I dag är 34 procent av Sveriges poliser kvinnor. Men fram till en bit in på 50-talet var det bara män som kunde bli poliser. En av pionjärerna var Eine Johansson som kom till Sverige som finskt krigsbarn och började jobba som polis i Kiruna 1955. Då var hon först aspirant under våren och sommaren. Utbildningen började hon först hösten samma år. En vanlig tågordning på den tiden. Polistidningen träffade Eine Johansson 2018 och det mötet kan ni läsa om här.
Hon beskriver en ganska ensam och svår tillvaro för kvinnor som var poliser på den tiden. Och en ständig kamp som banat vägen för en mer jämställd kår.
Den första kvinnan i en chefsroll inom Polisen var Karin Värmefjord i Ludvika som blev polismästare 1981. Sedan oktober 2021 är Charlotte von Essen chef för Säkerhetspolisen som första kvinna på den posten. Den första kvinnan som blir rikspolischef har vi dock inte sett ännu.
Däremot valde Polisförbundet i höstas för andra gången i rad en kvinna på ordförandeposten. För dem som inte har koll på Katharina von Sydow finns läsning här.
Lämnade över ordförandeklubban gjorde Lena Nitz, som var den första kvinnan på posten som förbundsordförande. Även hon fick ge en avslutande intervju.
Lena Nitz har nu lämnat Polismyndigheten och arbetar som expert inom brottslighet och trygghet på arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv.
Att Polisen fortfarande har utmaningar när det kommer till jämställdheten visar sig på flera sätt. I ett reportage om varför det blivit så svårt att få poliser att vilja utreda nämns att det kan ha att göra med förändrad könsfördelning. Utredarfunktionen har nämligen gått från att vara mansdominerad till att bli kvinnodominerad.
– Då sjunker lön och status. Så är det i alla yrken. Man kan se samma sak bland läkare och jurister i dag, säger Lena Matthijs, polis och adjunkt på polisutbildningen i Borås, i reportaget.
Lena Matthijs var också en av Polistidningens krönikörer under det gångna året och hennes reflektioner efter påskupploppen kan du läsa här.
Några som gärna vill ha fler kvinnor på plats är Säpo och livvaktsverksamheten. Det har de uttalat i flera mediala sammanhang och inte minst aktualiserades det inför valet 2022 då många av skyddspersonerna var just kvinnor. Polistidningen träffade i samband med valet Lina under hennes och hennes kollegas arbete med att upprätthålla säkerheten kring en partiledare.
En annan pionjär vi gärna tipsar om en dag som denna är polisforskaren Mia-Maria Magnusson. Hon var först med att doktorera inom ramen för sin polisanställning. Det hon gjort är att skapa ett verktyg med vilket man kan förutse var en skjutning riskerar att ske. Hon hoppas på en mer framskjuten plats för forskningsbaserade metoder inom polisarbetet. Om du missat intervjun med Mia-Maria Magnusson kan du läsa den här.
På Eine Johanssons tid hänvisades ofta kvinnorna till att jobba med sexualbrott. Då kallades det för snuskbrott och hade låg status. Kanske behöver man fortfarande jobba på att höja statusen för att utreda den här typen av brottslighet. En som brinner för att förmedla rätt och fel i lagens mening avseende sex är Therese Gradin i Dalarna. Hon är utredare i en sexualbrottsgrupp som bara arbetar med våldtäkter. Polistidningen träffade henne i våras.
