Vågen av gängskjutningar i Stockholm har präglat Linda Holmqvist Borgsveds vardag de senaste åren. Det har blivit många turer till stadens utsatta förorter för att träffa familjer som har förlorat en son, bror eller pojkvän.
– Ofta hamnar vi i miljöer som är hårt belastade, där polisen har lågt förtroende. Stämningen kan vara aggressiv. Vi får höra att vi inte bryr oss om människorna som bor där, och inte gör något för att få fast de som skjuter.
Linda är Family Liaison Officer, FLO. Hon jobbar i stort sett bara i mordutredningar och har enkelt uttryckt tre uppgifter: Att hålla de anhöriga informerade om vad som händer i fallet. Att avlasta utredningsledaren från de anhörigas frågor. Och att samla information från den dödes närmaste krets.
Hon följer de anhöriga hela vägen från de inledande förhören fram till en eventuell dom. Mest intensivt är det i början av utredningen. När Linda blir inkopplad har familjen som regel redan fått dödsbudet, men hon vill ändå komma ut och träffa dem så snart som möjligt.
– Jag ringer upp en förälder, en sambo eller ett syskon och frågar om de kan samla alla, så att vi kan ses. Hittills har ingen sagt nej.
Dagen därpå åker hon och en FLO-kollega ut för att presentera sig. Att knacka på hos de anhöriga, strax efter ett mord i kriminella kretsar, är en kalkylerad risk. Det kan bli explosivt när akut sörjande, och i värsta fall hämndlystna, släktingar och vänner trängs ihop i ett vardagsrum.
– Vi kliver in i miljöer där vi inte har kontroll, men vi har alltid ett säkerhetstänk. Vi kollar vilka bilar som står utanför, vilka namn som står i porten och gör slagningar för att få en bild av vad som väntar oss där inne.
linda holmqvist borgsved
Ålder: 46 år.
Bor: I Stockholm.
År i tjänst: 10.
Bakgrund: Jobbade som socionom innan hon blev polis. Som polis har hon jobbat i yttre tjänst, utrett sexualbrott och jobbar numera på regionala utredningsenheten för grova brott i Stockholm.
Fritidsintresse: Har tagit upp fotografering med en kollega för att balansera jobbets mörka sidor med att fota vackra saker.
Linda har inte råkat ut för några allvarliga saker, men det har blivit hotfullt några gånger.
– Det har hänt att det har ramlat in kusiner och kompisar, som har haft med polisen att göra tidigare, och som inte är glada att se oss. Men har vi bara lyckats sälja in oss hos föräldrarna eller sambon, så brukar de respektera att vi är inbjudna av familjen.
En FLO:s prio nummer ett är att vinna de anhörigas förtroende. Men det kan vara en rejäl uppförsbacke, enligt Linda. Det finns en tystnadskultur. Folk är rädda för att berätta. Och den bistra sanningen är att polisen ofta misslyckas med att klara upp mord i den här miljön.
– Jag kan ju inte lova de anhöriga att vi kommer att ta den som gjorde det. Jag försöker förklara varför de här brotten är svåra att utreda, och jag kan beskriva vilka enorma resurser vi ändå lägger på att göra det. För egen del kan jag lova att jag kommer att finnas till hands och hålla familjen informerad hela vägen.
Ibland slår hon huvudet i väggen. Men i bästa fall kan hon bryta igenom och få viktig information från de anhöriga.
– Även i svåra miljöer måste man försöka. Förr eller senare är det någon som får nog och vill berätta. Har jag lyckats bygga upp ett förtroende, kanske det är mig de vänder sig till. Knepet är att finnas med i utredningens alla led, och visa medmänsklighet i svåra stunder.
I rollen som FLO ingår att göra i ordning kroppen innan den ska visas för de anhöriga. Det handlar om att göra det bästa av en dålig situation, tänker Linda.
– Har personen blivit skjuten genom ögat, kanske man sätter för en lapp. Någon gång har jag frågat en mamma om hennes son hade någon favoritkeps, så att jag kunde dra den över kulhålet i hans huvud innan visningen.
Hon har sett så många varianter av sorg i sitt arbete. Vissa snyftar stilla i ett hörn, andra skriker ut sin förtvivlan. En del svimmar vid åsynen av en död anhörig, andra kastar sig över kroppen och kysser ansiktet.
– Jag kan hantera döda kroppar, men att se sorg är fortfarande jobbigt, säger Linda.
Ja, hur orkar du hålla på med det här?
– Det är en krävande roll, och det är inte alla som gillar den. Jag kan ju inte säga att det är ett roligt jobb, men det är väldigt intressant.
Jobbar du som FLO hela tiden?
– Nej, det blir för tungt. Man måste varva med andra utredarjobb. Jag har bra chefer som förstår det.
Får du någon slags debriefing?
– Det finns utrymme för det om man vill. I mordutredningar är vi alltid två FLO och då är vi varandras bästa stöd.
så blir du flo
Du behöver vara polis, ha en gedigen erfarenhet som utredare och bli antagen till myndighetens FLO-utbildning.
Bruket av FLO kommer från Storbritannien där rollen har funnits sedan 80-talet. Men det var efter en hårt kritiserad mordutredning i mitten av 90-talet, där de anhöriga bemöttes illa, som den engelska polisen skapade en särskild utbildning för FLO och såg till att renodla rollen. Numera räknas FLO som den tredje största framgångsfaktorn i brittiska brottsutredningar, efter DNA och fingeravtryck.
Även i Sverige sätts stort hopp till användningen av FLO-utredare. Polismyndigheten har gått igenom alla utredningar av skjutvapenmord i region Stockholm under åtta år, och resultatet tyder på att chansen till uppklarning ökar om det finns en FLO i utredningen.*
flo inom polisen
Det finns 32 stycken FLO-utbildade poliser i Sverige, fördelade på samtliga polisregioner.
FLO-utredarna har utbildats inom ramen för ett pilotprojekt, som är på väg att permanentas.
Planen är att rollen som FLO ska skrivas in i PUG – polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott.
Källa: Noa
Linda tror också att FLO:ns arbete kan ge ringar på vattnet utanför en utredning. Om polisen bemöter en mamma som förlorat sin son på ett schyst sätt, kommer hon att berätta det för sina väninnor och släktingar. Sker ett nytt mord i samma miljö kanske inställningen till polisen är bättre från start.
– I ett ärende fick min kollega en inkörsport på det sättet. De anhöriga hade hört från mamman i en tidigare utredning att FLO-utredarna var bra människor.
