Installatören skulle besöka en kund i ett villaområde, men råkade knacka på dörren till fel hus. Han har berättat att en man, som senare visade sig vara polis, kom utrusande med en pistol i handen.
Polisen ska ha gjort mantelrörelsen, riktat pistolen mot installatörens bröst och hotat att skjuta om han inte stod still.
Polisen har i förhör medgett att han hade en laddad pistolen i handen vid tillfället, men förnekar att han gjorde mantelrörelsen och riktade vapnet mot målsäganden.
Han säger sig inte heller ha hotat att skjuta målsäganden. Pistolen är polisens privata som han har licens för.
Polisen har förklarat sitt agerande med att personen som knackade på var väldigt lik en mentalt instabil person som han tidigare hade ingripit mot i tjänsten. Polisen blev också orolig för sina barn som fanns i huset.
Åklagaren har väckt åtal för grovt olaga hot och Pan har meddelat att polisen kommer att förlora jobbet om han döms enligt åtalet.
I ett annat ärende bedömde Pan att en polis kommer att förlora sin anställning om han döms för uppsåtligt tjänstefel. Polisen står åtalad för att ha struntat i att rapportera en poliskollega som kört för fort.
Åklagaren menar att polisen tog ”otillbörlig hänsyn” i fallet och bröt mot sin rapporteringsskyldighet. Brottsrubriceringen är tjänstefel. Polisen förnekar brott.
Det här är Pan
Polisens personalansvarsnämnd, Pan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt. Pan kan bland annat avskeda, besluta om löneavdrag eller varna medarbetare. Nämnden består av rikspolischefen, tjänstemän från Polismyndigheten, fackliga representanter och särskilt utsedda ledamöter.
Tingsrätten var splittrad i ett mål som rörde frågan om en polis gjort sig skyldig till övervåld i samband med ett ingripande. Rådmannen ville fälla, men blev nedröstad av nämndemännen i rätten.
Polisen stod åtalade för att ha knuffat en gripen person så att han föll huvudstupa ned i trottoaren. Den gripne var vid tillfället handfängslad bakom ryggen och ska bland annat ha fått tandskador vid fallet.
Under rättegången invände polisen att det rörde sig om en fullt befogad nedläggning av personen. Majoriteten i tingsrätten friade med hänvisning till att det var en kaotisk situation där polisen uppfattade det som att den gripne gjorde våldsamt motstånd och försökte uppvigla sina kamrater.
Enligt rätten var det inte heller bevisat att den gripna fick sina skador vid nedläggningen, utan det kunde ha hänt tidigare under kvällen.
Den skiljaktiga rådmannen ville som sagt fälla. Hon trodde mer på den gripnes version av förloppet. Enligt henne visade videoinspelningarna från händelsen att den gripne inte gjorde något motstånd, utan satt lugnt på marken.
Enligt rådmannen var polisens knuff snarare ”en repressiv hämndåtgärd”, möjligen som svar på att den gripne kallade polisen ”jävla horunge” eller liknande.
Av Pans yttrande framgår att polisen hade förlorat sin anställning vid en fällande dom för misshandel som inte är ringa eller vid en dom för uppsåtligt tjänstefel.
En hundförare åtalas för att ha beordrat sin hund att angripa en misstänkt och för att ha slagit den misstänkte med batong. Åklagaren menar att våldet var oförsvarligt och utgjorde tjänstefel.
Enligt åtalet fick personen djupa hundbett i armen och tvingades sy med flera stygn. Hundförarens inställning till misstankarna framgår inte av åtalet. Enligt Pans yttrande kommer polisen inte att förlora jobbet vid fällande dom.
En polis har åtalats för att han olovligen innehaft och annonserat ut 27 kilo 35-procentig väteperoxid till försäljning på Blocket. Brottsrubriceringen är brott mot lagen om sprängämnesprekursorer. Polisen medger de faktiska omständigheterna men förnekar brott. Pan har meddelat i ett yttrande att polisen inte riskerar jobbet vid en fällande dom.
En polis har åtalats för att ha gett en person två drivstötar med sitt elchockvapen, vilket ledde till smärta och sårskador för målsäganden. Åtminstone den andra stöten utgjorde uppsåtlig misshandel, anser åklagaren.
Några minuter senare ska polisen också ha använt vapnets varningsfunktion mot samma person, vilket åklagaren bedömer som olaga hot. Åklagaren yrkar i andra hand att polisen fälls för tjänstefel. Polisen själv förnekar brott.
Pan gör bedömningen att polisen kommer att förlora jobbet om han döms enligt åtalet eller för misshandel som inte är ringa.
Utgången blir troligen densamma om polisen fälls för uppsåtligt tjänstefel på grund av de utdelade drivstötarna. Om han skulle dömas för misshandel, ringa brott, olaga hot och/eller oaktsamt tjänstefel kommer han inte att skiljas från anställningen.
