På fyra år har antalet misstänkta våldtäkter på Finlandsfärjorna fördubblats. Nyligen skrev polis och redare under ett samverkansavtal om att gemensamt försöka förebygga brotten.På fyra år har antalet misstänkta våldtäkter på Finlandsfärjorna fördubblats. Nyligen skrev polis och redare under ett samverkansavtal om att gemensamt försöka förebygga brotten.
– Vi är oroade över ökningen och att så många unga kvinnor blir utsatta på båtarna. Det är viktigt att vi gör något så att våldet till sjöss inte stannar på en hög nivå, säger Jan Evensson, chef för kriminalenheten i Stockholm city.
År 2006 anmäldes 17 våldtäkter på kryssningsfartyg mellan Sverige och Finland; I fjol gjordes 38 anmälningar. Polisens underrättelsetjänst reagerade och i april i fjol inleddes ett samarbete mellan polis och redare för att försöka komma till rätta med problemen. Den tolfte februari i år skrev parterna under ett samverkansavtal.
– Det här är starten på ett stort utvecklingsarbete där vi ska försöka få det brottsförebyggande tänket att bli naturligt för dem som jobbar ombord, säger Jan Evensson.
Samverkansgruppen består av vd:ar från Östersjöns tre största färjerederier: Birka Line, Tallink Silja och Viking Line och leds av Jan Evensson. Enligt avtalet ska polis kontinuerligt förse rederierna med information om brottsutvecklingen ombord. Det ska finnas kontaktpoliser som är väl insatta i situationen till sjöss och som rederierna kan vända sig till. Polisen ska också återkommande utbilda ombord- och landanställda i brottsförebyggande åtgärder. Utbildningsdagar har redan genomförts där folk ur besättningarna fått lära sig hur de kan hjälpa till att förhindra våldtäkter.
– Vi gör dem uppmärksamma på situationer som skulle kunna leda till en våldtäkt. Om ett gäng killar flockas runt en full tjej eller om de ser en tjej ledas bort av en kille vill vi att personalen förvissar sig om att de verkligen är i sällskap och känner varandra, säger Jan Evensson.
Men det handlar också om att få de ombordanställda att göra rätt saker efter att ett misstänkt brott begåtts. Som att bemöta offer på ett lämpligt sätt och att skydda teknisk bevisning.
– I våldtäktsmål krävs oftast tekniska bevis för att få någon fälld och vi vill att de ska lägga undan kläder och spärra av hytter för att DNA inte ska förstöras. Vi vill också att de ringer oss så fort något inträffat så att vi snabbt kan planera en insats. Oftast möter vi upp fartyget när det lägger till vid kaj men det har hänt att vi åkt ut med helikopter, säger Jan Evensson.
Han berättar att februari, oktober och november är de månader då det begås flest våldtäkter ombord, vilket förmodas hänga samman med skolloven. I nio fall av tio är alkohol inblandat och många av de drabbade är unga tjejer. Drygt 60 procent av anmälningarna gjordes av personer under 25 år och en av fyra var under 20 år. Det kan jämföras med Brottsförebyggande rådets statistik över samtliga våldtäkter i landet där ungefär 60 procent är under 30.
– Ombord sker våldtäkterna uteslutande i nöjesmiljö och överfallsvåldtäkter har vi inte på fartygen, säger Jan Evensson.
Inte sällan har någon form av relation skapats mellan offer och gärningsman under kvällen, innan brottet begås.
– På båtarna finns en lite naiv tendens att sova över i någon annans hytt, utan att man egentligen är med på hela paketet. Förmodligen är det den ombonade miljön ombord som inbjuder till det här, säger Jan Evensson.
Även rederierna är bekymrade över situationen och de har vidtagit en rad åtgärder. Extra vakter hyrs in till avgångar då många yngre män är bokade. Åldersgränser har höjts och alkoholförsäljningen har blivit mer restriktiv. På vissa fartyg har man slutat sälja alkohol i taxfreen på utresor under fredags- och lördagskvällar för att minska hyttsupandet.
– Det är ett försök som vi började med förra året och som ska pågå fram till i vår, säger Anders Forsberg på Viking Lines kontor i Mariehamn. Sen ska vi göra en utvärdering. Men det verkar som att det faktiskt blivit lite lugnare på båtarna.
Möjligen har de åtgärder som hittills vidtagits redan gett resultat. Den 40-procentiga ökning av våldtäkter som man befarade skulle ske under 2009, baserat på föregående års utveckling, uteblev och istället minskade anmälningarna med fem stycken.
