ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 5. Den delas ut i oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

”Därför ska vi bli mer aktiva inom kriminalpolitiken”

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Hon vill se fler kollegor ute

Publicerad 2020-09-03

Jeanette Banås Blixth, IGV-polis i centrala Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson.

Aktuellt Antalet poliser i yttre tjänst sjönk mellan 2015–2019. Det visar tidigare sekretessbelagd statistik från Polismyndigheten.
Samtidigt blev svenskarna betydligt fler.
– Vi hinner inte mer än att åka från larm till larm, säger Jeanette Banås Blixth, IGV-polis i Göteborg.

Det är inte lätt att få till en intervju med Jeanette Banås Blixth under ett av hennes arbetspass. Först bestämmer vi att hon ska höra av sig under lunchen, men den blir fördröjd av ett grovt rån. Då lovar hon ringa när hon går av sitt skift, men det visar sig att hon måste jobba över för att bli klar med avrapporteringen.

Jeanette har varit borta från ingripandeverksamheten några år och jobbat inom sjöpolisen. Dessutom har hon gjort FN-tjänst. Men nu är hon tillbaka på IGV, och jobbar treskift i centrala Göteborg.
– Jag ville tillbaka till grunden, till glädjen, till den blå familjen. Och för mig finns den här ute.
Samtidigt har jobbet förändrats under tiden hon var borta.
– Vi hinner inte med ens det vardagliga. Man åker från ett larm till avrapportering, och direkt ut på nästa larm igen, säger hon.
Jobben behöver fördelas på fler, enligt henne.
– Det måste finnas luckor så att man får tid över att fördjupa sig i det man själv brinner för, som att göra ett skolbesök eller en trafikkontroll. Nu tänker man att RLC snart ropar och så måste man iväg igen.

Det finns ingen fastställd definition av yttre tjänst, och det figurerar olika siffror när det gäller storleken på den yttre personalresursen. Ibland räknar man bara dem som är anställda inom BF-IGV, vilket är drygt 7 000. Men Polismyndigheten har också en bredare definition som ska fånga in poliser som har yttre tjänst i andra verksamheter. Enligt myndigheten är den siffran hemlig, men Polistidningen har fått ut den efter att ha överklagat och fått rätt i kammarrätten.

Enligt denna bredare definition var 9 049 poliser anställda i yttre tjänst i december 2019. Då ingår även till exempel gränspoliser, trafikpoliser, sjöpoliser och polisaspiranter (se hela listan i faktarutan).  Antalet anställda i yttre tjänst har ökat något sedan 2018, men är fortfarande lägre än 2015 då motsvarande siffra var 9 226. Det är en besvikelse, tycker Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
– Målet har under väldigt lång tid varit att öka antalet poliser i yttre tjänst. Befolkningen har ju vuxit och kriminaliteten blivit grövre med bland annat skjutningar och sprängningar.

Vad räknas som yttre tjänst?

När Polismyndighetens HR-avdelning räknar poliser i yttre tjänst ingår följande kategorier:
● BF-IGV
● Hundförargrupper
● Spaning
● Gränspolisgrupper
som inte är utredningsgrupper
● Trafik
● Sjöpolis
● Lokus
● Handräckning
● Polisaspiranter
● Rytteri
● Aktionsgrupper
● Polisflyget
● Insatsgrupper

Källa: Polismyndighetens HR-avdelning.

Totalt har det blivit fler poliser sedan 2015. Men andelen som jobbar i yttre tjänst har krympt. Vad kan det bero på?
– Det är väldigt krävande att jobba ute, med hård arbetsbelastning och tuff arbetsmiljö. Det betalar sig inte särskilt bra och karriärvägarna är få för den som vill stanna i yttre tjänst. Samtidigt är det brist på polisiär kompetens i övriga delar av organisationen, så den som är missnöjd med yttre tjänst har många andra delar att söka sig till.

Att drygt 9 000 poliser är anställda i det som kategoriseras som yttre tjänst betyder inte att de alla finns tillgängliga för att skickas ut på gator och torg. Siffran rymmer även föräldralediga, tjänstlediga och sjukskrivna. Att bemanningen kan vara större på pappret än i verkligheten är något som IGVpolisen Jeanette Banås Blixth märker i vardagen.
– Vi har ett näst intill fullt turlag, ändå är det alltid minimibemanning. Oftast saknas 5–10 procent av personalen av någon anledning: långlån, sjukdom, semester eller liknande.
Hon upplever att det har blivit så glest i leden att polisen ibland försvinner helt ur stadsbilden.
– I dag har jag jobbat hela dagen i centrala Göteborg och inte sett någon annan polisbil än min egen.
De roligaste passen är förstärkningskvällarna, tycker Jeanette.
– Då är vi en lite större numerär med blandad kompetens som rytteri, hundförare och trafikpoliser. Det behöver vi vara för att klara den verklighet som är där ute.

Det är svårt att jämföra dagens siffror över poliser i yttre tjänst med dem som finns längre tillbaka i tiden, före den stora omorganisationen 2015. Polismyndighetens egen bedömning är att den yttre verksamheten har krympt under lång tid. I början av året upprättade rikspolischefens kansli ett PM som Polistidningen har fått ta del av i en hårt maskerad version. Dokumentet har rubriken ”Analys av den yttre verksamhetens dimensionering” och där kan man läsa att så mycket som två tredjedelar av polisens totala personalresurs jobbade i yttre tjänst i mitten av 80-talet.

Enligt myndigheten innehåller de maskerade avsnitten ”vissa resonemang om orsakerna till den långsiktiga minskningen av personalresursen i den yttre verksamheten”, men de är hemliga. Polistidningen har överklagat sekretessen, men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning i den delen.

På frågan vad Polismyndigheten vill göra för att öka antalet poliser i yttre tjänst har myndigheten hänvisat till det som står i den strategiska verksamhetsplan 2020–2024 om ökad polisiär närvaro i lokalsamhället. Där står det att man både behöver tillföra ny personal till lokalpolisområdena och frigöra ”befintliga polisiära kompetenser”. Centralt är att återrekrytera poliser som har slutat och öka antalet civilanställda i utredningsverksamheten, enligt myndigheten.