ANNONS;

ANNONS:

 


Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut runt den 6 december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Firandet dröjer …

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 
 

Arkiv

När bästisen blir best

Publicerad 2010-12-20

Reportage Så kallade kamphundar har historiskt sett avlats fram för att inte vara aggressiva mot människor. Men i fel händer – både när det gäller avel och ägande – kan beteendet bli ett helt annat.

Antalet ”kamphundar” ökar markant i Sverige, uppger TV4 Nyheterna. Alla hundtyper kan ställa till problem om ägaren är oansvarig, men hundar av den här sorten lockar bland annat ägare som vill sätta omgivningen i respekt.
– Det här är ett jätteproblem, säger Elin Franzén på Söderortspolisens djurskyddsenhet.
Enheten hanterar i snitt ett till två ärenden som rör aggressiva hundar varje vecka.
Elin Franzén berättar att det många gånger är oklart vem som äger hunden som anfallit en människa eller en annan hund. Att ägarna ofta har sina hundar lösa är en del av problemet.

Hon är noga med att betona att hundens ras är mindre viktig än ägarens inställning.
– Jag har inte tagit hand om en enda renrasig amstaff eller pitbull. Ofta har någon kamphundssort blandats upp med rottweiler eller andra hundar, som gör dem extra stora och muskulösa, berättar hon.

Kamphundar har tidigare avlats fram för att inte visa agg mot människor och de är många gånger lätthanterliga för ägarna. Men med oansvariga uppfödare och ägare har detta i vissa fall förändrats. Det gäller inte minst när de korsats med vakthundar. Det har resulterat i en del mycket farliga hundar, som både har stor kamplust gentemot andra hundar och är aggressiva mot människor.*
– Frågan är hur medvetna de unga killarna som nu skaffar dem som en respektingivande accessoar är om detta. Det här är ju inga hundmänniskor och dom går inte på hundkurser direkt, säger Elin Franzén.

Leif Malmgren är utbildningsansvarig på Stockholmspolisens hundenhet i Rosersberg.
Han poängterar också att problemhundar i första hand är en fråga om problemägare.
– Men hundens mentala grundegenskaper spelar också en roll, säger han.

För hundar av kamphundstyp kan vara speciella. De kan anfalla helt utan att de signalerat aggressivitet innan attacken. Och om hunden väl anfallit räcker det inte att motståndaren visar underkastelse för att den ska sluta. Till detta kommer att de i stridens hetta kan tyckas okänsliga för smärta.
– Det är vanskligt att de inte alltid signalerar aggressivitet, utan plötsligt så lossnar det bara, säger Leif Malmgren.

En del omhändertagna hundar är så aggressiva att de inte ens går att psyktesta – då är avlivning den enda lösningen. Andra gånger får hundägaren krav på att exempelvis ha munkorg på hunden. I vissa fall beläggs ägaren med hundförbud.
I dagsläget finns ingen kurs i hundhantering i polisutbildningen. Det tycker Leif Malmgren skulle vara på sin plats.
– Det är till och med så att våra nyutbildade hundförare vill ha mer utbildning i det här med att hantera aggressiva hundar, säger han.

* Källa, uppsatsen ”Den nya tillsynslagen med inriktning mot aggressiva hundar” SLU 2008

 

 

”Ta inte av kopplet”

Hundar är individer. Ändå finns några råd om vad som kan vara bra att tänka på i kontakten med en potentiellt aggressiv hund.

Ägaren är förstås viktigast och kan i många fall hjälpa till att binda upp eller stänga in hunden, tipsar Leif Malmgren på Stockholmspolisens hundenhet.
Att ha en godbit att bjuda på kan få hunden vänligt inställd. Ett par handskar eller något annat löst föremål som man kan kasta iväg för att avleda hunden är också bra att ha till hands.
– Ta inte av en omhändertagen hund kopplet, Om man ska ta med den i bilen kan man låta kopplet sticka ut lite genom bildörren eller bakluckan så att man kan hålla hunden ifrån sig när man tar ut den, säger Leif Malmgren.
Är hunden stel i kroppen, reser ragg, stirrar, visar tänder eller morrar är det tecken på rädsla eller aggressivitet. Båda delarna kan utlösa en attack.

– Behöver vi hantera en hund som står och gör utfall skulle jag ringa dit en hundförare, säger Elin Franzén på Söderortspolisens djurskyddsenhet.
Hundförarna har förutom sin kunskap speciella hundfångstverktyg och bitarmar.
Om man ändå hamnar i en situation med en hund som verkar aggressiv gäller det att behålla lugnet, eller i annat fall spela säker.
– Att ha ett säkert kroppsspråk är bra. Om en lösspringande hund anfaller så kan det hjälpa att skrika åt den. Man ska inte springa iväg om det inte finns möjlighet att ta skydd, säger Elin Franzén.

Om en hund attackerar gäller egentligen inga regler, menar Sven Nyberg, som är chef för Rikskrims centrala hundsektion i Karlsborg.
– Då får man ta till alla medel. Man kan försöka hålla undan med en fot och ryta nej. Om det inte är en riktig kampidiot kan det hjälpa att slå till den med batongen eller spreja den, säger han.
Men det finns inga patentlösningar när det gäller att läsa av och hantera hundar, poängterar han.
– Vi pratar faktiskt om individer.


FAKTA Hundattacker

En ny tillsynslag trädde i kraft 1 januari 2008. Den ger polisen större möjligheter att omhänderta aggressiva eller störande hundar. Om en hund använts som vapen skall ägaren beläggas med hundförbud, antingen för en bestämd tid eller tills vidare. För den som bryter mot hundförbudet är maxstraffet ett års fängelse.
Polisen kan bland annat också förelägga hundägaren om att hunden måste vara kopplad, bära munkorg, eller rastas ett visst antal gånger per dag.

Antalet polisanmälda hundattacker har nästan fördubblats i Sverige de senaste tio åren, från 1 900 till 3 600, enligt TV4-nyheterna. Det totala antalet hundar har under perioden legat relativt konstant, men antalet ”kamphundar” uppges ha ökat från 300 år 2001 till 5600 i år.

Kamphundar är enligt Nationalencyklopedin hundar som har det gemensamt att de avlats fram enbart för att utkämpa slagsmål med hundar eller andra djur.

Enligt djurskyddsförordningen får man i Sverige varken äga eller avla på hundar som har extrem kamplust, lätt blir retade och biter, inte släpper sitt offer vid angrepp och har en benägenhet att rikta sin kamplust mot hundar eller människor. Däremot finns inget förbud mot specifika hundraser. I Danmark infördes nyligen ett förbud mot en rad hundraser, däribland pitbull och amstaff.