Polistidningen nr 2
delades ut runt 7 april.
Nästa nummer
kommer 16 juni.
 
 
 

Arkiv

Bland broar som
byggda för bakhåll

Publicerad 2014-02-05

Aktuellt 19 maj, när kravallerna i Stockholmsförorten Husby bröt ut var läget för poliserna på plats extremt. Och beredskapen för fortsatta upplopp var med facit i hand otillräcklig, berättar polismästaren Elisabeth Anestad.

Hon hade bara varit chef för Västerortspolisen i en och en halv månad när en knivbeväpnad Husbybo blev ihjälskjuten av en piketpolis. Den händelsen, som omgärdades av mycket rykten och väckte starka reaktioner, utpekas som en tändande gnista för upploppen, då mängder av bilar sattes i brand och stenar kastades mot polis och räddningstjänst.

Kravallerna var som värst i Husby de första nätterna, 19-21 maj 2013, men spred sig sedan. Totalt pågick den sociala oron i ett par veckors tid.

Västerortspolisen har nu utvärderat sin insats under kravallerna. Själva rapporten, som baseras på ett 30-tal intervjuer, är hemligstämplad. Men Elisabeth Anestad berättar för Polistidningen vad man kommit fram till i form av lärdomar för framtiden.
Enligt henne fungerade presshanteringen bra mer eller mindre från start. Men trycket från medierna var så extremt att bland annat den interna kommunikationen blev lidande.

Elisabeth Anestad Foto: Jimmy Gustafsson

Elisabeth Anestad
Foto: Jimmy Gustafsson

– Vi bestämde att Jörgen Karlsson, som är närpolischef i Kista, skulle sköta pressen. Vad vi först missade var att koppla bort honom från hans andra uppgifter, säger Elisabeth Anestad.

I utvärderingen framkom att signaler från fältet om det extrema läget under kravallernas första natt inte fångades upp. Efter en tid inrättades en lokal stab, men den förblev okänd för delar av manskapet.
Elisabeth Anestad berättar att många i utvärderingen uppgav att de var nöjda med sina befäl. Samtidigt fanns ett missnöje med att de högre cheferna inom Västerortspolisen inte syntes till ute på fältet. Elisabeth Anestad har tagit till sig många av synpunkterna i rapporten, men just detta är inget hon ångrar.
– Alla har ju olika kompetenser. Det hade inte varit trovärdigt om jag skulle gå och peppa personal i en sådan situation. Det har vi befäl som sköter bra, säger hon, och fortsätter självkritiskt:
– Själv känner jag att jag som ny och som chef borde kunnat tränga mig in mer på olika möten för att få ett tillräckligt grepp om vad som hände, i stället för att förlita mig på andra- och tredjehandsuppgifter.

Den 20 maj, upploppens andra natt, var extremt tuff, enligt Elisabeth Anestad. Då hamnade poliser i underläge på flera olika platser samtidigt och det var svårt för kollegorna att veta riktigt var de utsatta befann sig. Radiokommunikationen var konstant intensiv, eftersom man inte hade delat in sig i talgrupper, vilket försvårade samarbetet.
– I Husby finns krävande miljöer med många gångbroar över vägbanorna, vilket medför en speciell situation på flera sätt, säger Elisabeth Anestad.

Från gångbroarna släpptes gatstenar ner på polisbilar. På en av gångbroarna fick en ensam polis motta sparkar och slag, något som filmades och lades ut på Youtube. Men Elisabeth Anestad berättar att det även var på gångbroarna som de goda krafterna till slut visade sig och lyckades få stopp på oroligheterna.
–Vi hade en bra dialog med stadsdelsnämnden, föreningar och församlingar i området för att mobilisera de goda krafterna. Och plötsligt stod det vuxna på de här broarna som snabbt och väldigt tydligt faktiskt tog ett föräldraansvar.

Så här i backspegeln anser Elisabeth Anestad att det som var svårast med kravallerna var att försöka förutsäga omfattningen av upploppen.
– Allt hände så fort. Hade man förstått att det skulle bli så stort och pågå under en så lång tid under de första dagarna hade man agerat annorlunda, säger hon.

Västerortspolisen har nu tagit fram nya kartor, som poliserna kan ha i benfickan, med namn på de många gångbroarna i såväl Husby som Tensta och Rinkeby. I vår planeras en ny utbildning och andra åtgärder för att än mer utveckla beredskapen för social oro.
Samtidigt ska svångremmen dras åt flera hål, eftersom hela Stockholmspolisen har ett kraftigt sparbeting.
– Det kommer att märkas och det gör det än viktigare att vi tänker till noga när vi fördelar våra resurser, säger Elisabeth Anestad.

Tio timmar utan vatten

Logistiken brast i samband med Husbykravallerna, konstaterar Siv Stendahl, som är huvudskyddsombud för poliserna i Västerort och vice ordförande i Polisföreningen Birka.

Siv Stendahl

Siv Stendahl

– Poliser på fältet stod tio timmar och jobbade och fick varken vatten eller någonting att äta, även natt två.
Siv Stendahl berättar att tidigare anmälningar till Arbetsmiljöverket om stenkastning med mera gjort att många Västerortspoliser fått viss utbildning i hantering av social oro. Bland annat har de lärt sig taktiker för att undvika att hamna i bakhåll.
–Uppretade ungdomar och bilbränder är mer eller mindre vardagsmat. Men aldrig förr har det blossat upp på så många ställen samtidigt och pågått så länge, så att man inte lyckas stötta varandra och räddningstjänsten, utan är tvungen att backa, säger hon.

Den 24 maj, när poliserna höll utsättning inför upploppens sjätte natt, hade Polisförbundet ordnat ett konkret medskick till alla som skulle ut och jobba.
– Vi delade ut chokladkakor, smörgåsar, bullar, läsk och vatten. Det var mycket uppskattat, säger Siv Stendahl.
Hon är positiv till Västerortspolisens utvärdering, som bland mycket annat lett till att man nu skaffat ett stort beredskapsförråd av vatten och energibars som man snabbt kan ta till om det krisar.
– Man har verkligen försökt titta på vad som gått snett och vad man kan lära sig till en annan gång. Den största utmaningen som jag ser det är att ha den här känslan för när det kommer att smälla igen – och att då vara beredd på det. För man kan inte ha bemanning för det jämt.

Stenkastning och molotovcocktails

Ett 30-tal anmälningar om arbetsskador och tillbud vittnar om några av de situationer som poliser hamnade i under kravallerna.

Många av anmälningarna, som samlats i en särskild mapp hos Västerortspolisen, handlar om stenkastning. Små stenar, större stenar och kubikdecimeterstora gatstenar, som i flera fall träffade poliser och fordon.
Knallskott, fyrverkeripjäser, gröna laserstrålar och molotovcocktails hör också till det våld som riktades mot poliser.
Enligt en av anmälningarna från den 20 maj hade personal på plats varken rätt utrustning eller utbildning för att på ett säkert sätt kunna arbeta i Husby.
”Enligt min mening var det bara ren tur att ingen allvarlig händelse skedde under natten”, skriver anmälaren.