”Att förhör med personer som bevittnat en händelse hålls så snart som möjligt i förundersökningen…är viktigt för att förhöret så långt som möjligt ska spegla det verkliga händelseförloppet”. Det skriver Magnus Johansson i motiveringen till sitt beslut.
Han påpekar att det också är viktigt att det sker under former som minimerar risken för att den hördes minnesbilder (medvetet eller omedvetet) påverkas av vad andra personer som bevittnat händelseförloppet har berättat.

Magnus Johansson, vice överåklagare
Foto: Lars Dareberg/Åklagarmyndigheten
Det var i början av januari i år som en polispatrull befann sig i Huskvarna utanför Jönköping för att kontrollera en man som enligt Polismyndigheten hade visat tecken på psykisk ohälsa. I samband med kontrollen angrep mannen två poliser med ett stickvapen. Den ena polisen skadades allvarligt. Den andra polisen kom undan med lindrigare skador och lyckades skjuta den misstänkta gärningsmannen i benet så att han kunde gripas.
Polisförbundet i region Öst är kritiskt till att polisen som sköt verkanseld vid tillfället förhördes om detta direkt när han återkom till polisstationen utan närvaro av facklig representant eller offentlig försvarare. Förbudet har därför gjort en anmälan om tjänstefel mot den ansvariga förundersökningsledaren – en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren.
Brottsanmälningar mot åklagare vid Särskilda åklagarkammaren prövas av överåklagare eller vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum. Ärendet hamnade på vice överåklagare Magnus Johanssons bord och ser alltså inte skäl att inleda förundersökning. ”Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren”, står det i beslutet.
En av de saker som Polisförbundet kritiserade i sin anmälan var att polisen pressade att delta i förhör, eftersom det ställdes upp som ett villkor för att han skulle få delta i ett avlastningssamtal med sina kollegor. Som nämnts ovan anser Magnus Johansson alltså att beslutet att hålla förhör före avlastningssamtal var berättigat. Det här för att den berörda polisens minnesbilder inte skulle påverkas av andra.
Det samma gäller beslutet att delge honom misstanke vid förhöret. Magnus Johansson skriver att det är en bedömningsfråga vad som utgör skälig misstanke och att ”utrymmet för att göra olika bedömningar måste tillåtas vara ganska stort, innan den kan sägas vara så felaktig att den närmar sig straffbar nivå”. Han skriver också att regeln om att den som är skäligen misstänkt ska underrättas om misstanken vid första förhöret finns där för att skydda den misstänkte så att den ska kunna utnyttja bland annat sin rätt att inte bidra till utredningen om sin egen skuld. Mot den bakgrunden bedömer Magnus Johansson att den ansvariga åklagaren inte åsidosatte sina uppgifter som förundersökningsledare när han gav direktiv om att polisen skulle delges misstanke vid förhöret.
”Inte heller vad som i övrigt anförs i anmälan medför att det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”, avslutar Magnus Johansson den skriftliga motiveringen.