Polisförbundet var en av många organisationer som fanns på plats i Visby under den årliga politikerveckan i början av juli. Förbundet förde samtal med politiker och andra opinionsbildare, bevakade vad som sades om polisen samt förde ut budskapet om en ökad satsning på svensk polis.Polisförbundet var en av många organisationer som fanns på plats i Visby under den årliga politikerveckan i början av juli. Förbundet förde samtal med politiker och andra opinionsbildare, bevakade vad som sades om polisen samt förde ut budskapet om en ökad satsning på svensk polis.
Polisförbundet drev sina frågor bland annat i det öppna samtalet med Vårdförbundet och Lärarförbundet om ”professioner i medborgarnas tjänst”. Av de tre förbunden är det endast Vårdförbundet som idag har professionsklassade yrkesgrupper. Polisförbundet och Lärarförbundet driver båda frågan om att göra poliser respektive lärare till egna professioner. Men vad är egentligen en profession och hur kan det göra förbundens medlemmar bättre och allmänheten nöjdare?
En fastlagd yrkesetik, en stadig högskoleutbildning i grunden och möjlighet till egen forskning var några kriterier som de tre samtalsparterna, ordförandena Jan Karlsen, Polisförbundet, Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet och Anna-Karin Eklund, Vårdförbundet, lyfte fram. Under sitt öppna samtal var de tre ordförandena rörande överens om att en profession är ett sätt att säkerställa kvaliteten i yrket.
De återkom ofta till medborgarnas rätt veta vad man kan förvänta sig av en yrkesgrupp. Det är en garanti för medborgarna då vissa får rättigheter att utföra saker som andra inte får. Idag är det exempelvis allt fler grupper som utför halvpolisiära arbetsuppgifter, som ordningsvakter som patrullerar på gatorna och civilanställda som utreder brott. Med en legitimering skulle man säkerställa att ingen annan än den som är utbildad till polis får utföra vissa uppgifter.
Både Polisförbundet och Lärarförbundet saknar idag egen forskning.
– Vi äger inte vår yrkesroll eftersom vi inte själva får forska kring grunderna i polisarbetet, sa Jan Karlsen. Ge polisen möjlighet att anpassa sig till samhället. Utbildningen måste vara den bästa.
– Andra forskar om oss men vi behöver mer skolnära forskning, till exempel om forskning i skolan, sa Eva-Lis Preisz som ser en fara i en stark politisk styrning.
– Utan en stadig vetenskaplig grund som stöd för vad du gör och hur du gör det, är du ett enkelt rov för andra som tycker och tänker, till exempel politiker.
De tre ordföranden lyfte fram etiken som en viktig del av en profession. Jan Karlsen redogjorde för en nyligen genomförd undersökning, där poliserna själva framför behov av kontinuerliga etiska diskussioner och utbildning. En viktig del med yrkesetiken är att skapa trovärdighet och sopa rent framför egen dörr.
Moderatorn, David Bexelius, undrade om det verkligen är fackets uppgift att driva frågan om en profession. Ordförandena var helt eniga även på denna punkt, yrkes- och villkorsfrågor hör ihop.
– Det är dessutom positivt för medlemmarna när yrkesfrågor och löneutveckling kopplas samman, sa Anna-Karin Eklund.