”Att äga fastigheter har blivit ett sätt för kriminella att både tvätta och tjäna pengar på.” Det slår regeringen fast i ett pressmeddelande. Därmed anses det också finnas en risk att myndigheter sluter hyresavtal med hyresvärdar som visar sig ha kopplingar till kriminell verksamhet. Det i sin tur kan äventyra säkerheten.

Det är Polismyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården som tillsammans har fått ett uppdrag från regeringen. Det går ut på att identifiera och ta fram metoder för att minimera säkerhetsrisker kopplade till att de hyr sina lokaler. Helt enkelt därför att hyresvärdarna kan vara skumma.

Thomas Wedegren är tillförordnad enhetschef på Polisens lokalförsörjningsenhet. Enligt honom har uppdraget från regeringen ännu inte hunnit landa hos Polismyndigheten. Så hur man kommer att ta sig an frågan kan han inte uttala sig om.
Som det ser ut idag menar han att man har struktur för att omhänderta säkerhetsfrågor när hyresavtal upprättas.
– I alla våra hyresavtal är säkerhetsavdelningen och verksamheten inblandad. Det upprättas alltid ett säkerhetsskyddsavtal med hyresvärden när det bedöms nödvändigt. Hyresavtalens giltighet är helt beroende av sådana avtal. Vi har rätt att kliva ur hyresavtal där säkerheten brister.
En tänkbar utmaning, menar Thomas Wedegren, är just de praktiska förutsättningarna för att kliva ur avtal.
– Att flytta polisverksamhet låter sig inte göras så snabbfotat som man kanske hade kunnat önska. Och där har vi ju ett tänkbart problem.

Varför hyr Polisen sina fastigheter? Vore det inte enklare att äga dem för att ha kontroll?
– Polisen får, liksom de flesta myndigheter, inte äga sina fastigheter. Det är författningsreglerat. Men det här kan man ju tänka sig kanske skulle vara motiverat att kunna göra undantag, säger Thomas Wedegren.

Uppdraget med att se över riskerna kopplat till fastighetsavtalen ska genomföras i samverkan med bland annat Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten. Resultatet ska redovisas senast den 30 december 2024.