Nu har alla regioner knutit ihop säcken och slutit avtal i enlighet med den omdiskuterade centrala överenskommelsen som gjordes i april. Den 25:e juni får de flesta sina nya löner.
Nu har alla regioner knutit ihop säcken och slutit avtal i enlighet med den omdiskuterade centrala överenskommelsen som gjordes i april. Den 25:e juni får de flesta sina nya löner.
– Vi blev klara redan i maj och utöver Rals:en får poliserna ett medel på 1000 kronor, säger Lars Håkan Skoog, som är förhandlingsansvarig i Polisförbundet Öst.
I Öst har man enligt honom satsat pengarna kopplade till de nya karriär och utvecklingsvägarna, Kuv, på personer som är äldre i funktioner i yttre tjänst.
– En sorts mutpeng, för att vi vill att de ska vara kvar ute.
Enligt honom har det knappast varit någon förhandling att tala om utan man har fört resonemang med arbetsgivaren och rör sig mot samma mål.
– Vi har ju kanske inte riktigt lärt oss det här nya sättet att jobba än, men nu har ju arbetsgivaren fått i uppdrag att uppvärdera polisyrket, säger han.
Även om Lars Håkan Skoog tror att vi måste vänta till 2020 innan man kan säga säkert att det blivit som det var tänkt, så tycker han att ambitionen att förbättra lönerna har fått genomslag.
– Om vi får det här att rulla och det blir varaktigt så kommer vi få en uppgradering av yrket. Vi har gjort av med pengarna och vi har fått mer därtill, säger han.
I Nord berättar Polisförbundets ordförande Johan Claesson att det inledningsvis gick lite knackigt med förhandlingarna.
– Vi var långt ifrån varandra, fack och arbetsgivare. Men det löste sig när vi åkte på ett avtalsinternat, säger han.
Han menar att den centrala överenskommelsen inte var lika väl förankrad hos arbetsgivaren regionalt som den var inom facket. För även om alla inte varit överens, så var de fackliga företrädarna på avtalssidan väl insatta i innehållet.
– Vi hade ett onödigt stort informationsövertag och fick ta på oss att informera lite och sedan var det som att proppen gick ur och vi har varit överens om det mesta, säger Johan Claesson.
Han säger också att Nord har haft bra diskussioner med andra regioner, främst Bergslagen och Stockholm och att man har haft hjälp av det.
I reda löner har man, enligt Johan Claesson, försökt ”måla med bred pensel” uppnå att så många som möjligt ska få känna av en löneökning. Kuv:en har man valt att satsa på utbildningstunga grupper som barnutredare och vissa trafikgrupper.
Angående de diskussioner som följde på det centrala avtalet tror Johan Claesson att alla har lärt sig något av dem, även om tonläget ibland var högt. Men då parterna är överens om att reallönerna ska upp så tycker han att förutsättningarna att lyckas med det borde vara goda.
Per Andreasson är ordförande i Bergslagen, där man slöt avtal så sent som i fredags. Han tycker att resultatet känns okej.
– Det är fördelat på ett sätt som vi är överens om, men det ska ju räcka för två år och med tanke på det så är det ju inte mycket mer än den övriga arbetsmarknaden har, säger han.
Det lägsta påslaget man ska kunna få, om det inte finns en särskild lönebild, är 1500 kronor i Bergslagen. Hur mycket kommer att vara en individuell bedömning. Kuv:en har i Bergslagen främst satsats på femåringar och en lägstanivå på 29 500 och i en andra del på tioåringar som ska ha lägst 32 500.
Man har också satsat på att få upp lägstalönerna för hundförare, regionala insatsgrupper och kommunpoliser. Kommunpoliser ska tjäna lägst 38 000 och de andra två grupperna, som Per Andreasson vill ha in under Kuv:en, ska tjäna lägst 30 000.
– Vi känner oss nöjda utefter de förutsättningar vi har och hänger väl med arbetsmarknaden, men vi har inte kunnat göra vad medlemmarna förväntar sig, säger Per Andreasson.
När Polistidningen frågar vad han tror medlemmarna förväntar sig svarar han att det är svårt att vara nöjd när politikerna lovar mellan tre och sex tusen i löneökningar i debatten inför valet.
Polisförbundet Syds ordförande Sophia Willander tycker att samtalsklimatet har varit betydligt bättre än i föregående Ralsen den här gången, men kopplar på Johan Claessons resonemang om att arbetsgivarsidan, bortom den centrala nivån, inte är lika insatt som man är på den fackliga sidan. Det ger facket en delvis otacksam roll.
– De hänvisar medarbetarna med sina frågor till oss. Det gör att många verkar tro att det är vi som sätter lönen – men det är ju arbetsgivaren.
Hon menar att det är en prioriterad fråga för medlemmarna att gruppchefer och sektionschefer behöver ha bättre kunskap om lönesättningen och ta det på större allvar.
I Syd har man, enligt Sophia Willander, valt att satsa på det man tidigare kallat sexåringar, men som hunnit bli sjuåringar.
– Vi har varit ganska strikta mot de nya för att i Syd var det verkligen dags att skicka upp hela det kollektivet. Det är de som vi anser att arbetsgivarna i princip är skyldiga pengar. De har hamnat på fel sida målsnöret så många gånger nu.
Hon syftar här på personer som inte är särskilt lönesatta eller chefer.
Det är också här Kuv:en har landat i Syd, enligt Willander.
Man har löst det så att en tredjedel av kollektivet kommer att höjas vid varje av de tre tillfällen denna Ralsen. I och med att man inte satsat extra på de lite yngre poliserna, vilket varit fallet i flera föregående år, blir det enligt Syds ordförande ganska rejäla procentuella kliv för vissa.
Syd var en av de regioner som stod bakom förbundsstyrelsens förslag att skriva under avtalet i april och Sophia Willander tror att alternativet hade blivit sämre. Den här gången menar hon att man i alla fall har sluppit trolla med knäna för att få det att gå ihop.
– Men vi måste ha mer pengar. Vi är inte i närheten av där vi vill att svensk polis ska vara. Detta kan inte vara satsningen. Möjligtvis ett av stegen.
