Till hösten startar Polisen en komprimerad polisutbildning för civilanställda. Men risken är att det blir en gräddfil som skapar sprickor i kåren. Det befarar fackliga representanter som Polistidningen har talat med.
Till hösten startar Polisen en komprimerad polisutbildning för civilanställda. Men risken är att det blir en gräddfil som skapar sprickor i kåren. Det befarar fackliga representanter som Polistidningen har talat med.
I mitten av mars gick Polismyndigheten ut i media och berättade om sina planer på att starta en komprimerad polisutbildning på ett och ett halvt år för civilanställda. Utspelet kom som en överraskning för Polisförbundets representanter, som var mitt uppe i en diskussion med myndigheten om förutsättningarna för en sådan utbildning.
Myndigheten står dock fast vid att dra igång redan till hösten. Inledningsvis handlar det om att få ihop två klasser med totalt 40 studenter. Målgruppen är civilanställda kriminaltekniker, forensiker, it-forensiker och utredare som har jobbat minst två år inom Polisen och har en relevant akademisk examen i bagaget. En förutsättning är att personerna har funktioner där de skulle ha nytta av polisiära befogenheter.
Än så länge är det inget lärosäte som har tagit på sig att anordna den så kallade funktionsutbildningen och det finns ingen färdig utbildningsplan, enligt Tomas Rosenberg, ansvarig sektionschef på Polisens HR-avdelning.
– Vi är i färd med att gå ut med en intresseanmälan till de lärosäten som genomför polisutbildningen. Sedan får det aktuella lärosätet ta fram utbildningsplanen utifrån de mål som Polismyndigheten sätter upp.
Kommer det gå att få ihop en utbildning så snabbt?
– Det är kort om tid och därför har vi inte sagt något exakt datum, utan bara att ambitionen är att utbildningen startar någon gång under hösten 2019.
Polisförbundets styrelse har inte tagit ställning till den nya funktionsutbildningen, bland annat därför att det inte finns något färdigt upplägg att ta ställning till. Men förbundets kansli har skickat ut så kallade talepunkter till förbundsregionerna med frågor och svar om utbildningen. Där kan man läsa att förbundet är positivt till grundtanken om att pröva nya vägar för att få fler poliser. Det viktiga är att man inte tummar på vare sig antagningskraven eller de krav som ställs på de färdigutbildade poliserna. Att klara en polisutbildning på ett och ett halvt år anses möjligt om studenterna har rätt förkunskaper och kan hålla ett högt studietempo. Kansliet bedömer också att det är små volymer som kommer att utbildas till yrket på det här sättet.
Per Andréasson, ordförande för Polisförbundet Bergslagen, är inte övertygad om den saken.
– Myndigheten säljer in det som en marginell företeelse. Men man har redan startat en utbildning till nationella insatsstyrkan och bombtekniker som riktar sig till personer med militär bakgrund.* Nu kommer de civila utredarna som nästa steg.
Han tror att dörrarna kommer att öppnas fullständigt inom något år.
– Man kommer att utbilda så många det finns kapacitet för. Jag tror att det kommer att bli en jättestor grej.
Per Andréasson befarar att det kommer att leda till spänningar mellan grupper av poliser som har kommit in i yrket på olika sätt.
– Några har gått den vanliga utbildningen och tvingats ta studielån, levt på 15 000 i månaden under praktiken och fått en ingångslön på 26 000. Sedan har du civila som har fått betalt under utbildningen och garanteras fortsatt tjänst i sin gamla funktion med bibehållen lön.
Han kallar det senare ”en riktig gräddfil” till yrket.
– Jag kommer inte att kunna rekommendera någon att gå grundutbildningen till polis. Tipset blir i stället att söka sig till polisen som civil utredare så att du kan få en betald funktionsutbildning.
Hur tycker du att Polisförbundet ska ställa sig till det här då?
– Det är ingen mening att bara säga nej, men Polisförbundet bör redovisa för arbetsgivaren att det måste vara lika bra villkor för poliser som går grundutbildningen som för de som går en funktionsutbildning.
Även Johan Claesson, ordförande i förbundsregion Nord, ser att löneskillnader mellan poliser kan bli ett problem.
