Mehdi Ghazinour är sedan tidigare professor i socialt arbete med en bakgrund som socionom och psykoterapeut. Han har bland annat forskat om polisers hälsa och stress. Han har också tagit fram en utbildning i polisiärt bemötande av personer med psykisk ohälsa.
Tidigare har polisvetenskap inte varit ett eget ämne som går att forska inom i Sverige. Forskningen har i stället fått göras inom ämnen som folkhälsovetenskap, pedagogik och sociologi. Men nu blir den det på högskolan i Södertörn. Från hösten 2025 kommer det att finnas som magisterprogram. Även Umeå universitet har utlyst en professur i polisvetenskap.
– Nu ska vi kunna inrätta en forskarutbildning, säger Mehdi Ghazinour.
Vad är det för skillnad på polisvetenskap och polisiärt arbete som man redan kan ta en magisterexamen i?
– Polisiärt arbete är en del av polisvetenskapen som är inriktad på polisiär organisation och polisiära metoder. Polisvetenskap är ett redan etablerat begrepp internationellt och det tar ett bredare grepp på brottsbekämpningen. På att skapa trygghet i samhället.
Mehdi Ghazinour förklarar att det fortfarande handlar om att få fram metoder, men att även andra instanser än Polisen behöver finnas med. Som andra myndigheter, säkerhetsbolag och liknande där det kan finnas kunskap att hämta.
– Den här typen av erkännande hoppas jag ska öka samverkan mellan Polismyndigheten och utbildningen.
Han menar att lärosätena har skapat bra förutsättningar för att forska på brottsbekämpning. Samtidigt utbildar man poliser där.
– Det finns fantastiska möjligheter för studenterna att få till sig så mycket kunskap.
Enligt Mehdi Ghazinour lutar sig Polismyndigheten idag mycket mot internationell polisforskning. Han tycker Polismyndigheten i större utsträckning borde närma sig och ta till sig forskningen som finns på de svenska lärosätena.
– Det finns mycket bra forskning i till exempel England och USA, men både polisen och brottsligheten i de länderna skiljer sig ganska mycket från hur det är i Sverige. Därför tror jag det är viktigt att svensk Polis i större utsträckning kan luta sig mot forskning som bygger på en svensk kontext.

