Det ser ut som att zombieapokalypsen har drabbat det lilla villaområdet söder om Stockholm. Fasaderna i mexitegel är fulla av klotter och klängväxter. Nystan av hoptrasslade persienner hänger ut från de sönderslagna fönstren. Och på gatorna ligger kvarglömda skor och kläder.
Bakom ett av husen står ett tiotal beväpnade grönklädda män och diskuterar inbrytningstaktik. Det är delar av Polisens nationella insatsstyrka, NI, som är här och övar bland rivningskåkarna. En av operatörerna är missnöjd med gruppens prestation så här långt.
– Jag kom in som femte, sjätte gubbe och upptäckte att toan var låst. Vi måste fortsätta söka tills det är helt klart, uppmanar han kollegorna.
Polishunden Bix verkar däremot nöjd med sin insats. Han ålar runt på rygg i det oklippta gräset och nafsar lättjefullt efter de långa stråna, tills han får en tillsägelse av sin hundförare.
– Sluta äta gräs. Det är inte seriöst.
Dagens första case handlade om att säkra bevis mot en person som beställt sexuella övergrepp mot barn över nätet. Operatörerna omringade huset från flera håll, slog in rutorna och hoppade in och grep den misstänkte.
Man kan tycka att det är overkill att använda Polisens yttersta resurs för att gripa en obeväpnad pedofil utan tidigare våldsbrottsdomar. Men NI jobbar inte bara mot farliga gärningsmän, utan kallas även in när det behövs ett överraskningsmoment av andra skäl. I det här fallet handlade det om att ta kontroll över datorn innan den misstänkte hann stänga av den.
Sedan går operatörerna över till att diskutera vad som egentligen är bästa inbrytningspunkt på en gammal 70-talsvilla. Är det ett fönster eller en dörr? Det finns för- och nackdelar med båda. Deltagarna är inte experter på ämnet, utan ”generalister” som man säger inom NI. De har en grundutbildning i forcering som alla operatörer. Men de är inte ”forcerare”. Den titeln kräver djupare kunskaper. Forcerarna var dock på konferens i det här övningsscenariot, så generalisterna fick steppa in.
– Men vi kan inte bara stänga in oss bakom våra grindar och öva för sådant som sällan händer. Inte när det brinner på byn. Då behöver vi bidra med operativ effekt här och nu, slår han fast.
Som exempel tar han att NI nyligen stöttade polisen i Södertälje när gängkonflikten blossade upp där.
– Vi har MC-burna operatörer som kan röra sig smidigt i stadsmiljö. I Södertälje var de med och grep en person på flyende fot. I stället för att upprätthålla förmågan genom körträning kan de jobba operativt med att stötta kollegor.
Men det operativa trycket på NI har ökat på fler fronter, enligt Mårten. En av sektionens huvuduppgifter är att vara Säkerhetspolisens insatsstyrka. Med höjd terrorhotnivå och ökade aktiviteter från främmande makt i Sverige har den uppgiften vuxit.
Detsamma gäller den internationella arenan där NI utför uppdrag för bland annat Utrikesdepartementet. Det kan handla om att skydda svenska ambassader i utlandet och evakuera svenskar från olika oroshärdar.
Riskerar ni inte att tappa er spets om ni drar ner på övandet för mer operativt arbete?
– Det är klart att när vi gör många biträden så finns inte samma tid att slipa på diamanten. Men allt går i vågor och det kommer lugnare perioder där vi kan öva. Det är väldigt sällan vi ställer kritiska övningar, så diamanten är tillräckligt polerad skulle jag säga.
SPECIALISERINGAR INOM NI
- forcerare
- prickskyttar
- fordonsförare
(specialfordon
och MC) - teknikoperatörer
- hundförare
- sjukvårdare
- dykare/båtförare
- insatsledare
Källa: Nationella insatsstyrkan
Tillbaka till villaområdet som gud glömde. Operatörerna har kommit till case 2 som handlar om att gripa ett antal beväpnade och dokumenterat våldsamma kriminella. Det kommer bli stökigare förstår man. ”Full pull”, som övningsledaren säger.
