Topsning, där salivprov tas från individer för att bygga upp polisens DNA-register, är ett effektivt verktyg för att både klara upp brott och avbryta brottskarriärer. Det skriver Polisens tillsynsenhet i en ny rapport.
En dansk studie från 2021 visar att bland misstänkta som registertopsats och blivit inlagda i registret minskade antalet återfall inom nästkommande år med 42 procent. Det är med andra ord viktigt att topsning sker när det finns lagliga förutsättningar, enligt tillsynsenheten.

Vad är tillsynsenheten?
Tillsynsenheten tillhör rikspolischefens kansli och ska självständigt och oberoende granska att myndighetens verksamhet bedrivs rättssäkert och författningsenligt samt i enlighet med interna styrdokument och fastställda arbetsmetoder.
Ett sätt att motivera personalen att topsa mer är att ge dem återkoppling när det blir en träff mot ett spår i ett ouppklarat brott. Redan 2020 bedömde tillsynsenheten att det borde vara möjligt att införa en rutin som gör att information om träffen når den som beslutat eller utfört registertopsningen.
Men en ny granskning av topsningen i tre polisregioner visar att bristerna kvarstår. ”En gemensam nämnare som framkommer vid samtliga tre tillsynsobjekt är att mer återkoppling på individnivå efterfrågas vad gäller träffar på utförda registertopsningar då det är motivationshöjande att få ta del av goda exempel”.
Granskningen bygger på cirka 60 intervjuer med medarbetare och chefer på samtliga nivåer i de aktuella regionerna. Resultatet sammanfattas i rapporten Kroppsbesiktning genom salivprov (2024:4) som publicerades i december.