Regeringen vill att Snabbare lagföring ska permanentas och kunna användas i hela landet från 2022. Det framgick redan i 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet som presenterades i höstas. Men det är först nu som försöksverksamheten har fått en heltäckande utvärdering. I rapporten Snabbare lagföring går Brottsförebyggande rådet, Brå, på samma linje som regeringen: ”Det finns både tydliga fördelar och nackdelar med Snabbare lagföring. Efter en sammanvägning av dessa är Brås övergripande slutsats att det finns goda skäl att fortsätta och utvidga verksamheten.”
Vad är snabbare lagföring?
Ett regeringsuppdrag där flera av rättsväsendets myndigheter deltar.
Målet är att minska tiden från begånget brott till straff till 2–6 veckor.
Uppdraget omfattar mängdbrott som stöld från butik, olovlig körning och narkotikabrott.
Snabbare lagföring har testats i norra Stockholm sedan 2018. Brås utvärdering visar på rejält kortade handläggningstider i de mängdbrottsärenden som omfattas av snabbförfarandet. Tiden från registrerad misstanke till avslut har mer än halverats. Störst effekt syns hos Åklagarmyndigheten där handläggningstiden har gått ner med närmare 80 procent. Hos Polisen och tingsrätterna har tiderna kortats med mellan 40 och 60 procent.
Enligt utvärderingen finns det inget som tyder på att Snabbare lagföring går ut över annan utredningsverksamhet inom polisen. Brå har tittat på två brottstyper i Stockholm nord som har legat utanför snabbförfarandet och konstaterar att antalet öppna ärenden har minskat i dessa (våldsbrott och tillgreppsbrott exklusive stöld i butik). Det verkar alltså som att Snabbare lagföring har lättat på trycket för utredarna på lokalpolisområdena, eftersom enklare utredningar kan avslutas redan i jourverksamheten.
Snabbare lagföring bygger på att poliser gör större delen av utredningen direkt på brottsplatsen. Det kan vara tidsödande och det har funnits farhågor om att annat polisarbete ska bli lidande. Men poliserna som Brå har pratat med upplever det inte så. Förmågan att hantera akuta larm har inte påverkats, enligt dem. Brå varnar ändå för att andra uppgifter, till exempel det brottsförebyggande arbetet, kan få stryka på foten.
ETT ANNAT ARBETSSÄTT
Snabbare lagföring bygger på att poliser ska göra mycket av utredningen direkt på brottsplatsen.
Jourförundersökningsledare ska finnas tillgänglig på telefon som stöd.
Tanken är att samma förundersökningsledare sedan ska avsluta utredningen på jouren, och inte lämna ärendet vidare till en utredningsenhet.
Brå flaggar också för att Snabbare lagföring kan innebära problem för de misstänktas rättssäkerhet. Brå har följt med poliser på fältet och konstaterar att många av dem är kompetenta brottsutredare. Däremot har en del svårt att informera de misstänkta på ett sätt som blir begripligt. Det kan vara ett problem eftersom polisen rutinmässigt använder fullmakt för godkännande av strafföreläggande i Snabbare lagföring. Det betyder att den misstänkte på plats, i en pressad situation, ska ta ställning till om han eller hon ska acceptera ett bötesstraff på en viss nivå.
Misstankar som handläggs inom Snabbare lagföring behöver inte samordnas med tidigare misstankar mot samma person, vilket är en anledning till att handläggningen går snabbare. Undantaget från principen om ärendesamordning är populärt bland poliser, enligt Brå:s rapport, eftersom nya enkla ärenden inte läggs ihop med gamla svårutredda surdegar.
särskilda verktyg
Inom Snabbare lagföring har myndigheterna fått större möjlighet att använda fullmakt för godkännande av strafföreläggande och så kallad tillgänglighetsdelgivning.
Det betyder att en misstänkt som erkänner brott kan acceptera ett strafföreläggande direkt vid polisingripandet, eller få en preliminär tid för huvudförhandling.
Men det finns också skeptiker. En tingsrättsdomare påpekar att undantaget innebär att likvärdiga brott kan leda till olika påföljd, beroende på om de hanterats inom Snabbare lagföring eller utanför försöksverksamheten. Om ärenden döms tillsammans blir följden ett reducerat straff. Men sker ingen samordning döms varje brott för sig och till sitt fulla straffvärde. Enligt vissa av de intervjuade är det också ett avsteg från grundläggande regler i straffrätten om rätten att dömas till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten.
Brå poängterar att Snabbare lagföring förutsätter att poliserna på fältet får stöd av kunniga och engagerade jourförundersökningsledare. I den enkät som myndigheten har gjort till ingripandepoliser kommer det fram att det stödet varierar. Polistidningen har tidigare skrivit om att poliser i försöksverksamheten har haft problem att nå förundersökningsledare på kvällar och nätter. Att bemanna jourverksamheten med kompetenta förundersökningsledare blir en nyckelfråga för Snabbare lagföring, anser Brå.
Myndigheten har även haft i uppdrag att utvärdera den del av försöksverksamheten som är inriktad på unga lagöverträdare. Utvärderingen visar att det så kallade ungdomsspåret inte har använts särskilt mycket. Brå har inte heller kunnat göra adekvata jämförelser med ungdomsärenden som hanterats på vanligt sätt.