Det har varit ännu ett tungt år för poliskåren. Avhoppen har fortsatt, påfyllningen av nya poliser har skett för långsamt och vi är nu betydligt färre än de nästan 20 400 poliser vi var under toppåret 2011.
Följden har blivit ett fortsatt skyhögt övertidsuttag, dålig arbetsmiljö, fortsatt låg uppklaringsprocent och utredningshögar som växer. Den senaste Nationella trygghetsundersökningen vittnar om en växande otrygghet bland allmänheten och en ökad utsatthet för brott. Samtidigt har polisers utsatthet för hot och våld i yrket ändrat form och blivit grövre. Några exempel bara från de senaste månaderna:
I augusti knivhöggs polisen Ted Eriksson i Stockholm. I september utsattes hustrun till en polis för ett kidnappningsförsök i södra Stockholm. I oktober sprängdes entrén till polishuset i Helsingborg och en vecka senare avlossades flera skott mot en polismans bostad i Västerås.
”Nu är det inte längre bara vi poliser som anser att polisyrket måste uppvärderas.”
Vi i Polisförbundet har fortsatt att upprepa våra krav mot både Polismyndigheten och mot landets politiker att de måste göra mer för att bemöta den här utvecklingen. Vi har krävt lagändringar, straffskärpningar och att arbetsgivaren lever upp till sina ambitioner om fortbildning och ser till att poliser i yttre tjänst har personlig skyddsutrustning. Vi har pekat på brister i utredningsarbetet och presenterat lösningar. Vi har om och om igen upprepat att vi har en polisbrist och – i växelverkan med er medlemmar – förklarat för politiker och allmänhet vad den får för konsekvenser.
Vi har drivit på i pengafrågan tills regeringen till slut förstod att de var tvungna att skjuta till extra pengar och oppositionspartierna kom med löften om ännu mer. Nu är det inte längre bara vi poliser som anser att polisyrket måste uppvärderas. Även politiker och allmänhet förstår att lönerna måste upp och villkoren förbättras om landets poliser ska bli fler.
Det här är en första viktig delseger. Det kommer att krävas mer och det kommer att krävas flera steg innan polisyrket uppvärderats till en nivå som står i proportion till den komplexitet, det ansvar och de risker som yrket innebär.
Det gläder mig att vi har allmänheten med oss i det här, att de tycker att just poliser framför andra bristyrken ska ha högre löner. Jag tror att det beror på de många fantastiska insatser som uppmärksammats under året. Flera av dem minns jag som nyhetsbilder:
Hundföraren i sommarmörkret. I högerhanden den tunnklädda sexåringen som varit försvunnen i skogen i ett halvt dygn. På vänster sida hunden.
Drottninggatan efter terrordådet. Springande poliser med dragna vapen. Polisbilar överösta med blommor och en aldrig sinande ström av människor som vill tacka och krama.
Göteborg. Polisernas händer mot nazistiska NMR:s sköldar. Händer som pressar tillbaka och håller på plats.
Under året tycker jag att vi fått allmänhetens uppskattning i en omfattning som jag inte riktigt känner igen sedan tidigare. Vi är vana vid att kritiseras. Nu har man återkommande lyft fram vår kompetens, vår professionalitet och vår medmänsklighet. Vi har återkommande mötts av människors öppet manifesterade tacksamhet. Ljusglimtar i det tunga.
Jag vill tacka er alla för året som gått och för allt arbete ni lagt ner. Jag hoppas att ni snart får tid att hämta andan och samla kraft. Nu ser vi fram emot en faktisk uppvärdering av ett av de viktigaste yrkena som finns.
Lena Nitz
ordförande Polisförbundet