– Men det är för tidigt att säga om det är våra insatser som gett resultat eller om det beror på något annat. Vi håller på med en utvärdering som blir klar längre fram i vår, säger Jan Evensson.
Flera faktorer spelar roll för i vilket land ett brott till sjöss ska utredas och ibland överlappar regelverken varandra. Kammaråklagare Micael Dahlberg arbetar vid rättsenheten hos Riksåklagaren. Han berättar att när det gäller våldtäkter på Finlandsfärjor är principen att brotten ska utredas och lagföras i det land där gripandet sker. I Finland kan finska myndigheter hantera ärendet och i Sverige sköter svenska rättsystemet fallet. Men så sker inte alltid i praktiken.
– Är den misstänkte svensk medborgare kan vi kontakta Finland och erbjuda oss att ta över ärendet. Men så länge den gripne är på finsk mark är det upp till finnarna att avgöra om de vill överlåta fallet till oss eller sköta det själva. Detsamma gäller om en finsk medborgare grips i Sverige, säger Micael Dahlberg.
En annan faktor som inverkar är fartygets flagg. Fartyg kan ha ägare i ett land men vara flaggat i ett helt annat, och det är flaggstaten som har betydelse i det här sammanhanget.
– I våra bestämmelser står det att om ett brott begås på ett fartyg med svensk flagg kan det alltid lagföras i Sverige, eftersom man betraktar fartyget som en del av svenskt territorium. Men det är som sagt så vår lagstiftning ser ut. Andra länder kan ha andra bestämmelser, som innebär att de har rätten att göra utredningen om personen grips av dem. Återigen är det upp till det land där den misstänkte befinner sig att avgöra om de ska behålla den misstänkte hos sig, säger Micael Dahlberg.
Ytterligare en faktor som kan påverka i sammanhanget är territorialgränserna till sjöss. Om ett brott begås på utländskt vatten, på ett icke svenskflaggat fartyg och av en utländsk medborgare kan svenska myndigheter inte utreda eller väcka åtal om den misstänkte inte finns i Sverige.
– Men om vi tittar på Finlandstrafiken och våldtäkter är ju det inget problem eftersom den gärningen är ett brott i bägge länder, säger Micael Dahlberg.
Men trots att regelverket inte är glasklart i alla delar och att olika länders lagstiftning ibland kolliderar med varandra, vållar det sällan några problem i praktiken. Åtminstone inte i samarbetet mellan finsk och svensk polis om våldtäkterna på färjorna. Det säger Patrik Lillqvist, kriminalinspektör vid Stockholm city.
– Är det ett uppenbart finskt ärende, att brottet är begånget på finskt vatten och inblandade personer är finnar, så sköter de utredningen. Är det på motsvarande sätt ett svenskt ärende så hanterar vi det.
Det är dock inte alltid uppenbart i vilket land ett ärende hör hemma. Ibland är det osäkert vart och när under resan brottet begåtts och då är det andra principer som gäller.
– Om fartyget är på väg till oss när brottet sker så brukar vi hantera det, och är det på väg till Finland tar de hand om det. Även om vi så långt det går försöker följa territorialgränserna är det inte alltid möjligt. Många gånger vet inte offret när övergreppet skedde och då hjälper det inte att plocka ut information ur fartygets GPS för att ta reda på positioner, säger Patrik Lillqvist.
Samarbetet med kollegorna i Finland har varit välfungerande i många år, säger han. Och nu ska även kontakterna med estnisk polis utvecklas.
– Eftersom färjetrafiken till Estland ökat vill vi ha med dem också i samarbetet. Men det är ett projekt som nyss startat och vi har inte kommit så långt ännu.
Grova brott utreds alltid
Grundprincipen för de allra grövsta brotten, med straffvärde på minst fyra års fängelse, är att om den misstänkte gärningsmannen är svensk medborgare kan lagföring ske i Sverige. Det gäller oavsett vart i världen brottet är begånget och omfattar även fartyg. För de grövsta brotten gäller heller inte så kallad dubbel straffbarhet, gärningen behöver alltså inte vara straffbar i det land där den skett; det räcker med att den är det enligt svensk lag.
– Anledningen till att inte också brott med lägre straffbarhet omfattas av den här principen är bland annat att staten inte tycker att vi ska använda skattemedel på mindre allvarliga brott begångna utomlands, säger kammaråklagare Micael Dahlberg.
Linda Sundgren
