Vore det inte härligt med färre konflikter och missförstånd i livet? Om vi lyssnar mer och inte går in i diskussioner när vi är upprörda kan det bli verklighet. I alla fall om man tror på modellen bakom giraffspråket.Vore det inte härligt med färre konflikter och missförstånd i livet? Om vi lyssnar mer och inte går in i diskussioner när vi är upprörda kan det bli verklighet. I alla fall om man tror på modellen bakom giraffspråket.
I stället för att reflexmässigt konfrontera varandra kan vi välja att lyssna mer, ha helikopterperspektiv och vara empatiska. Vi kan dessutom uttrycka oss så att vi minskar risken för att andra ska hamna i försvarsposition. Det är kärnan i det så kallade giraffspråket, som handlar om effektiv och konkret icke aggressiv kommunikation.
I modellen, som utvecklades av den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg, används giraffen som en tankebild. Med lång hals överblickar den en situation och med stort hjärta kan den inta ett empatiskt förhållningssätt. Målet är att få kontakt med motparten och därigenom hitta en lösning.
Tänk dig ett exempel där en av dina kollegor jämt kommer för sent till era möten. Ni ger honom några pikar som, ”är det dags att komma nu?” Men det skämtas bara bort och ingenting händer.
Då kan man ta till giraffspråket, enligt Karin Idar. Hon är åklagaren som bytte inriktning och nu lär ut modellen till organisationer och företag.
– Man behöver tänka på vad syftet är med det man uttrycker, säger Karin Idar. Det är först när personen man pratar med förstår varför man säger en sak som en förändring kan ske.
I situationen ovan menar hon att det är bättre att man pratar i enrum med personen. Istället för att ge onödiga kommentarer, som inte leder någonstans, är det viktigt att man är konkret.
Exempelvis: ”Jag har märkt att du har kommit mellan fem och tio minuter sent till de tre senaste mötena. Det gör mig frustrerad eftersom jag vill att alla ska höra det som blir sagt. Finns det någon orsak till att du inte har kommit vid den tid som vi tillsammans har kommit överens om?”
Det man gör då är att identifiera och konkretisera problemet, berätta hur du känner när problemet uppstår, varför du känner så och fråga vad orsaken bakom problemet är. På detta sätt kan man gemensamt hitta lösningar, samtidigt som man slipper en konfrontation där någon riskerar att tappa ansiktet.
– När vi hamnar i en försvarsposition kommer lätt taggarna ut på oss alla, säger Karin Idar. Jag har förståelse för hur tuff verkligheten är för poliser. Som åklagare hade jag också mina regler att hålla mig till. Men om jag visade att jag verkligen lyssnade kunde de personer jag talade med oftast acceptera att de inte fick som de ville.
Karin Idar anser att en av de största fällorna man kan hamna i är att direkt börja förklara sig i en upprörd diskussion. Det är bättre att lyssna aktivt och sedan diskutera. Att man lugnar ner sig först är givetvis viktigt, eftersom ”sugrörshörande” är vanligt när känslorna svallar. Det är också viktigt att lyssna bakom orden och försöka förstå vad personen egentligen är ute efter. Först när personen i fråga känner sig hörd och förstådd har han eller hon förutsättningar att ta till sig det man säger.
Vilken nytta har man av modellen:
- Uttrycka sig så att andra förstår vad man menar.
- Kunna ge och ta emot positiv och negativ kritik på ett konstruktivt sätt.
- Lyssna aktivt även i upprörda situationer.
- Snabbt kunna lugna ner upprörda personer och samtidigt må bra själv.
- Förebygga och hantera konflikter.
- Minska risken för att vi själva och andra ska hamna i försvarsposition.
- Ha en konstruktiv dialog.