En stor del av alla polisanmälningar kommer in via telefon till 114 14 eller via Polisens hemsida. De handläggs initialt av någon av de 850 operatörer som finns på Polisens kontaktcenter, PKC. Nästan alla dessa operatörer är civilanställda.
I dagsläget har de civila operatörerna inte rätt att vidta brottsutredande åtgärder i samband med att anmälan tas upp, eftersom det då inte finns något beslut om att inleda förundersökning. Det är bara poliser som har befogenhet att göra så kallade primärutredningar innan en förundersökning inletts.
Enligt Polisen skapar detta dubbelarbete för de civila operatörerna. De måste först ta upp anmälan, sedan dra ärendet för en förundersökningsledare för att få beslut om förundersökning, och slutligen ringa tillbaka till anmälaren för att hämta in samma uppgifter igen, fast nu inom ramen för ett förhör.
Det här är något som Polisen har velat ändra på i många år. Myndigheten har gjort flera påstötningar hos regeringen om att även särskilt utsedda civilanställda ska få göra primärutredningar. Tidigare har man fått nej, men nu lägger Justitiedepartementet fram en promemoria där man föreslår lagändringar i linje med Polisens önskemål. Syftet är att effektivisera utredningsprocessen, underlätta tidig bevissäkring, korta kötiden till 114 14 och frigöra poliser för andra uppgifter.
Primärutredning
”Innan förundersökning hunnit inledas, får en polisman hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen. Detsamma gäller i fall där förundersökning inletts genom en polismans användning av tvångsmedel.”
Källa: 23 kap. 3 § fjärde stycket rättegångsbalken.
Utöver befogenheten att göra primärutredningar, föreslår departementet också att civila, ska få göra förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § rättegångsbalken på samma sätt som poliser. För polisers del handlar det ofta om utredningar som görs direkt på brottsplatsen i samband med ett ingripande.
Men Justitiedepartementet tycker inte att det finns något som hindrar att förenklade utredningar också görs på distans av civil personal. Det kan till exempel handla om erkända gärningar på bötesnivå där utredningen är okomplicerad och inte ger upphov till svåra juridiska bedömningar, skriver departementet.
Polisförbundet har yttrat sig till departementet under arbetet med promemorian. Förbundet avvisar inte förslaget, men poängterar att det behöver finnas tydliga avgränsningar och kompetenskrav. Förbundet vill bland annat att det ska framgå tydlig av lag att ”endast särskilt utsedda civilanställda” får genomföra primärutredning och bara om de kan anses ha tillräcklig kompetens och utbildning för uppgiften, exempelvis motsvarande polisutbildningens utredningsmoment.
Förbundet ser en risk att polisyrket urholkas om fler av ”polisens kärnuppgifter successivt förs över till civila funktioner utan motsvarande ansvar”.
Justitiedepartementet har skickat sitt förslag på remiss till en rad myndigheter och fackförbund. Men vem som helst får svara på remissen. Svaren ska ha kommit in senast 7 oktober 2025. Sedan är det upp till regeringen om man vill ta förslaget vidare till riksdagen för en eventuell lagändring.
Tidigare utökningar av civila utredares befogenheter
År 2015 infördes en rätt för civilanställda som utsetts av Polismyndigheten att
- hålla förhör med vissa personer,
- lämna information om förenklad delgivning, och
- besluta om förverkande i vissa fall.
—
År 2024 fick civilanställda rätt att biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande.
Poliser har fortfarande vissa unika befogenheter i samband med förhör under förundersökning:
- De får förelägga någon vid vite att infinna sig till förhör,
- omhänderta den förhördes elektroniska kommunikationsutrustning under förhöret, och
- utföra kroppsvisitation i samband med förhör.
—
