I diskussionen om vem som visste vad om Mats Löfvings mående har uppmärksamhet riktats mot den tidigare polischefens tjänstevapen och hur det hanterades när Löfving-Staaf-affären började rullas upp kring årsskiftet. Polistidningen begärde tidigare i år ut dokumentationen av hur vapnet hade hanterats och fick beskedet att det som fanns var en kvittens på inlämnat tjänstevapen som hade hittats hos vapengruppen i polisregion Stockholm. Men när vi begärde ut kvittensen avslog Polisen med hänvisning till en sekretessregel som skyddar uppgifter om Polisens särskilda personsäkerhetsarbete.*
Polistidningen överklagade till kammarrätten och skrev bland annat att handlingen borde kunna lämnas ut eftersom föremålet för Polisens personsäkerhetsarbete i det här fallet, det vill säga Mats Löfving, är avliden. Vi pekade också på att det borde finnas enstaka uppgifter i kvittensen som var kända sedan tidigare eftersom Polisen själv hade gått ut med dessa, till exempel Mats Löfvings namn och uppgiften om att kvittensen var utfärdad av vapengruppen i Stockholm. Vi argumenterade också för att kvittensen eventuellt innehåller en del harmlösa uppgifter som diarienummer, namn på handläggare och uppgifter om organisatorisk tillhörighet för den som utfärdat kvittensen.
Men Kammarrätten i Stockholm fastställde Polisens beslut att inte lämna ut kvittensen i någon del. Kammarrätten hänvisade till att den aktuella sekretessregeln skyddar Polisens handläggningsmetoder och rutiner i personsäkerhetsärenden. ”Enbart den omständigheten att skyddspersonen – som i detta fall – är avliden medför därför inte att det står klart att uppgifterna helt eller delvis kan röjas utan fara för att verksamheten skadas”. Domstolen bemötte inte Polistidningens argument om att handlingen borde innehålla redan kända eller harmlösa uppgifter.
* 18 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen.