Tystnadskultur

Region Bergslagen testar nya grepp för att bryta tystnadskulturen. Som att alla anställda får ställa frågor direkt till regionpolischefen. Men är stormöten rätt väg till dialog?

Det kokade i polisleden efter påskupploppen 2022. I region Bergslagen blev after action review ett sätt att lufta kritiken mot insatsen i Sveaparken och bryta tystnadskulturen. Nu används metoden i allt fler sammanhang.

Polisens pressekreterare har beskyllts för att vara den vägg som myndighetens ansvariga gömmer sig bakom. Men det är orättvist, enligt presschef Christer Janson. "Vi kämpar internt för att information ska komma ut."

I sista delen av Polistidningens serie om tystnadskultur blickar vi framåt mot möjliga lösningar. Fack och arbetsgivare vill skruva på hur chefer tillsätts. Förmågan att skapa ett gott samtalsklimat kan komma att uppvärderas.

I första delen av Polistidningens granskning Tystnadskultur? intervjuade vi poliser som har kritiserat Polismyndigheten från insidan och upplever att de har blivit straffade för det. Nu är det dags att ge röst åt några av dem som granskar myndigheten utifrån.

En tredjedel av de polisanställda känner sig begränsade i vad de kan säga på sin arbetsplats. Resultatet i en ny magisteruppsats bekräftar det tidigare undersökningar visat. ”Man måste vakta sin plats för att kunna ta nästa steg i karriären”, säger författaren Patrik Thunholm.

En ovilja att tala om brister i verksamheten och en kommunikationsenhet som styr informationen både externt och internt. Benny Larsson, tidigare huvudskyddsombud på Säkerhetspolisen, ser tecken på tystnadskultur hos sin gamla arbetsgivare.

Det talas om en tystnadskultur inom Polisen. Fack och arbetsgivare är överens om att den ska bekämpas. Men vad är det egentligen som ska bekämpas? Var kommer den ifrån? Är det ens en generell kultur? Och vem bär i så fall ansvaret för att den upprätthålls? Polistidningen kommer i flera steg att söka svaren. Vi börjar här.