Annons
Annons

Arbetsskador vid ingripanden minskar

Poliser anmäler allt färre arbetsskador kopplade till ingripanden. Införandet av kroppskameror kan vara en förklaring.
19 januari 2026, 08:59

Fortfarande är ingripandesituationen den mest skadedrabbade i Polisens verksamhet. Men trenden är nedåtgående, enligt Morgan Fredvi, HR-analytiker på myndigheten.
– Fem år i rad har skadorna kopplade till ingripanden mot person minskat. En teori är att kroppskamerorna fungerar deeskalerande. Många i vårt klientel förstår vad det betyder när poliser trycker på knappen och de ser att oj, nu lyser det.

 

Är det några moment vid ingripanden som är särskilt riskabla?
– Vi har detaljstuderat det tillsammans med brittisk polis och det ser likadant ut i båda länderna. Skadorna uppstår främst vid nedläggning av person, insättning och uttagning av person ur fordon, och när handfängsel ska sättas på någon som gör motstånd.

Hur ser utvecklingen ut när det gäller hot?
– Många tror att hoten ökar. Men om vi tittar på vad som anmäls av våra anställda så har nivån varit oförändrad de senaste tio-femton åren. Däremot kan vi se att hot som leder till frånvaro har ökat. Det kan tolkas som att de allvarligaste hoten blivit vanligare.

Morgan Fredvi, HR-analytiker, håller koll på arbetsskador och tillbud inom Polisen.
 

Skador vid utbildning är näst vanligast enligt statistiken. Vad handlar det om?
– Ofta inträffar de vid övningar i självskydd inom den polisiära konflikthanteringen, Polkon. Det är en svår avvägning. Vi vill att det ska vara verklighetstroget när våra poliser övar, samtidigt ska de inte utsättas för alltför stora risker.

Vad görs för att minska Polkonskadorna?
– Nationella operativa avdelningen har en dialog med instruktörerna för att förstå om det till exempel är vissa grepp som är särskilt skadedrabbade och som kan övas på andra sätt. Men jag är inte insatt i detalj.

 

Vilka skador är det som leder till sjukskrivning?
– Det handlar ofta om organisatoriska eller psykosociala problem, alltså stress, ångest och depression. Kärnan är arbetsplatskonflikter eller hög arbetsbelastning. Att poliser tar stryk vid ingripanden i yttre tjänst leder inte till frånvaro i samma utsträckning.

Finns det någon verksamhet som utmärker sig när det gäller stress och konflikter?
– Nej, det varierar lokalt. Stress kan du hitta på allt från RLC till utredning av brott i nära relation. Och konflikter kan blossa upp lite varstans. Vår take på detta är tidiga insatser när vi ser varningssignaler. Det kan vara höga övertidsuttag, en våg av Stella-anmälningar eller ökade sjukskrivningar i en viss verksamhet.

Och vad kan tidiga insatser handla om?
– Att man lyfter upp problemen i arbetsgruppen och plockar in företagshälsan till exempel. Det är chefens ansvar att vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Det sker ingen ökning. Vi kan ta död på den myten.

Ser ni några skillnader över landet?
– När det gäller sjukfrånvaron så har region Syd varit väldigt duktig på att få ner den. Sjukskrivningarna har legat högre i Stockholm, men det är svårt att säga vad det beror på. Vi kan inte se att storstadsmiljö är mer skadedrabbad än landsbygd eller tvärtom. Däremot ser vi regionala skadetoppar vid särskilda händelser som vid koranbränningarna eller skolattacken på Risbergska i Örebro.

Är det farligare att jobba inom Polisen än på andra arbetsplatser?
– Det är inget snack om att poliser är mer utsatta för våld än många andra yrkesgrupper. Men utvecklingen när det gäller våld och hot är stabil över tid för våra anställda. Det sker ingen ökning. Vi kan ta död på den myten.

Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson håller inte alls med.
– Nej, vi kan absolut inte avfärda det som en myt. 

Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud

Enligt Patrik Danielsson måste statistiken tolkas med försiktighet. Det finns ett mörkertal och en normalisering av våld och hot som gör att poliser inte alltid anmäler arbetsskador och tillbud. 
– Man ska nog använda statistiken på ett förnuftigt sätt och följa den över tid. Det kan finnas positiva trender som snabbt kan vändas. En sak är dock klar och det är att poliser är väldigt utsatta för våld och hot om våld, statistiskt eller inte.

Polisförbundets medlemsundersökningar om hot och våld visar inte heller på någon ökning av den faktiska utsattheten för poliser (se diagram nedan). Omkring fyra av tio poliser brukar uppge att de har blivit utsatta för hot, våld och trakasserier under de senaste tolv månaderna. Så såg det ut 2017 och så såg det ut 2023 när den senaste undersökningen gjordes.

 Så vad har förbundet för stöd för sitt återkommande budskap om att poliser blir allt mer utsatta? 
– Jag anser att vi har stöd för vår uppfattning. Vi får ju rapporter om detta direkt från verksamheten och vi har också många medarbetarskyddsärenden som handlar om att anställda utsatts för påverkansförsök, vilket också är en form av hot. 

Har den typen av ärenden ökat alltså?
– Det är ingen alarmerande ökning, men de har ökat över tid och tagit sig mer personliga  uttryck riktat mot individen. Jag kan inte säga exakt med hur många procent. En del av ökningen kanske kan förklaras av att de anställda har blivit bättre på att anmäla den här typen av incidenter. 

 

 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst