Annons
Annons

 ”Vi ritar vägen samtidigt som vi bygger den”

Jobbar Polisen evidensbaserat? Andreas, Eva och Benny tog en internationell masterexamen i Cambridge och kom hem med olika perspektiv på hur man kan bli bättre på det.
27 juni 2024, 09:26

Att svensk polis ska jobba evidensbaserat har vi hört sägas av mer än en polischef. Men vad innebär det egentligen? Och hur väl lyckas man med det idag? Ett led i strävan kan vara att utbilda poliser på området. Andreas Lekare, Eva Jagebo Bonnerud och Benny Mälberg tog i våras sin masterexamen på Police Executive Programme vid Cambridge universitet i Storbritanien. Kursen i tillämpad kriminologi är internationell och ges på kvartsfart i två år.  Av dessa är 12 veckor, uppdelat på flera tillfällen, på plats i Cambridge. Studenterna ska också producera fem uppsatser under studietiden. Den sista på mastersnivå.

Andreas Lekare, som jobbar i Stockholm, tycker utbildningen var något extra på flera sätt.
– Inte bara för att det fanns enorma möjligheter att lära sig om vad vetenskapen säger om vad som fungerar utan också att få nätverka med poliser i andra miljöer.
Hans avslutande uppsatsarbete gick ut på att skapa ett verktyg för att kunna förutse skjutningar.
– Jag har tittat på svenska gängmedlemmar och jämfört de som skjutit någon med de som inte gjort det för att eftersöka möjliga riskfaktorer.

Andreas
Andreas Lekare, gruppchef för en analysgrupp av brotts- och omvärldsanalytiker i polisregion Stockholm

På så vis har han fått fram evidens som kan användas för att förutse vem som med hög sannolikhet kommer att begå en skjutning.
Genom att kombinera elva olika brottskoder har han fått fram ett mönster. Till exempel menar han att utpressning är en sådan brottskod som kan ge hög sannolikhet, men inte enbart.
– Narkotika är en stomme i det hela. Eget bruk, innehav och försäljning. Ju fler och starkare kopplingar man har till narkotikan, desto närmre hamnar man risken att begå en skjutning.

Kan du använda det här i din arbetsvardag som polis?
– Jag är gruppchef för en analysgrupp i Stockholm och vi har en massa projekt på gång. Vi har ganska god kunskap om var min uppsats kan användas.
Bland annat jobbar han nära forskaren och polisen Mia-Maria Magnusson, som tagit fram ett liknande verktyg med inriktning på var skjutningar riskerar att ske. På så sätt kompletterar de varandra, säger Andreas Lekare.

På frågan vad han tar med sig hem från Cambridge utöver de teoretiska kunskaper han fått svarar han att det är vilken enorm potential det finns i att arbeta evidensbaserat.
– Vi skulle kunna nyttja det bättre. Jag skulle säga att vi arbetar inspirerat av evidensbaserat polisarbete. Men vi skulle behöva bli bättre på att testa om det vi gör verkligen fungerar och justera åtgärderna efter önskat resultat.

Det här är något som hans kurskamrat från region Nord, Eva Jagebo Bonnerud, sprang på i sitt uppsatsarbete. Hon ville titta på polisiär närvaro i den digitala miljön.
– År 2022 startade vi ett pilotförsök med nätpatrullering i region Nord. Vi var väldigt inspirerade av hur de jobbar i Norge. Där har de kommit väldigt långt, säger hon.
Hon beskriver hur man har särskilda poliser som jobbar med att finnas där de unga finns i olika sociala medier.

Eva Jagebo Bonnerud
Eva Jagebo Bonnerud, kommissarie regionkansliet polisregion Nord

Inledningsvis var hon väldigt nöjd med sin uppsatsidé, men nu har hon landat i att hon nog var naiv.
– Jag valde ut åtta demokratiska länder som kan sägas ha någon form av online policing och tänkte ”oj vad mycket innovativa saker de gör”.

Eva Jagebo Bonnerud ville identifiera framgångsfaktorer och arbetssätt som hon sedan skulle kunna ta med sig hem.  Men det skulle visa sig att man, även i länder som hon sett som föregångare, hade ganska dålig koll på sina resultat.
– Hur vet vi om det vi gör, till exempel på sociala plattformar, är förtroendebyggande eller skadligt? Det finns inte riktigt något bra sätt att utvärdera det.
Bland annat blev hon varse en stor utmaning med att vistas på kommersiella arenor som Polisen inte kan styra över. Algoritmer som bestäms av ägarna utefter deras mål styr vad som blir synligt och inte.
– Saker vi lägger tid på för att nå ut till unga människor kan få ingen spridning alls, för att algoritmerna styr bort oss. Men det kan också få extrem spridning, hamna i fel sammanhang och bli förtroendeskadligt.
Trots att hon inte kom hem från uppsatsskrivandet med de konkreta tips hon hoppats på känner hon att studien hon gjort är viktig. Kanske ännu viktigare än om hennes ursprungsplan hade gått i lås.
– Det pågår ju en utveckling i Polisen på det här området och vi ska absolut pröva saker, men vi kanske behöver bli bättre på att i förväg fundera ut vad vi vill med den digitala närvaron.

