Film från kroppskameran friar poliser från misstanke om tjänstefel i en majoritet av alla utredningar, enligt SU. Dessutom har kamerorna hjälpt till att öka lagföringen.
Det är snart två år sedan kroppsburna kameror rullades ut på bred front i den yttre verksamheten. Införandet har förbättrat polisernas arbetsmiljö såväl som rättssäkerheten, enligt en utvärdering som Noa genomfört.
Avdelningen för särskilda utredningar (SU) uppger att filmer från kroppskameror i regel är till fördel för poliser som anmälts för tjänstefel. Avdelningens uppfattning är att poliser frias i en majoritet av fallen där händelsen är fångad på film.
– Det är framför allt anmälningar som gäller ingripandesituationer och i majoriteten av fallen så handlar det om våldsanvändning. Då ser man om det som anmälts stämmer överens med filmen. Filmen blir en form av facit i det läget, säger Anders Öström, chef för ärendesamordningen på SU.
Det har i sin tur inneburit att anmälningar mot poliser som inte begått något övertramp kan avskrivas i ett tidigare skede, enligt Anders Öström.
– Man ska inte vara rädd att använda kroppskameran. Vi ser att den friar mer än vad den fäller. Om det som anmälts inte stämmer överens med det man ser på filmen så tar vi beslut om att inte inleda förundersökning. Tidigare hade det kanske tagit en hel utredning, där folk kallats till förhör, för att komma till samma slutsats.
Utvärderingen pekar på att antalet poliser som utsatts för någon form av otillåten påverkan minskat något sedan kroppskamerornas införande. Flera polisregioner uppger att kroppskamerorna har en ”dämpande effekt” i kontakt med allmänheten och att inspelningarna i efterhand är till stor nytta för bevissäkring.
SPT-organisationen lyfter fram att kamerorna bidragit till ökad lagföring i stökiga och trånga situationer med mycket folk. Flera polisregioner betonar kamerornas betydelse i BIN-ärenden. Däribland polisregion Stockholm:
Att få tidiga förhör inspelade med ljud och bild har använts i rätten när målsägande ej vill medverka och gärningspersoner har dömts utifrån det. Att dessutom få film på det som händer i, oftast, hemmet när poliserna kliver in är också av stor vikt. Vi får en känsla av hur lägenheten ser ut och vad som sägs initialt.
Kroppskamerorna är inte personliga utan hämtas ut inför varje pass. Utvärderingen bedömer att det är ett resurssnålt system som fungerar relativt väl. Siffror från i höstas visar att 10 000 sekvenser spelades in per vecka, varav runt 450 sekvenser exporterades.
Väldigt många batterier har uppnått sin livslängd med försämrad kvalitet.
Trots flitig användning har det kommit indikationer på att vissa kollegor i yttre uniformerad tjänst inte hämtar ut en kamera. Arbetsgivaren tror att bristfälliga batterier är en orsak.
– Väldigt många batterier har uppnått sin livslängd med försämrad kvalitet. En del är så dåliga att batteriet inte räcker över hela arbetspasset. Då kanske man väljer bort kameran. Det är en av anledningarna som vi har hört. Vi ska därför påbörja ett omfattande byte av batterier. Det ligger närmast för handen, säger Lars-Anders Tranefors, polisinspektör och verksamhetsutvecklare på UB Noa.
På längre sikt finns flera potentiella utvecklingsområden. I dag har kameran en buffringstid på 60 sekunder och måste aktiveras manuellt av polisen som bär kameran.
Anders Öström på SU anser att det vore bra om kameran aktiverades automatiskt i vissa situationer, exempelvis när polisman drar sitt tjänstevapen.
Noa har fått till sig liknande önskemål, säger Lars-Anders Tranefors.
– Vi kommer att titta på om det går att införa på att bra sätt. Kanske även att man vid behov kan dela videoupptagningen med RLC. Det viktiga är att det är användaren själv som initierar det här, som att man drar vapen eller på annat sätt väljer att det ska delas. Det ska inte ske utan att användaren vet om detta.