Det var i början av 2023 som Polismyndighetens säkerhetsavdelning beslutade att polisen inte längre kunde ha en säkerhetsklassad anställning. Och som en följd av det blev han uppsagd från myndigheten. Polisförbundet stämde arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och yrkade att beslutet skulle ogiltigförklaras eftersom det inte fanns sakliga skäl för uppsägning.
På onsdagen kom Arbetsdomstolens dom i målet. Ord står emot ord i flera delar . Men enligt domstolen finns det stöd för ett antal av de allvarliga anklagelser som riktats mot den aktuella polisen. Till exempel att polisen umgicks offentligt med sin kriminellt belastade bror både före och efter att han fått en tillsägelse om att upphöra med det från arbetsgivaren.
Enligt arbetsgivarens uppgifter i målet är brodern rapartist och har förekommit i musikvideor där han bär skyddsväst och vapen samt sjunger om narkotika tillsammans med personer som ingår i kriminella nätverk.
Arbetsdomstolen anser också att det är visat att polisen har varit engagerad i ett bolag som drivit en bensinmack, trots att han kände till att en person med kriminella kopplingar var engagerad i samma bolag.
Utöver kopplingarna till kriminella menar Arbetsdomstolen att polisen har misskött sig på andra sätt i anställningen. Det handlar bland annat om att han har tagit med sig sina barn och en kvinna in i en del av polisstationen som är ett skyddsobjekt där det förekommer sekretessbelagda uppgifter. Enligt domstolen har han också tagit med sin kriminellt belastade bror till en padelmatch med kollegorna, vilket medförde obehag för dem. Vid ett annat tillfälle ska han ha försökt hjälpa en kompis kompis att få ut beslagtagna registreringsskyltar från Polisen.
Vad har då Polisförbundet anfört till polisens försvar? Bland annat att han från början har varit öppen med att hans bror lever ett stökigt liv. Polisen ska också ha uppfattat tillsägelsen från arbetsgivaren som att han skulle ta avstånd från sin bror i största möjliga mån, inte bryta kontakten helt.
Vad gäller polisens engagemang i bensinmacken poängterar förbundet att polisen anmälde detta som en bisyssla till arbetsgivaren. Och enligt förbundet har polisen försökt ta sig ur sitt engagemang i macken när han insåg att en person i bolaget hade kriminella kopplingar.
Polisen har medgett att han hjälpte kompisens kompis att ringa och fråga om det gick att få ut de beslagtagna registreringsskyltarna. Men polisen förnekar att han var påstridig i samtalet.
Men Arbetsdomstolen går på arbetsgivarens linje i målet. Domstolen finner att polisen har misskött sig till den grad att han allvarligt åsidosatt sina skyldigheter enligt anställningsavtalet. Domstolen poängterar att arbetsgivaren försökt komma till rätta med polisens beteende genom ett säkerhetssamtal och två medvetandegörande samtal. Mot den bakgrunden har arbetsgivaren haft sakliga skäl att säga upp polisen, bedömer Arbetsdomstolen.
Som förlorande part i målet ska Polisförbundet betala statens rättegångskostnader om drygt 320.000 kronor.
Tomas Stjernfeldt är andre vice ordförande i Polisförbundet och sitter också i Personalansvarsnämnden. Han menar på att grunden för Polisförbundet är att olämpliga eller illojala personer inte ska arbeta i Polismyndigheten.
– Men det här ärendet är ett väldigt tydligt exempel på när vi inte ha fått ut tillräckligt med information i förväg, säger han.
Enligt Tomas Stjernfeldt har lejonparten av informationen om vad som legat polisen i ärendet till last kommit fram först i Arbetsdomstolen. När Polismyndigheten blivit tvungen att släppa den ifrån sig.
– Och så har man även från Polismyndighetens håll lovat att det inte ska vara.
Han ser problemet även när han sitter i Pan, där han brukar motsätta sig beslut om att säga upp polisanställda för att de blivit av med sin säkerhetsklass utan att information om varför kommit fram.
– Annars tar vi ju beslut utan att veta vad som ligger bakom.*
Och när det gäller ärenden där Polisförbundet ska gå in och företräda en medlem i domstol är det enligt honom minst lika problematiskt.
– Förutom att det är rättsosäkert då personen i fråga inte vet vad den ska försvara sig mot blir det också svårt för oss att bedöma om det är en person vi bör företräda.
Tomas Stjernfeldt sätter nu hopp till att den av regeringen tillsatta utredningen ”En förbättrad process för säkerhetsprövningar” ska föreslå ändringar.
– Jag hoppas att det kommer att bli möjlighet att överklaga säkerhetsklassbeslut och på så sätt få bättre insyn.
* Efter att denna artikel hade publicerats blev Polistidningen uppmärksammad på att Tomas Stjernfeldt inte var skiljaktig när Pan beslutade att säga upp den nu aktuella polisen. Tidningen har sökt Tomas Stjernfeldt för en kommentar om detta.