Styrkan ska slå till mot två adresser samtidigt och insatsen börjar med en rejäl smäll när de spränger ytterdörren på ett av husen. Vid det andra kämpar två operatörer med att få upp en ovanligt seg trädörr med bånk och bryt. Under tiden slår en tredje operatör sönder ett litet toalettfönster, så att en fjärde kan flyga in en drönare för att lokalisera och distrahera gärningsmännen.
Det smäller, blixtar och smattrar av bangers och andra mindre laddningar. Och det är inte lätt att urskilja skottlossningen som bryter ut när de första operatörerna stöter på gärningsmännen inne i villan.
– Vi har en skadad tango. Skjuten i bröstet. Vi behöver en sjukvårdare, ropar någon i radion kort därefter.
Tango står för ”T” som i target, alltså måltavla eller fiende.
Det här är NI
Nationella insatsstyrkan inrättades genom ett riksdagsbeslut 1990 och tillhörde ursprungligen Stockholmspolisen. År 2002 flyttades den till Rikskriminalen och blev en nationell resurs.
Sedan 2015 ingår NI i Polisens nationella insatskoncept tillsammans med de tre förstärkta regionala insatsstyrkorna (Syd, Väst och Stockholm) och de fyra regionala insatsstyrkorna (Mitt, Öst, Bergslagen och Nord).
NI är en sektion under operativa enheten på Noa. Sektionen har knappt hundra anställda. Hur många av de som är insatsoperatörer respektive stödpersonal är hemligt.
Under en paus i övningen får Polistidningen prata med operatören ”Gucci” som är en lång man i 35-årsåldern. Alla operatörer på NI har ett nickname som används i stället för det riktiga namnet. Ofta anspelar det på något dumt som personen har gjort. Gucci har ett rykte om sig att vara en kräsen kund i beklädnadsförrådet. Därav namnet.
– Ja, jag är noga med att få rätt storlek och så.
Att använda nicknames är inte bara en kul grej utan fyller en säkerhetsfunktion. Det ska minska risken att någon råkar säga kollegans riktiga namn när utomstående lyssnar.
NI:s uppdrag
”Nationella insatsstyrkan i Polismyndigheten är Sveriges yttersta polisiära resurs som ska hantera situationer som är så allvarliga, ovanliga eller riskabla att de inte går att hantera inom den vanliga polisverksamheten.
Huvuduppgiften är att ingripa vid terroristattentat eller om ett sådant befaras.”
/Regeringens strategi mot terrorism (Skr. 2014/15:146)
Gucci har jobbat på NI i fyra år om man räknar in grundutbildningen om nio månader. Han har en bakgrund som jägarsoldat, men inträdesprovet till NI beskriver han som en ny nivå.
– Extremt högt tempo, mycket fysiska inslag, minimalt med sömn. När man är slut redan dag två känns tio dagar som en väldigt lång tid.
Det går att ansöka flera gånger, men för Gucci var det inget alternativ.
– Jag minns väldigt tydligt vad jag tänkte första dagarna av provet: Det här vill jag aldrig göra om. Så det sporrade mig att ge allt vid ett ansökningstillfälle.
Gucci jobbade som ingripandepolis i Stockholm innan han började på NI. Han kan sakna att sätta sig i radiobilen och höra något bra case dra i gång, och att träffa mycket människor. Men han är glad att slippa all misär han tvingades bevittna, eller att jobba treskift för den delen.
På NI är det kontorstid som grund, men det kan bli kvällstjänst i samband med skarpa jobb eller längre övningar. En vecka i månaden har man beredskap. Som de flesta av operatörerna har Gucci familj och hans barn är fortfarande små.
– Innan pappaledigheten tackade jag oftast ja till att jobba extra om det dök upp skarpa uppdrag. Nu har jag fått lära mig att säga nej även om det tar emot. Min sambo ska inte behöva bränna ut sig bara för att jag har hittat mitt drömjobb.
Är hon orolig över att ditt drömjobb också kan vara farligt?
– Hon kanske skulle bli det om jag lade ut texten om vad jag gör. Men hon är faktiskt inte särskilt nyfiken. Hon vill mest att jag kommer hem hel och ren så att jag kan dra min del av lasset där hemma.
40.000 kronor
är den ungefärliga ingångslönen för en operatör på NI.
Vad tycker du själv är läskigt i jobbet?
