Förra våren fick antagningsprocessen till polisutbildningen svidande kritik i en rapport från Riksrevisionen. Bland annat menade man att bra kandidater riskerade att sållas bort, medan olämpliga kunde släppas in. I samband med det fick Polismyndigheten i uppdrag att göra en översyn. I maj kommer slutrapporten att presenteras, och flera förändringar finns att vänta.
Bland annat ska personer med hiv-diagnos kunna söka och antas, förutsatt att de är välmedicinerade och kan visa läkarintyg på det.
– Vi började titta på det redan för några år sedan, innan Riksrevisionens rapport kom. Vi vill anpassa oss efter det senaste forskningsläget. Vi ser även över om vi kan ändra kravet för de som har reumatism. Det finns nya och väldigt effektiva mediciner numera. Det kommer ändå att krävas ett intyg, precis som med hiv, säger Anders Henckel, gruppchef på Polisutbildningsenheten på HR.
Anders Henckel, gruppchef på Polisutbildningsenheten,
I den pågående översynen kommer flera av de punkter som Riksrevisionen lyfte troligen att revideras. Bland annat kan man räkna med vissa förändringar kring spärr- och giltighetstider (hur länge en person som inte klarat prövningen måste vänta innan denne söker igen och hur lång tid ett resultat är giltigt). Man ser också över förutsättningarna om en sammanvägningsmodell långsiktigt kan införas. Dessutom kan det införas en begränsning för hur många gånger en person kan genomgå prövning.
– Vi skulle väldigt gärna vilja införa ett löptest men det finns vissa nackdelar med det. I dag använder vi oss av en ergometercykel som mäter både kondition och syreupptagningsförmåga vilket inte kan göras i samma utsträckning med ett löptest. Om det beslutas kan ett löptest införas som tidigast våren 2027.
Anders Henckel, gruppchef på Polisutbildningsenheten
Foto: Polisen
Ett av kraven på blivande poliser är att de ska kunna vara verksamma i yttre tjänst i 10-15 år. Av den anledningen tittar antagningsenheten också närmare på en övre åldersgräns.
– Jag var nyligen i Tyskland för att följa deras antagningsprocess, och där har man åldersgräns mellan 18 och 42 år. Där får man bara pröva sig två gånger dessutom, det är kanske lite onödigt hårt tycker jag, säger Anders Henckel.
Senaste gången en stor översyn gjordes var 2021. Men sedan dess har man gjort några förändringar. Bland annat har man infört ett nytt begåvningstest under 2025, slopat krav på körkort för manuell växel och krav på fullgott färgseende.
– Vi anpassar kraven efter den senaste forskningen och omvärldsbevakning. De senaste 30 åren har det till exempel bara funnits automatbilar inom polisen. Inom EU diskuterar man att helt avskaffa manuellt körkort. Det är en tydlig anpassning.
– Begåvningstestet UNIQ normerades om 2022. Det borde vi ha gjort tidigare då den tidigare normeringen gjordes för cirka 20 år sedan. Med det nya begåvningstestet I-prov 2025 är det något svårare att bli godkänd jämfört med det tidigare testet UNIQ säger Anders Henckel.
Läs mer:
