Laserpekare används allt oftare mot poliser. Men det råder delade meningar om farorna. Samtidigt som RPS varnar för laserpekarna och Arbetsmiljöverket slår larm anser en del läkare att rädslan är överdriven.Laserpekare används allt oftare mot poliser. Men det råder delade meningar om farorna. Samtidigt som RPS varnar för laserpekarna och Arbetsmiljöverket slår larm anser en del läkare att rädslan är överdriven.
Antalet laserattacker ökade med 400 procent under de tre första månaderna 2010 och oron sprider sig bland yrkesgrupper som är extra utsatta. Det är Arbetsmiljöverket som räknat samman årets anmälningar och jämfört med 2009. Framförallt är det poliser, piloter, väktare, bussförare, skolelever och lärare som drabbas av beskjutning med handhållna laserpekare.
– Den handhållna klass 4 laser som finns nu skadar omedelbart ögat på avstånd upp till 20 meter, säger Per Nylén, avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
Han understryker att Arbetsmiljöverket inte är ensam om den åsikten, men menar att det finns en okunskap i läkarkåren. Istället för att använda noggranna undersökningsmetoder nöjer sig en del läkare, enligt Per Nylén, med en okulär besiktning av ögat – de tittar på det.
– Därför tror jag att de missar skadorna. Jag upplever det som om ögonläkarkåren inte är riktigt uppdaterad. Representanterna för kåren känner inte till effekterna av de nyaste laserpekarna.
Tidigare har Rikspolisstyrelsen (RPS) begärt att laserpekarna ska vapenklassas. Det kravet är nu tillbakadraget.
- Vi har lagt det på is. Det räcker med strålskyddslagen och lagföring för misshandel, säger Per Engström, sektionschef på polisavdelningen, RPS.
Han betonar att poliserna inte bara riskerar att få ögonskador. Är fönstrena repiga eller det är dimma ute kan effekten bli en total bländning med bilolyckor som följd.
– Därför har vi tagit fram glasögon som ska finnas i bilarna. Vi tittar på en central upphandling och rekommenderar även varje myndighet att köpa in.
RPS kommer att följa aktuella domar och undersöka om den nuvarande lagstiftningen räcker till. Eventuellt kommer nya krav på vapenklassning att resas. Per Engström konstaterar att det inte finns något skydd mot samordnade laserattacker. På sikt tror han att det blir en vapenklassning.
– Det finns ju militära laservapen numera och utvecklingen går väldigt snabbt, säger han.
Också Strålsäkerhetsmyndigheten varnar för laser. Enligt utredaren Martin Lindgren råder det inget tvivel om farorna. Produkter i laserklass 1 och 2, det vill säga leksaker och svaga laserpekare som till exempel används vid föreläsningar är inte farliga. Men ljuset från handhållna pekare i klasserna 3B och 4 är direkt skadligt för ögonen.
– Ögat träffas och då finns det en stor risk för bestående skador innan du hinner blinka , säger Martin Lindgren.
Men det råder delade meningar om hur farlig lasern är. Håkan Stjärnquist är ställföreträdande verksamhetschef för ögonkliniken vid Skånes universitetssjukhus. Enligt honom skadas inte ögat vid en kortvarig laserbelysning.
– För att ögat ska skadas måste strålen fokuseras och det sker inte med en handhållen laser. Det skulle krävas att ögat belyses under minst en halv minut, säger Håkan Stjärnquist.
Han berättar att laser används mycket inom ögonsjukvården. Ibland händer det att personalen av misstag utsätter sig för belysning – och det sker utan fysiska skador.
– Däremot blir man fruktansvärt bländad och det kan sitta i länge. Jag tror att det är detta som väckt rädsla för permanenta skador, säger Håkan Stjärnquist.
Läkarna hittar ingen skada
Ulf Linder träffades av laser 2008. Två år senare rinner och kliar ögat – trots att läkarna inte ser någon skada.
Ulf Linder, polis i Trelleborg, är en av de första svenska poliser som råkade ut för laser. För två år sedan satt han med två kollegor i polisbussen på väg in i ett bostadsområde. Plötsligt såg de ett grönt ljus. Ulf Linder tittade först fascinerad, han hade aldrig sett något liknande. Sedan kom smärtan.
– Det gjorde skärande ont i högerögat och jag vek mig dubbel.
Tre ungdomar stoppades, men poliserna visste inte vad de skulle leta efter och de misstänka fick gå.
– Vi trodde att de kanske hade en stor laser som används vi vägbyggen. I efterhand har jag förstått att de hade en handhållen variant som är lätt att kasta ifrån sig.
I samband med ingripandet började Ulf Linder känna sig dålig. Ögat sved och rann. Han gjorde en arbetsskadeanmälan och någon dag därefter kom meddelade från Strålskyddsinstitutet om att han måste söka en ögonläkare akut. Ingen bestående skada gick att konstatera, men Ulf Linder som fortfarande besväras av ett rinnande öga och klåda tycker att diagnosen är felaktig.
– Det har till och med gått ut på Intrapolis att laser är ofarligt. Det känns kränkande att ha utsatts, jag tror inte att läkarna är helt insatta, säger han.
Fakta
? Under 2009 besköts 85 poliser med laser.
? 25 av dem tvingades söka vård. Enligt de undersökande läkarna drabbades ingen av bestående men.
? Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket finns emellertid en risk för ärrbildning och en blind fläck i synfältet.
? Laserpekare köps i utlandet eller av importörer – ofta över nätet – och är avsedda som hjälpmedel vid presentationer.
? Grön laser bländar lättare än röd. Men risken för brännskador på näthinnan är lika stor.
? Kontakta läkare om du ser en fläck i synfältet några minuter efter att ha träffats. Gnugga inte ögonen eftersom hornhinnan kan skadas.
Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, RPS, Arbetsmiljöverket.
