Enligt Brottsförebyggande rådet finns det en stark koppling mellan berusning och framför allt olika typer av våldsbrott. Men särskilt mycket forskning har hittills inte gjorts på hur poliser hanterar, eller borde hantera, alkoholpåverkade misstänkta.

För att komma till rätta med detta gjordes nyligen en studie där forskare undersökte svenska polisers syn på och hantering av alkoholpåverkade personer misstänkta för brott. Studien var ett samarbete mellan psykologiforskare vid Göteborgs universitet, Angelica Hagsand och Daniel Pettersson, och forskare vid Florida International University i USA.

I studien fick poliser svara på enkätfrågor om deras erfarenheter av att hantera alkoholpåverkade personer misstänkta för brott. 87 procent av de 133 poliser som svarade på enkäten uppgav att det i deras yrkesutövning var vanligt eller väldigt vanligt att interagera med alkoholpåverkade misstänkta. Det visade sig också i enkätsvaren att många kände sig osäkra på hur de ska agera i dessa situationer eftersom det ofta saknas uttalade lokala riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade misstänkta, och några nationella riktlinjer finns heller inte. Därmed blir det upp till den enskilda polisen att besluta om förhör med den misstänkta ska ske direkt efter brottet när denna fortfarande är berusad eller vänta ett antal timmar – eller dagar – tills personen nyktrat till.

Ungefär 50 procent av poliserna i studien uppgav att de låter alkoholpåverkade misstänkta nyktra till innan de blir förhörda, vilket kan jämföras med resultaten i en motsvarande amerikansk undersökning där endast 7 procent uppgav att de lät misstänkta nyktra till. I den svenska studien uppgav cirka 45 procent att det beror på situationen om de förhör den misstänkta direkt eller om de låter personen nyktra till först. Bara 5 procent uppgav att de förhör misstänkta när de är berusade.

Trots att en relativ majoritet avvaktar med förhör svarade en tredjedel av poliserna att de tror att berusade misstänkta rapporterar flest detaljer i förhör direkt efter ett brott när de fortfarande är alkoholpåverkade. En anledning som uppgavs till att de tillåts nyktra till först var att det inte är juridiskt lämpligt att förhöra berusade misstänkta eftersom den misstänkta måste vara medveten om vad som händer och vad den säger för att uttalandena ska kunna hålla i rätten.

Forskarna bakom studien avslutar med att konstatera att resultaten synliggör flera problem som skulle behöva adresseras. De noterar bland annat det problematiska i att många poliser förlitar sig på en subjektiv uppskattning av misstänkta personers alkoholpåverkan, och att avsaknaden av uttalade riktlinjer för när och hur berusade ska förhöras skapar problem för rättssäkerheten. Om det är upp till den enskilda polisens subjektiva omdöme huruvida en misstänkt ska förhöras direkt eller efter att denna nyktrat till så innebär det att alla inte behandlas lika inför lagen.