Annons
Annons

Nya poliser osäkra på våld

8 mars 2011, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Många nya poliser är inte tillräckligt förberedda på att hantera det våld de möter i jobbet. Utbildningen borde förändras, menar erfarna instruktörer i självskydd.Många nya poliser är inte tillräckligt förberedda på att hantera det våld de möter i jobbet. Utbildningen borde förändras, menar erfarna instruktörer i självskydd.

– De nyutbildade poliserna har kunskaper i det vi kallar laga befogenhets-tekniker, det vill säga det som används i de flesta vanliga ingripanden, säger Lars Sundström som är länsansvarig instruktör i självskydd hos polismyndigheten i Södermanland.
– Problemen visar sig när de hamnar i situationer med överfallsvåld. Det kan vara i samband med en misshandel, där polisen gör ett ingripande. Plötsligt attackerar gärningsmannen

polisen i stället, med stor risk för allvarliga skador på ingripande poliser, fortsätter han.

I höstas genomförde Lars Sundström ett test med de färska poliser som blivit anställda i polismyndigheten i Södermanland. Syftet var att se och dokumentera kunskaperna i självskydd hos de nyutbildade, för att sedan kunna lägga träningen på rätt nivå. Resultatet var nedslående. Bara fyra av tolv bedömdes vara godkända, det vill säga att de klarade att stoppa en gärningsman som attackerade dem.
– Vi tycker inte att de når upp till en tillräcklig nivå för att klara verkligheten. De klarar inte att ta kontrollen över situationen på ett sätt som är både lagligt och etiskt försvarbart, säger Lars Sundström.

Patrik Crafoord, huvudskyddsombud i Södermanland, ser också med oro på de nya polisernas bristande förmåga att klara överfallsvåldet.
– De har utbildats i två år, och då borde de kunna mer. Jag vill inte kritisera polisutbildningens metodik och pedagogik, men vi ser att de som gått distansutbildningen klarar sig bättre.

Både Patrik Crafoord och Lars Sundström menar dock att en brist i dagens självskyddsutbildning är att man inte tränar tillräckligt mycket på tillräckligt verklighetstrogna situationer. Även Johan Bertilsson, ansvarig instruktör för självskyddsutbildningen i polismyndigheten i Skåne, menar att det handlar om hur man lär ut det poliserna förväntas kunna.
– Det största problemet är att kopplingen mellan teori och färdighet är för svag. Man har dessutom lärt sig olika ämnen och olika moment ”i stuprör”, och då blir det ännu svårare i en verklig situation. Till exempel så borde man visa hela det taktiska sammanhanget och mängdträna på det, inte bara öva hur man drar upp vapnet ur hölstret. Man lär sig dessutom nödvändig teori mycket bättre och snabbare under korrekt färdighetsträning, säger Johan Bertilsson.

Han stödjer sitt resonemang på forskning som visar att hjärnan påverkas väldigt starkt redan vid ett litet stresspåslag. Vid akut livsfara fungerar en människa på ett helt annat sätt än annars.
– Det du enbart har läst dig till kan du inte tillämpa under stress. Du måste öva på varje moment i dess taktiska sammanhang – i så verklighetstrogna situationer som möjligt, med långsam stegring av stressbelastningen. Det är inte svårt och det sparar tid, men instruktören måste göra rätt. Det behövs för säkrare kunna ingripa och överleva på gatan, säger Johan Bertilsson.

I Skåne får de nyblivna poliserna en halv dags extra träning för att bli bättre på att klara överfallsvåldet. Därefter deltar de i den ordinarie utbildningen på tre dagar per år, som all personal i yttre tjänst får. I Södermanland finns det planer på att ge de nyblivna polisassistenterna upp till en veckas extra utbildning för att de ska bli tryggare i våldsamma situationer.
– För mig är det viktigast att poliserna jag skickar ut har de förutsättningar som krävs för att klara jobbet. Har de inte det så är det mitt ansvar att de får det, säger Mats Kirestam som är länspolismästare i Södermanland.

”Vi äger inte frågan”

Uppfattningen att de nya poliserna inte är tillräckligt väl förberedda på att klara våldsattacker är utbredd. På Polishögskolan vill man att frågan ska undersökas ordentligt.

– Skolans ambition är naturligtvis att leverera aspiranter som är så välutbildade som möjligt, säger Jan Fredriksson, som är gruppchef för utbildning i taktik och konflikthantering på PHS i Solna.
Jan Fredriksson säger att det är viktigt att man som utbildare är lyhörd för de signaler som kommer från polismyndigheterna och att frågan diskuteras bland lärare och instruktörer. Han berättar att kraven på studenterna inte har förändrats de senaste åren, och att det inte är fler som blir underkända nu än tidigare. Senast polisutbildningen genomgick en större förändring var 1998. I samband med det minskade den schemalagda tiden för fysisk träning.

– Vi har mer fokus på kommunikation och konflikthantering i dag. Det hänger också ihop med övergången till bastaktiken. Den innehåller ett mer defensivt förhållningssätt, och det kanske kan vara en orsak till att poliserna upplevs på ett annat sätt än tidigare.

Om polismyndigheterna upplever att de nya poliserna är sämre förberedda idag, så måste frågan utredas ordentligt, menar Jan Fredriksson.
– Om det verkligen ligger till på det sättet så måste det förändras. Då måste man visa vad vi ska förändra i utbildningen, och då ser vi fram emot att göra det. Men det är inte vi som äger den frågan.

En översyn är på gång

Frågan om utbildningen i självskydd är komplex. Det är Rikspolisstyrelsen som har ansvaret för både grund- och vidareutbildning av poliser. Just nu är en översyn av innehållet på gång.

Syftet med att se över utbildningen är att alla poliser det gäller ska ha samma kompetens, oavsett var de arbetar eller har blivit utbildade.
– Vår ambition är att all form av våldsanvändning och taktik ska implementeras i ett och samma koncept, säger Erik Lorinder, handläggare för taktikfrågor på polisavdelningen på RPS.

Arbetet har precis startat, och det kommer att ta ungefär tre år innan det är genomfört. När det gäller fortbildningen är dock ett förslag just nu ute på en remissrunda. Syftet är att öka polisernas förmåga att hantera våldssituationer som ligger lite över det ”normala” – men som de förväntas klara. Enligt förslaget ska poliserna få sammanlagt 17 dagars nationell utbildning under två år.
– Vi tycker att det är för lite. För att kunna agera riktigt professionellt i de här svåra situationerna behövs ännu mer utbildning, och det finns utrymme för det i det nuvarande arbetstidsavtalet, säger Hans Olsson, ombudsman på Polisförbundet.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst