bättre it-system.
– Det skulle vara kontraproduktivt att anställa personal som administrativt stöttar yttre tjänst när vi verkligen tror på att de nya it-systemen kommer att göra verksamheten mer effektiv.
Tidstjuvarna i yttre tjänst
- Jaga jourhavande förundersökningsledare.
- Sitta i telefonkö till jouråklagare.
- Beslut om fu-begränsning kommer först när alla åtgärder och avrapportering redan är gjorda.
- Brist på arrestantvakter som kan sköta avvisitering och dokumentation av föremål.
- Krångliga kommunikationssätt, till exempel fax till sjukvård och socialtjänst.
- Föråldrade blanketter för bland annat omhändertagande av körkort, anträffat fordon och anteckningar om arbetsolycka.
- Onödiga formkrav som inte följer av lag utan har bestämts av Polismyndigheten själv, till exempel att särskilda blanketter ska användas vid förenklad delgivning och orosanmälan.
- Dubbelregistrering för att olika it-system inte kommunicerar.
- Restid för att åka in till stationen för att avrapportera på Polardator.
Källa: Klas Fribergs rapport ”Förenklad administration för poliser i yttre tjänst”, A345.277/2022
Enligt Klas Friberg finns det också ett övergripande organisatoriskt problem som behöver hanteras. Den yttre verksamheten påverkas av flera olika processer inom myndigheten, bland annat den brottsutredande och den brottsförebyggande. Processerna hanteras i stuprör som var för sig ger ett tillflöde av nya arbetsuppgifter för poliser i yttre tjänst. Ingen har tagit ansvar för den samlade effekten på verksamheten och arbetsmiljön. ”Fler och fler arbetsuppgifter och dokumentationskrav tillkommer men det är sällan det gamla revideras och tas bort”, som det står i rapporten. Därför föreslår Klas Friberg en ny nationell funktion med ett samlat ansvar för yttre tjänst. En slags vakthund, som ska hålla ett öga på alla utvecklingsprojekt, så att inte arbetsbördan blir orimlig.
Ännu en funktion på något kansli någonstans, ännu mer överbyggnad i stället för kärnverksamhet, är det vad som behövs?
– Jag förstår den invändningen, men vi bedömer att den bara skulle behövas tillfälligt för att sedan gå in i det större arbetet inom Noa för att få bättre processamordning.
Klas Friberg vill också se ”avdömargrupper” på nationell och regional nivå. De ska gå igenom fap:ar, riktlinjer och styrdokument på jakt efter dokumentationskrav, rutiner och blanketter som inte behövs och kan avvecklas.
Utvecklingsarbetet spretar även på it-området, enligt Klas Friberg. Det har visserligen tagits fram många uppskattade mobilappar efter önskemål från verksamheten. Men det har blivit något av en ”app-inflation”, enligt honom. Att översätta gamla arbetssätt till nya tekniska plattformar, utan att samtidigt ifrågasätta och revidera metoder och rutiner, ger ingen större vinst, anser han. ”Det flyttar bara problemet. Från en mängd icke-kommunicerande polarsystem till en mängd icke kommunicerande appar i telefonen.” Pågående it-projekt som Samla och Dela kan vara en del av lösningen och bör prioriteras, enligt honom.
Rikspolischefen har tagit del av Klas Fribergs rapport och gett chefen för nationella operativa avdelningen och chefen för rättsavdelningen i uppdrag att överväga och vid behov genomföra de åtgärder som föreslås. Uppdraget ska redovisas senast till årsskiftet.
