De triviala samtalen om väder och vind i fikarummet eller radiobilen kan tyckas onödiga. Men faktum är att struntpratet fyller en viktig funktion på jobbet.De triviala samtalen om väder och vind i fikarummet eller radiobilen kan tyckas onödiga. Men faktum är att struntpratet fyller en viktig funktion på jobbet.
Uttrycket att tala är silver och tiga är guld har omedvetet etsat sig fast hos många i vår kultur. Det finns en gängse uppfattning om att man bör ha något viktigt att säga för att öppna munnen – annars kan man lika gärna hålla tyst. Och det där andra som sägs ändå ser vi lätt ner på och avfärdar som onödigt skitsnack. Men faktum är att de där oväsentliga samtalen, där det egentligen inte sägs så mycket av värde, fyller en viktig funktion. Det menar Viveka Adelswärd, professor i kommunikation vid Linköpings universitet, som i sin nya bok hyllar just struntpratet.
– Det vi kallar struntprat har betydelse för den sociala kontakten mellan människor. Precis som hundar viftar på svansen för att visa att de är ofarliga kan vi människor stå och småprata, förklarar hon.
Viveka Adelswärds poäng är att det ofta inte spelar så stor roll vad vi säger. Det viktigaste är att vi faktiskt pratar med varandra. Och det gäller i alla möjliga sammanhang. Hemma med dem vi känner bäst, bland obekanta i mataffären och inte minst på jobbet.
– På en arbetsplats som saknar utrymme för icke arbetsrelaterat prat blir det ingen bra stämning, konstaterar hon.
Fikasnacket viktigt på jobbet
Struntpratet fyller flera funktioner. Jobbarkompisar emellan kan det handla om att ta reda på sinnesstämningen hos den andre. Ett kort meningsutbyte i fikarummet säger mycket. Genom att heja och utbyta några artighetsfraser får vi reda på om kollegan är glad och öppen eller kanske trött och butter. Och så blir som sagt arbetsmiljön så mycket trevligare med lite småprat.
En annan anledning till att vi pratar strunt är att vi helt enkelt inte riktigt vet vad vi vill få fram initialt. Vi sitter inte tysta tills det att vi har en perfekt formulerad mening utan måste prata en stund för att efter hand komma på essensen av det vi vill ha sagt. Och dem vi pratar med blir våra bollplank. Ytterligare en aspekt som visar på vikten av struntprat blir tydligt i mötet med nya människor. Då är småpratet ett sätt att sondera terrängen och upptäcka vad det är för person man har framför sig.
Men vad är då struntprat? Enligt Viveka Adelswärd är det alla typer av samtal som inte har något direkt informativt syfte. Det är pratet som helt enkelt bara fyller funktionen att vara det sociala kittet mellan människor.
– Vi kanske inte lyssnar jättenoga på det som sägs men har ändå trevligt.
Cheferna viktiga för struntpratet
Viveka Adelswärd framhåller att konsten att kunna småprata är en viktig egenskap i många yrken, inte bara internt utan också i kontakten med kunder och andra människor.
– Att det till och med finns företagskurser i hur man minglar och för sig bland folk visar på vikten av struntpratet, konstaterar hon och skrattar.
Eftersom polisen är ett statusfyllt yrke som har en auktoritär roll i samhället kan småpratet i många sammanhang vara avväpnande och hjälpa till för att komma närmare människor, tror Viveka Adelswärd.
Chefer och arbetsledare har en viktig funktion i arbetet med att skapa en miljö som tillåter struntprat. Men det ska inte ägnas för mycket tid åt skitsnack på en arbetsplats. Och så ska det såklart inte vara fördömande prat eller förtal. Det får motsatt effekt och skapar en dålig stämning.
– Det finns tyvärr inga recept på hur man skapar den där rätta balansen så att det blir lagom mycket struntprat.
I sin bok ”Till struntpratets lov” skriver Viveka Adelswärd också om tajmningen för struntpratet. Studier av sammanträden har visat att oväsentligt prat tas emot bäst när man byter från ett ämne till ett annat. Sammanträdesdeltagarna skrattade exempelvis mycket mer åt struntprat som sades i själva ärendeövergången än åt struntpratet mitt under mötet. Det visar att man är olika mottaglig för humor och triviala samtal vid olika tillfällen. Och Viveka Adelswärd poängterar att det finns stora individuella skillnader i synen på struntprat.
– Vi har alla olika stor tolerans för tystand respektive struntprat. Det gäller att vara lyhörd för hur mycket den man talar med vill höra.
Men en sak är säker. Det icke-förnuftiga och lättviktiga pratet har stor betydelse.
– Tänk om vi bara skulle prata med varandra när vi hade garanterat viktig information att komma med. Då vore världen bra trist och tyst, avslutar Viveka Adelswärd.
Faktarutor:
Därför ska vi prata strunt på jobbet:
- Det bidrar till en trevlig stämning och bra arbetsmiljö
- Du får bättre kontakt med dina kollegor
- Det kan få dig att komma fram till något väsentligt och viktigt att säga
- Det kan hjälpa dig att få kontakt med människor du inte känner
Att tänka på angående struntprat:
- Att prata strunt kan vara ett viktigt arbetsverktyg i ditt yrke
- Du kan prata om i princip vad som helst men tala aldrig illa om någon
- Var lyhörd för hur mottaglig den du pratar med är på att lyssna
- Se till att prata strunt vid rätt tidpunkt. Mitt i ett allvarligt möte kan det få motsatt effekt.
- Vi har alla olika lätt för att prata. Den som är tyst behöver inte vara mindre kärleksfull.
- De allra flesta uppskattar att bli vidtalade med artighetsfraser så strunt i uttrycket att tiga är guld.
Anna-Karin Andersson