– Det kan bli ett rejält skav, först under aspiranten och sedan när de här personerna går tillbaka till myndigheten som poliser men har kvar sin civila lön eller får den höjd efter att ha fått utökad kompetens.
Katharina von Sydow, ordförande i förbundsregion Väst, är i grunden positiv till att pröva en ny väg för att få fler poliser. Det viktiga, enligt henne, är att kraven på studenterna är desamma, oavsett utbildningsform. Men hon ser en risk att den ordinarie polisutbildningen kommer att tappa i attraktionskraft.
– Varför ska man gå den särskilda polisutbildningen om man i stället kan läsa till en bredare akademisk examen, börja hos polisen som civil och sedan få en betald utbildning till polis?
Hon tycker att man måste vara vaksam på vad som händer med söktrycket på grundutbildningen. Tomas Rosenberg på polisens HR-avdelning ser ingen risk för att grundutbildningen kommer att konkurreras ut.
– Det kommer inte att vara jättemånga som går en funktionsutbildning eftersom det styrs av verksamhetens behov av anställda med polismans befogenhet i vissa funktioner. Det finns ett större behov av poliser som går grundutbildningen och som inte är destinerade till en viss arbetsuppgift utan har alla vägar öppna inom myndigheten.
Men vägarna är ju öppna även för de som har blivit poliser genom en funktionsutbildning. Eller kan ni tvinga dem tillbaka till sina gamla funktioner?
– Nej, om de vill söka något annat så är det deras fulla rätt, men det är inte syftet med funktionsutbildningen.
Vad kommer det bli för volym på funktionsutbildningarna på sikt?
– Vi utgår från vad verksamhetens behov är, och därför är det svårt att säga exakt. Men ambitionen är att externrekrytera till kommande omgångar utifrån de förkunskapskrav som vi har bestämt.
Vad är det för grupper ni tänker på då?
– Det kan vara personer som har arbetat med utredning på andra myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan eller på socialförvaltningar till exempel.
Ser du någon risk för konflikter mellan olika grupper av poliser när vissa får betalt under studierna och en högre ingångslön?
– Den risken kan finnas i enskilda fall. Samtidigt kräver vi att de som ska gå funktionsutbildningen har en akademisk examen sedan tidigare. Så de har inte mindre i studielån. De har förvärvat en kompetens innan de började hos Polisen.
Fackförbundet ST, som organiserar civilanställda inom Polisen, tycker att kompetensutveckling är bra. Men ordföranden Pär Renberg undrar om det inte skulle gå snabbare att ändra lagen så att civilanställda får de utökade befogenheter som de behöver i sina funktioner.
– Ska de gå en funktionsutbildning blir det en transportsträcka innan de kan börja leverera så att säga.
Kan de inte behöva en utbildning för att hantera ökade befogenheter?
– Det kanske kan krävas att man bygger på med vissa moduler, men inte nödvändigtvis en hel polisutbildning.
Hur stort är intresset bland era medlemmar att utbilda sig till poliser?
– Svårt att säga för vi har inte gjort några undersökningar om det. Det är ingen fråga som vi har drivit i alla fall.
* I mars påbörjades en funktionsinriktad utbildning till polis inom Nationella insatsstyrkan och bombskyddet. Utbildningen arrangeras av Umeå universitet och riktar sig till personer med erfarenhet från andra vapenbärande myndigheter.
Så funkar funktionsutbildningen
Målgrupp
- Civilanställda som har ett behov av polisiära befogenheter i sina nuvarande funktioner.
Kvalifikationskrav
- Relevant akademisk examen (juridik, beteendevetenskap eller annan samhällsvetenskaplig inriktning) eller likvärdig kompetens.
- Minst två års erfarenhet av utredningsarbete eller motsvarande.
- God prognos att klara en mycket hög studietakt.
- Klarar samma tester hos Rekryteringsmyndigheten som sökande till den ordinarie polisutbildningen.
Längd
- Ett och ett halvt år inklusive sex månaders aspirant.
Villkor
- Full lön under utbildningen.
- Får studielitteratur, övernattningar och resor betalda av arbetsgivaren.
- Ingångslön som färdig polis: samma som den tidigare lönen som civil plus påslag för utökad kompetens.
Källa: Polismyndigheten