I studien ingår intervjuer med experter på digitalt/online område för interaktion . Till exempel nyckelpersoner inom olika digitala plattformar och sådana som jobbar med samhällstrender kopplat till digitalisering. Dessa var enligt Eva Jagebo Bonnerud ganska skeptiska till polisers närvaro på nätet. De tyckte att man gjorde det onödigt svårt för sig genom att fokusera på kommersiella plattformar.
– De tyckte att vi borde börja med att vara tillgängliga på våra egna plattformar. Kan man utveckla till exempel en app där unga lätt kan kommunicera med poliser?
Som exempel nämner hon också hur unga kanske vill veta vem de pratar med. Och att polisen kanske skulle satsa på att vara personliga där istället för på till exempel Instagram eller TikTok. På så vis skulle man ju också på ett säkrare och mer seriöst sätt att kunna ta emot tips.

Efter utbildningen har Eva Jagebo Bonnerud bland annat fått berätta om sin uppsats på Stockholm Criminology Symposium. Och hon har intervjuats i lokala medier. Hon har också presenterat den för regionledningen. Men hon uppfattar att det externa intresset varit större än det inifrån Polismyndigheten. Men det hoppas hon ska kunna ändras.
– Jag kommer göra allt jag kan i alla forum för att sprida min uppsats. Jag vill ju vara med och utveckla det här.

Benny Mälberg
Benny Mälberg, verksamhetsutvecklare på Enheten för utveckling av brottsbekämpning på NOA

Benny Mälberg, är civilanställd och till vardags  verksamhetsutvecklare på Enheten för utveckling av brottsbekämpning på NOA.
– Det var en upplevelse att få komma till Cambridge, säger han.
Han syftar på att det är ett av de mest välkända universiteten i världen.
– Att få vara i den miljö Isac Newton bodde och där man upptäckte elektronen. En fantastisk miljö om man är intresserad av kunskap och utveckling.
Men kanske viktigast ur ett polisperspektiv menar han är att Cambridge är ledande när det kommer till just evidensbaserat polisarbete.
– Här finns samlad kunskap från hela världen, menar han.

Han lät också det evidensbaserade polisarbetet i sig stå i fokus för examensarbetet och valde att titta på vilka komponenter som behövs för att en polismyndighet ska kunna arbeta evidensbaserat. Och var Sverige ligger på den skalan just nu.
– Jag avgränsade det till 32 komponenter indelade i teman. Bland annat om hur evidens kan tas fram i vardagen och sedan användas i praktiken.
Som exempel nämner han om det finns kunskap och förståelse för olika nivåer av evidens och en vilja att ta till sig forskningsresultat.

Benny Mälberg har för sin uppsats både genomfört intervjuer, en enkät och gått igenom strategidokument som finns i Polismyndigheten.
– En annan komponent är att man som polismyndighet väljer utvärderingsmetoder som är robusta, men också är de mest lämpade för det som ska utvärderas.

Hur bra förutsättningar har Polismyndigheten då för att jobba evidensbaserat?
– Enskilda komponenter av ett evidensbaserat förhållningssätt kunde upptäckas i organisationen. Men det är ojämnt fördelat och det saknas några grundläggande aspekter.

Benny Mälberg menar att det finns en vilja att prova nya arbetssätt men att  man inte riktigt har uppfattat vad som krävs för att få ut ett resultat man verkligen kan lära sig av.
-Vi skulle kunna få ut så mycket mer om vi tar till oss erfarenheterna om ett evidensbaserat förhållningssätt från exempelvis Cambridge.
Ett första steg, enligt Benny Mälberg, skulle vara att definiera vad kunskap är.
Har du möjlighet att omsätta det du har kommit fram till i ditt arbete?
– Just nu är det lite mer av ett hobbyprojekt där jag försöker ge stöd till de som frågar. Där det här verkligen skulle kunna göra nytta är till exempel inför att Frigg ska implementeras i linjeverksamheten och det fortsatta införandet av ledning i ordinarie organisation.
Enligt Benny Mälberg har verksamheten kunnat dra nytta av andra som tidigare gått utbildningen men det är ofta avgränsat till en verksamhet.
– Men just nu är det så mycket som händer i hela det brottsbekämpande systemet. Vi ritar liksom vägen samtidigt som vi bygger den. Det skulle behöva bli ett utpekat uppdrag att se hur vi kan dra nytta av ett evidensbaserat förhållningssätt i hela organisationen.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst