Annons

Annons

De pejlar unga i förort och city

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Ungdomsfylla, droger och grillfester som spårar ur. Sommarens och värmens baksida är välkänd och det är ofta närpoliserna som är i frontlinjen.
– Oavsett hur det ser ut på andra ställen har vi våra problem att jobba med, säger Susanne Liwång, närpolisbefäl på Lidingö.Ungdomsfylla, droger och grillfester som spårar ur. Sommarens och värmens baksida är välkänd och det är ofta närpoliserna som är i frontlinjen.
– Oavsett hur det ser ut på andra ställen har vi våra problem att jobba med, säger Susanne Liwång, närpolisbefäl på Lidingö.

TEXT: Ossian Grahn

REPORTAGE. Det är fredagskväll och en av de första riktigt varma vårdagarna. På Skärsätra fritidsgård på Lidingö genomförs en av flera återkommande poesikvällar. Emma Bjurman, Amanda Jacobsson och Henrik Tunberg är mellan 15 och 16 år. De applåderar artigt efter att ha sett en kompis framträda och börjar sedan småprata med närpoliserna som just kommit in i lokalen. De skämtar, frågar hur man blir polis och undrar om det finns poliser som är som Gunvald Larsson är i filmerna. Susanne Liwång får frågan om hon någonsin använt sitt tjänstevapen och svarar nekande.

Stämningen är så genomtrevlig att det är svårt att föreställa sig de situationer som Susanne Liwång berättat om tidigare under kvällen. Vuxenfria fester i stora villor när föräldrarna är på semester. I tidningsklippen som hon visat beskrivs hur över 100 gäster, inbjudna som objudna, far fram som en gräshoppsvärm och förstör privata hem. Det finns undersökningar som visar att ungdomar i områden som präglas av god ekonomi använder mer alkohol än unga från stökigare förhållanden. På Lidingö finns mycket droger, men det är ingenting som syns ute i samhället. Det förekommer ingen omfattande gatulangning.
– Men naturligtvis har vi försäljningen här också, säger Susanne Liwång och tillägger:
– Skillnaden är framförallt att köpare utifrån inte åker hit.
Hon upprepar vad hon sagt tidigare. Lidingö, där hon själv är uppvuxen och numera bosatt, är ett speciellt område jämfört med andra förorter. För närpoliserna innebär det att det har funnits förutsättningar att arbeta förebyggande bland ungdomar. Tiden har inte bara gått till brandkårsutryckningar för att lösa akuta situationer.

Men nu finns det en oro för att situationen är på väg att förändras.
– Det står och väger. För första gången är det så att vi inte känner ungdomarna, vi vet inte vad de håller på med. Det är jönseriet inne på Stureplan som tar mycket av vår tid. Jag förstår att vi måste hjälpa till, men då ska ingen säga att det satsas på unga, säger Göran Andersson.

Också innan han blev polis arbetade han mycket med ungdomar, bland annat på fritidsgårdarna på Lidingö. Han berättar att fritidsgårdarna här spelar en större roll än på andra ställen i Sverige. Många föräldrar jobbar och reser mycket. Deras barn söker sig till gården för sällskapets skull, för att slippa vara ensamma hemma. De tycker att verksamheten är rolig och uppsöker den på eget bevåg.

Plötsligt är lugnet bortblåst . En man har fallit ihop i sitt hem, en förmodad hjärtattack. Han ligger medvetslös ett 50-tal meter från fritidsgården. Susanne Liwång ger första hjälpen och lyckas få igång mannens hjärta. Räddningstjänstens personal har anlänt och med sig har de en defibrilator, en hjärtstartare.
– Det är helt otroligt att vi inte har någon. Ett barn kan sköta den, men tydligen anses tekniken inte vara nog utprovad, säger Göran Andersson.
Sedan skiner han upp när han känner igen en av brandmännen – en medelålders man som går fram och kommenterar polisernas räddningsinsats.
– Beröm dina kollegor, det gjorde de riktigt bra, säger han.
– En gårdsunge, en av dem jag höll koll på när jag jobbade på fritidsgård, konstaterar Göran när brandmannen åkt iväg.

Samtidigt, inne i city, hinner poliserna på ungdomsroteln inte med att arbeta förebyggande på gator och torg. En stor mängd omhändertaganden tvingar dem att stanna i polishuset. I centrala Stockholm är det fest. En känd skådespelare misstänks för narkotikabrott. Studentskivorna börjar komma igång och uteserveringarna håller öppet.
– För oss är utmaningen att hela tiden nå nya generationer. Vi prioriterar kontakter med de ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet eller utsättas för brott , säger David Beukelmann, rotelchef på ungdomsroteln city.

Han berättar om Mumin-projektet. Tillsammans med Maria Ungdom, socialtjänsten och sjukvården försöker polisen nå unga kriminella med ett tungt missbruk. I anslutning till ett ingripande erbjuds den unge och hans eller hennes familj stöd och behandling.
David Beukelmann slår fast att arbetsmetoden har varit en stor framgång. Dessvärre går den inte att kopiera och sprida i landet eftersom den förutsätter sådant som en dygnetruntöppen avgiftning och en socialjour.
– På mindre orter kanske det bara finns en akutmottagning och då fungerar det inte, säger han.

Stefan Sparring, överläkare och sektionschef för Maria Ungdom, tycker också att Mumin fungerar bra. Han nämner att polisen och de övriga organisationerna som är med redan tidigare hade tät kontakt. Men nu är samarbetet mera formaliserat.
– Vi lär av varandra, säger han.
Stefan Sparring understryker att ungas missbruk i en mening är tämligen konstant över tiden. Men en ny trend är att det finns en stor grupp som inte dricker alls, ändå är totalkonsumtionen i stort sett oförändrad sedan lång tid.
– Det innebär att det finns de som dricker väldigt, väldigt mycket och dem måste vi naturligtvis nå.

Han nämner att det finns en speciell grupp ungdomar som far illa under lång tid utan att myndigheterna får veta det.
– Paradoxalt nog finns det platser som Lidingö där ungdomarna i någon mån lever i en alltför skyddad miljö. Kanske kontaktar lärarna föräldrarna istället för socialen. De unga har pengar och behöver inte begå brott, säger Stefan Sparring.




FAKTA: Mumin mot droger

? Maria Ungdom Motiverande Interventioner (Mumin) syftar till att erbjuda ungdomar behandling i samband med polisingripanden.

? Grundtanken är att personer som ofta grips för narkotikarelaterad brottslighet löper risk att bli livsstilskriminella om de inte får hjälp.

? Samarbete mellan polis, social och sjukvård.

? I samband med en utvärdering konstaterades att 42 procent av de ungdomar som greps av polisen tackade ja till behandling.

Källa: Brå

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser