Poliser som glömmer ett vapenmagasin i polishusets garage eller avfyrar ett vådaskott i patron ur-lådan kan i framtiden slippa disciplinpåföljd. Petra Lundh vill se en mer nyanserad praxis när det gäller oavsiktliga fel utan allvarliga konsekvenser.
Vid Pans sammanträde i juni var Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow skiljaktig i fem av åtta disciplinbeslut. Flera av de poliser som varnades borde ha sluppit påföljd helt, enligt henne. Och hon tycker att en polis som fick löneavdrag borde ha kommit undan med en varning.
– RPC säger att hon vill ha modiga framåtlutade poliser. Det måste avspegla sig i hur myndigheten hanterar dem som gör fel.
Vissa handlingar är mindre klandervärda, resonerar hon, och ibland finns förmildrande omständigheter. Till exempel om någon skjuter ett vådaskott vid en blindavfyrning under en skjutövning, utan någon faktisk risk för omgivningen.
– När ska det finnas utrymme att lära av misstag om inte under övning och utbildning?
En polis som glömmer tjänstevapnet på en toalett innanför skalskyddet i polishuset kan räkna med varning om händelsen anmäls till Pan. Men Katharina von Sydow tycker att Pan ska väga in fler omständigheter.
– Var det en kollega som är ny i tjänst? Hände det i en stressad situation? Innebar misstaget någon reell risk?
Det verkar som att arbetsgivaren är inne på samma linje. Nyligen frågade Polistidningen Petra Lundh om hon vill ändra Pans praxis så att fler handlingar klassas som sådana ringa tjänsteförseelser som inte ska leda till disciplinpåföljd. Som exempel nämnde vi att en polis avfyrar ett vådaskott i patron ur-lådan eller glömmer ett vapenmagasin innanför skalskyddet på polishuset.
Rikspolischefen, som även är ordförande i Pan, svarade följande i ett mejl:
”Det stämmer att vi vill föra en diskussion i Pan om hur praxis bör utvecklas, bland annat när det gäller sådana situationer som du nämner. Det handlar inte om att på förhand avgöra hur enskilda fall ska bedömas, utan om att säkerställa en rimlig och proportionerlig praxis.
Petra Lundh konstaterar att polisuppdraget är svårt och ställer höga krav på ansvar och omdöme.
”Samtidigt är det mänskligt att göra misstag. När en händelse uppenbart beror på ett oavsiktligt förbiseende behöver bedömningen ta hänsyn till omständigheterna, vilka konsekvenser händelsen har fått och hur allvarlig oaktsamheten har varit.”
Det handlar inte om att sopa misstag under mattan, enligt henne.
”Att en händelse inte leder till en disciplinpåföljd innebär inte att den ska lämnas utan åtgärd. Den närmaste chefen har ett ansvar att följa upp det inträffade, tala med medarbetaren och säkerställa att nödvändiga lärdomar dras.
Beroende på vad som har hänt kan det också behövas stöd, förtydligade rutiner eller andra åtgärder i verksamheten, poängterar hon.
”Vi vill inte skapa en kultur där medarbetare blir rädda för att agera eller för att öppet berätta om misstag.
Vi behöver modiga och ansvarstagande medarbetare, chefer som tar ansvar och en organisation som lär av det som inträffar. När någon har gjort fel ska reaktionen vara tydlig, rimlig och proportionerlig.”
Det gör Pan
Personalansvarsnämnden, Pan, är det organ vid Polismyndigheten som beslutar om en medarbetare ska skiljas från anställningen på grund av personliga förhållanden. Nämnden fattar också beslut i disciplinärenden där påföljden för en anställd kan bli löneavdrag eller, i mindre allvarliga fall, varning. Är felet med hänsyn till samtliga omständigheter ringa får någon påföljd inte meddelas.
Så vad händer om rikspolischefen, i sin roll som Pans ordförande, får igenom en ändring av praxis? Om nämnden slutar meddela disciplinpåföljder för vissa typer av förseelser – kommer regioner och avdelningar då sluta anmäla dessa till Pan? Polisförbundets jurist Björn Länsisyrjä förväntar sig det. I ett mejl till Polistidningen skriver han:
”För det fall RPC:s budskap skulle leda till önskad ändring av praxis förutsätter Polisförbundet att information kommuniceras ut brett till samtliga delar av Polismyndigheten. Det är viktigt att myndigheten från norr till söder tar till sig detta och då slutar anmäla in händelser som inte hör hemma i PAN.”
Han påpekar att en prövning i Pan innebär en onödig påfrestning för den berörda polisen om det är ett fall som inte borde ha anmälts till nämnden från första början.
”Som RPC själv är inne på finns det rimligare åtgärder att vidta av i första hand närmaste chef.”
Polistidningen har tidigare skrivit om biträdande rikspolischefen Stefan Hectors kritik mot onödiga anmälningar till avdelningen för särskilda utredningar, SU. Enligt honom förekommer det att chefer inom myndigheten anmäler medarbetare till SU mer av rutin än för att det finns anledning att anta att ett brott är begånget. Han tycker att cheferna i stället ska ta ett samtal med den som felat och uppmärksamma den på att beteendet inte är önskvärt.