– Det skulle vara läskigt om något gick fel i ett höghöjdsmoment som repning från helikopter eller när vi klättrar utanpå en stor färja i stökig sjö. Sedan är det ju vi som ska sättas in när de allra farligaste gärningsmännen grips. Men det är ju det vi tränar för, så man vill samtidigt inte missa när det händer.
Hur ofta möts ni av våld?
– Det är ovanligt och händer nog mest om de inte uppfattar att vi är poliser. De flesta ger sig direkt när de förstår att det är tungt beväpnad polis som kommer. Sedan finns det ju människor med sneda agendor som vill bjuda upp till dans, men jag har inte stött på dem i mitt jobb på NI.
Övningen avslutas med att operatörerna ställer sig i en ring och alla får berätta om lärdomar de tar med sig från dagen. Det är en ganska homogen grupp av vita män i 30–40-årsåldern med företrädesvis kortklippta skägg. De skulle smälta in fint i herrklassen på vilken crossfit-tävling som helst, men troligen dra blickarna till sig i ett utsatt område eller i någon kvinnodominerad miljö.
NI-chefen Mårten skulle gärna se en större mångfald och nämner att man har anställt kvinnor som förhandlare och i stödfunktioner på sektionen. Men för jobbet som operatör finns bara en kravprofil och den har ingen kvinna klarat ännu. Det finns dock ett fåtal kvinnliga operatörer i de regionala insatsstyrkorna.
Inom NI pågår en diskussion om att skapa flera kravprofiler för operatörsrollen. Inte minst den snabba teknikutvecklingen gör att NI kommer behöva fler specialister med en annan profil i framtiden, tror Mårten.
– Det kan ge fler vägar in. Alla kanske inte behöver kunna klättra upp för ett fartyg i hög sjö med tung insatsutrustning om de har andra förmågor som vi behöver.
Tidigare fanns det en regel om att operatörer på NI fick jobba i högst tolv år. Men den har tagits bort. Operatören ”Granis” gjorde sin första vända i styrkan redan på 1990-talet och är still going strong vid 56 års ålder. Han säger att han inte klarar de årliga fystesterna med samma goda marginal som förr, men den bredaxlade kroppen ser stenhård ut. Rösten är däremot lågmäld och eftertänksam när han svarar på frågor om hur NI utvecklats under hans tid.
Inledningsvis möttes styrkan av en stor misstänksamhet från politiker och medier, minns han. Det fanns farhågor om att en elitstyrka inom Polisen skulle kunna utvecklas i en militant riktning och rent av bli ett verktyg i en statskupp.
– Jag minns 90-talet som en lång räcka förevisningar för politiker och höga polischefer där vi försökte marknadsföra oss och visa vilka vi var. Men det fanns en stor misstro och rädsla för att släppa lös enheten.
Till en början hölls NI undangömd i en källarskrubb på polishuset Kronoberg i Stockholm. Och det fanns en uppfattning om att det krävdes regeringsbeslut varje gång styrkan skulle sättas in operativt.
– Men om man läste det finstilta så var det nog bara ett krav vid gisslansituationer.
Han minns det som en frustrerande tid.
– Vi ville komma ut och börja jobba. Vi ville bli en nationell resurs på riktigt. Och vi ville få en riktig lokal som den vi har i dag. Det var tre stora fokuspunkter som vi drev fackligt.
I dag tas besluten om att sätta in NI av chefen i beredskap vid nationella ledningscentralen på Noa i samråd med NI:s insatsledare. NI har blivit en helt naturlig del av Polisens verksamhet, enligt Granis.
– Det är befriande att inte behöva slåss för sin existens som vi upplevde det på 90-talet.
SÅ BLIR DU NI-OPERATÖR
- För att kunna söka tjänst som operatör på NI krävs att man
antingen är polis eller har operativ erfarenhet och grundutbildning från andra vapenbärande myndigheter som Försvarsmakten, Kustbevakningen eller Tullverket. - För att bli antagen måste den sökande klara vissa medicinska, fysiska och psykologiska tester plus ett tio dagar långt arbetsprov där man utsätts för hög stress och hårda påfrestningar.
- Nästa rekrytering av operatörer påbörjas hösten 2025.
